Pingstdagen

Idag är det pingstdagen! Vi firar idag i mässan dagen då apostlarna och Maria fylldes med anden. Se Apostlagärningarna 2:1-11.

En dag att påminna oss om vårt löfte att följa Jesus, en dag att meditera över hur vi kan ge mer plats åt anden. Hur säger bibeln att det bör märkas? Jag tänkte ta ett av dagens stycken:

Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen. Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike. Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg. Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varandra, inte avundas varandra.
Galaterbrevet 5:16‭-‬26 (Bibel 2000)

Låt detta får vara en enhetens dag! Vi sr att vi är tvugna att ha tålamod med varandra son Guds barn. Detta är utmanande budskap. Vi är kallade att älska som Jesus, som fick stå ut med mycket.

Övning:

Låt oss, speciellt på nätet, träna på atr inte utala oss för fort, utan tänka efter mer och visa mer tålamod och kärlek. Istället för att skriv onödiga kommenterer, t.ex. bara tala om att den andra har fel.

Det är lätt att tänka att om vi har kraft att hela sjuka och driva ut onda andar, då är vi mycket andefyllda. De två sakerna gåvor som är bra. Men de främsta tecknen är hur vi älskar varandra.

Det är också en tid att reflekterar över hur vi lever som Jesu vittnen (ett annat av dagens stycken):

När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början.
Johannesevangeliet 15:26‭-‬27 (Bibel 2000)

Vi får vara Jesu vittnen också. Vi bör i första hand inte dela andra erfarenheter utan våra egna. Vi bör guvetvis sträva efter art leva i fullkommlig kärlek, men också vittna vad Gud i våra liv. Detta är komplext, för min erfarenhet är att det bästa vittnesbördet är att leva som man lär. Jag menar inte att jag lyckas, men när människor ser ena tro i handling så är det det starkaste vittnesbördet. När vi bjuder in anden att vara närvarande i våra liv är han med oss som när Jesus gick med lärjungarna. Då får vi förvandlas så vi kan vara ljus. Gud kallade Moder Theresa: “Kom, var mitt ljus!”. Kallelsen gäller dig och mig idag, vi behöver bara hitta vad vi ska göra.

Detta är något vi kan ta med oss under veckan.

Flyttning av skalbagge

Idag när jag var ute och grävde i landet och flyttade en skalbagge så den inte behövde tumla runt i en skottkärra så tänktr jag att vi nog är som skalbaggen ibland. Som livrädd springer därifrån för vi inte förstår vad som händer. Men Gud har en större plan för situationen än vad vi kan se. Kan vi sjunka in i den insikten att Gud har större perpektiv och inte överger oss. Så kan vi känna frid och vara trygga även när det när vi inte förstår vad som händer

Sommar

Nu är sommaren här som många väntat på. Men ändå så tycker vi ibland att det är för varmt. Jag tror att det är wn typisk sak vi som kristna kan visa på skillnad. Varför ska vi klaga på vädret? Det blir inte bättre för att vi klagar. Frid kommer bla genom att acceptera läget som det är. Observera utan att värdera. Vi har så svårt för detta. Men det är så viktigt att vi inte klagar över saker vi inte kan förändra. Jag kommer på mig själv ibland, det är en träning men så viktig.

Pannkakskyrkekväll

Ännu har det varit en fantastisk kväll med Pannkakskyrkan i förrgår. Många spännande och härliga möten, det är så roligt att människor kommer ihåg oss och har goda minnen av Pannkakskyrkan. Det i säg är en vinst. Nästan 5 liter smet gick, jag tror aldrig vi gjort åt så mycket smet. Men det var fantastiskt. Vi får många kontakter när vi är ute. Flera som kom och stannade och satt en stund.

Enhet eller splittring?

»Ni utgör alltså Kristus kropp, och var för sig är ni delar av den.« 1 Korintierbrevet 12:27 (nuBibeln)

Kristi kropp är en, Kyrkan! Genom dopet är får vi del av den. Om vi vill vara del i Kristi kropp. Kristi kropp  på jorden är Kyrkan, där kyrkan är huvud. Idag finns tusentals samfund och och mycket splittring. Ett gift som har fått stor spridning speciellt de senaste århundradena sedan Luther. Idag finns det fortfarande människor som uppriktigt förespråkar att detta är något bra, att Gud skulle ha förkastat sin Kyrka för att göra något nytt. Läser vi Gamla Testamentet så ser vi att Gud inte är sån. Detta är idéer som inte är av Gud. Alla riken som är splittrade kommer förgås (jfr Matteusevangeliet 12:25). Det är Jesu lära, vi ser det på flera ställen. Det finns människor som menar sig stå för Kristus som gör tecken och under samtidigt som de predikar om splittring och uppror med den etablerade Kyrkan. Bibeln varnar oss för dess människor. Jag har tagit upp detta ämne förut, men det är högaktuellt. “Allt är inte guld som glimmar”, brukar man säga.

