Brev till syskon: Gudsfruktan

Gudsfruktan näms en del i bibeln. Men det kan vara ett svårt begrepp. Detta inlägg blir lite kortare för jag har inte tillgång till dator.

Den som fruktar Herren är inte rädd för något, hans mod sviktar aldrig, ty Herren är hans hopp.Jesus Syraks vishet 34:16 (B2000)

I en del sammanhang pratar man lite om detta för det upplevs jobbigt. Men att vi ska ta vår tro på allvar är viktigt. Gudsfruktan handlar inte om att vara rädd för Gud. Då har vi fel bild av det. Det handlar om att i allt förströsta på Gud, att inte vara rädd för människor.

Att förtrösta på Gud i allt är en glädje. Det innebär att vi förstår att inget som människor gör mot oss kan ta ifrån oss vad vi har hos Gud.

De som fruktar Herren skall få leva, ty deras hopp står till honom som kan rädda dem. Den som fruktar Herren är inte rädd för något, hans mod sviktar aldrig, ty Herren är hans hopp. Lycklig den man som fruktar Herren. Vem är det han litar på? Vem är hans stöd? Herrens blick följer dem som älskar honom, han är en mäktig sköld och ett kraftfullt stöd, han skyddar mot hettan och ger skugga i middagssolen och bevarar dem från att snubbla och falla. Han ger själen glädje och ögonen ljus, han ger läkedom, liv och välsignelse.Jesus Syraks vishet 34:14‭-‬20, B2000D

Självklart finns det ett allvar i det också. Om vi förtröstar mer på människor än Gud, vem är då vår Herre? Vi ska också vara mer oroliga för Herrens dom framförallt för oss själva men också för dem vi älskar. Detta hänger ju ihop med att arbeta på sin frälsning som vi tar emot om vi håller ut i livet lopp.

Det är viktigt att vara trogen sin tjänst för Herren i mässa/gudtjänst, det är en viktig bit för att bevara en god relation. Att ha ett aktivt böneliv (se inläggen om bön och andliga vanor) och läsa bibeln regelbundet.

När det gäller andra så är det så viktigt att respektera andra. Vi har vat och en vår resa med Gud och vi måste frukta Gud på det sätter att vi inser att han vet vad som är bäst. Vi har sådan förmåga sätt upp staket så som en del av fariséerna gjorde. Jag vet hur lätt det är. Men det står att Gud känner våra hjärtan och endast han. Ett ställe i Ordspråksboken som jag har tänkt en del på står det: > Människan planerar sin väg men Herren leder hennes steg.< (Ordspråksboken 16:9, nuBibeln). Gud har inte störst problem med att vi faller ibland. Ty han har överseende med mycket (2 Mosebok 34:6).

Den ärade Job är ett gott föredöme i gudsfruktan. Trotts att Gud låter honom gå igenom de värsta plågor så förtröstar han på Gud. Det är en viktig bok i bibeln.

Spänn därför bältet om livet och var nyktra. Sätt allt ert hopp till den nåd ni ska få när Jesus Kristus uppenbaras. Som lydiga barn, låt er inte längre drivas av de begär som styrde er medan ni fortfarande var okunniga. Liksom han som har kallat er är helig, så ska ni också leva ett alltigenom heligt liv. Det står ju skrivet: ”Ni ska vara heliga, för jag är helig.” Om ni kallar honom Fader när ni ber, han som utan att göra någon skillnad på människor dömer var och en efter hans gärningar, lev då i gudsfruktan under den tid av främlingskap som ni lever här. Ni vet själva att det inte var med något förgängligt som silver eller guld som ni köptes fria från det meningslösa liv som både ni och era förfäder levde. Nej, det var med Kristus dyrbara blod, ett lamm utan fläck eller fel. Han var utsedd redan innan världen skapades, men det var först nu vid tidens slut som han uppenbarades för er skull. Genom honom tror ni på Gud, som uppväckte honom från de döda och förhärligade honom, så att ni kan tro och hoppas på Gud.<
1 Petrusbrevet 1:13‭-‬21 (nuBibeln)

Paulus säger ju har att vi ska sätta allt hopp till Herren. Det vet vi att det är vad första bydet säger också. Att vara lydiga och rebelliska mot Kristus och hans kyrka är viktigt. Det är ändå hans heliga. Att frukta Gud handlar om att låta oss fostras in i det heliga liv som han har tänkt för oss. En del är att inse att vi är främlingar i denna värld. I den Ortodoxa traditionen pratar man om att folk som varit “Guds dårar”. Människor som agerat för världen dåraktigt, men har agerat utifrån utifrån vad Gud velat med deras liv. Vi ser på helgonen att att det livet är möjligt, jag kommer in på det mer nästa vecka. Genom gudsfrukan och överlåtelse kommer vår vilja bli som den högste.

När det kommer prövningar skall vi tacka Gud. För då får vi möjlighet att tränas i vår Gudsfrukan. I svårigheter i livet kan den växa. Det kan jag själv vittna om. Hade inte Gud låtit mig gå igenom de lidanden han skänkt mig så hade jag nog inte litat på honom som jag gör.

Läs gärna: 1 Petrus brev 1:2-15

 

Nästa vecka:

Då tänkte jag skriva lite om andliga förebilder. Hur vi hitrar dem i bibeln, andra personen i historien som visat vägen och kristna som kommit långt i sin helgelse i vår närhet. Hur de kan hjälpa oss ni vår helgelse, så vi blir mer lik Kristus.