Enligt min tro så hade nog Luther ett kall att påvisa mycket av det som var fel i kyrkan, för Gud älskade sin Kyrka. Men Satan födde in tankar hos människor och splittring födes. Gud tar sig an sin Kyrka och förmanar den som han gjorde med Israels folk. Om Gud inte förkastade Israel varför skulle han förkasta sin Kyrka?

Gud är kärlek, kärlek förenar. I kärleken kan inte finnas splittring. Det motsäger grundfundamentet av kärlekens väsen. När kristna kommer tillsammans och älskar varandra så skall världen se Guds kärlek. Därför Kyrkan är Jesu lemmar, han har inga andra lemmar än oss som är hans kyrka. Just nu är Jesu kropp amputerad. Armar och ben finns utspridda. Hur blir det? Vi måste komma samman som en kropp, där Jesus är huvudet för att vi ska fungera som det är tänkt. Om vi inte älskar varandra så kan vi inte älska Gud fullt ut, det är ett fundamental grund för Kristen tro och gäller alla kristna.

Nytt jobb

Nu har jag jobbat några veckor på Samhall. Vill man jobba, träna cykling, baka och vara iväg på grejer så går tiden snart. Jag är ändå glad att jag gått in mina andliga vanor, som jag har kortat lite men försöker ändå hålla i det. Jag har fått haft förmånen att denna vår hittat in i stillhet och frid. Utan större stress, det är jag tacksam för.

Dock har bloggen inte varit så aktiv. Jag kommer att skriva inlägg, men kanske inte lika frekvent som tidigare.

Igår opererades min ena stortånagel för nageltrång. Så nu kan jag inte motionscykla på en vecka. Som tur här har jag löst så jag har lite lediga dagar att ta ut så jag kan träna lite framöver.

Vad är vikten med skriva böner, psalmer och så vidare?

En del frågar man vad vitsen är med detta arv? Då kommer frågan hur vi ser på Kyrkan? När vi sjunger och ber böner som andra ber och har bett så infogas vi i gemenskapen. Det för vi absolut i första hand genom eukaristin, men det delvis för att det är något vi gör tillsammans. Det finns ett otroligt djup i att sjunga med de levande och alla helgon som gått före. Det är som att vi förenas i en kör. Vi bör förstå evighetsperspektivet i detta. Kyrkan är ju inte bara nu. Den är både då, nu och i framtiden. Gud älskar enhet, inte av tvång utan för att förenas i kärlek till varandra och Gud. Vi får försöka tänka så när vi sjunger ut psalmboken eller ber en skriven bön. Vi sjunger och ber inte ensamma! Denna insikt är ljuvig och kan växa och ge mycket hopp, glädje och tröst.

»När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss.« Hebreerbrevet 12:1 (Bibel 2000)

Långtur runt Falun och bilder från i söndags

Lagomt mör i rumpan efter dagens 16mils tur. Borlänge – Nyckelby – Torsång – Vika – Svärdsjö – Enviken – Bjursås – Sågmyra – Domnarvet-Hjärpbo – Skräddarbacken och efter någon timme hem. Vurpa på rullgrus i Uddnäs. Cyklade lite för fort de första 8milen så jag blev seg sen. Men genom Guds nåd så gick det bra ändå och så lärde jag läxa att inte köra så hårt i början.

This slideshow requires JavaScript.

Resvägen var jättefin fram till Enviken, men jag tar inte Grusvägen till Bjurs igen på en sån långtur. Det blir för mycket.

I Enviken finns ett pittoreskt kafé i gammal stil som jag rekommenderar varmt. Jonssons fik och butik.

This slideshow requires JavaScript.

En trevlig öl från Sahlins smakar extra gott efter en sån här tur:

20180505_195203.jpg

Några bilder från förra söndagen till och från Falun:

This slideshow requires JavaScript.