Provvecka snart slut

Nu går veckan mot sitt slut och det börjar bli dags att åka hem, på måndag förmiddag. Mycket har hänt under denna vecka med mig. Ett gott vägledledningssamtal med Fader Peder.

Idag hade jag ett samtal med förestådaren. Det har tydligen fungerat bra. Jag hoppas komma tillbaka i vår och under sommaren. Här har jag fått lära känna nya fina människor från olika bakgrund.

Nästa vecka kommer jag åt en dator. Då har jag lättare att skriva.

Livet på Berget

Att leva i tidebön och mässa varje dag är underbart. Jag växer så. Det är lite jobbigt att behöva lämna denna miljön och åka hem.

Länge har jag säkt ett kollektivt boeende utan fokus på pengar, status och prylar. Ett liv i enkelhet med mycket bön för Gud och andra. Jag har upptäckt Fransiskus och Fransiskus-ordern. Vi får se vad Gud vill men jag känner en längan efter ett sånt liv som Fransiskus. Vi får se var Gud leder.

Nya böcker

Jag köpte två nya böcker härom dagen.

20180214_094715

 

Det ena är en meditationsbok. Med 14 bilder från Jesu Korsvägen (från Domkyrkan i Uppsala). Men en bibelvers, några korta ord och böner om varje bild. Av författaren Anders Arborelius (biskop för Katolska Kyrkans Stift i Sverige.

20180214_094724

 

Andra boken är om Heliga Franciskus av Assisi som startade en order som har blivit stor. Han valde ett liv i fattigdom för Gud. En mycket inspirerade man som gav allt för Gud. Han levde så heligt att han två år innan han fick ta emot Jesu sår på händer och fötter.

20180215_150827

Recension av “Uppsatser och tankar m.fl.”

Under ett år ungefär har jag har läst en bok av N.P. Wetterlunds med 4 skrifter “Uppsatser och tankar”, “Guds trälar”, “Nu och nog-nådens lov” och “Sändebrev till vänner”. Boken är sammanlagt ca 218 sidor från början utgiven 1926 och gavs ut i en ny upplaga 1985. Den finns att köpa av W.P. Wetterlunds Skriftkommitté.

 

Om Wetterlund

N.P Wetterlund föddes 1852, växte upp i Slättåkra församling i Halland (SvK) och avled 1928. Under sitt liv var han präst i Svenska Kyrkan på flera platser i Dalarna. För många kristna i vårt land är han ganska okänd. I hans hjärta fanns nöd för att tala om vikten av att vara andefylld drivas av anden. Han mest kända verk är Andens lag på 1244 sidor. Han var lika utmanade då som han är idag. Mycket problem som han sett finns även idag.

 

Uppsatser och tankar

Alla skrifter i boken är väldigt korta, denna består av korta stycken som härrör varandra, men lite olika. Denna del är sådana ställen man lätt memorerar, goda livsprinciper så som:

»Det finns blott en lycka: att hava Gud med sig; och blott en olycka: att hava Gud emot sig. Är Gud med då är allt med; är Gud emot, då ät allt emot.«

»Tidmänniskan klagar över olyckor och motgångar; för evighetsmänniskan finnas sådana icke till; de äro för henne blott slussportar till högre flöden. – Har du lyckan i ditt bröst, så har du lycka överallt.«

Någon man snart slås över att för Wetterlund finns det antingen livet med Gud eller livet utan Gud. Att lever vi med Gud bör vi göra det helhjärtat. Egentligen är det ju det valet som är det viktigaste i livet. Där självförnekelse är en självklar del i ett kristet liv.

“Kom! – Bort!” är ett intressant stycke om Jesu ljuva kall att först komma som du är och sen dö bort från dig själv. Ett av alla tänkvärda stycken. Han poängterar här i början hur vi ska ta lärjungarna som exempel för våra liv, att vilja leva som dem. Det finns många bra citat, så jag får sålla. I ett annat stycke skriver han om hur kristna strider mot varandra, en väckarklocka för mig om vikten av att sluta bråka och sträva efter enhet:

Nu just behövde land och rike en kompakt och enig församling med andefödd, personlig kristendom – den enda räddning som finnes. Vart komma vi med andligt skum och ihåligt frasmakeri, men sönderslagen sanning och kristnad själviskhet? Och vadd uträtta vi med andliga marknadsnöjen, parader och tillställningar, det andliga köttets fester?

 

Uppsatser och tankar: Strödda tankar

Här kommer ett stycke som jag gillar, för det är lätt att citera ut. Korta enkla sammanfattade tankar så som:

»Genom frälsaren Eld och Såpa går vägen till frälsaren Liv och Frid (Han är som en guldsmeds eld och en valkares såpa. Malaki 3:2).«

»Ju sannare kristendom, desto mer lidande; ju mer lidande, desto mera fröjd.«

»Korset är självsyndets död. Så mycket som du älskar ditt kors, så mycket hatar du din synd.«

»När Mose lag blivit Jesu bud, när all Gud vilja och varje plikt blivit ett evangelium, då är du en evangelisk kristen.«

»Gott: genom bibelkritiken tvingas tron tillbaka till sitt naturliga element (sitt specifika gebiet): den som tror på Guds son, hanharvittnesbördetinomsig (1 Joh 5:10). Fras-, fack- och skylttrons tider skynda mot sitt slut. – Blott två slags folk på jorden: Vilddjuret och dess tecknade, Lammet och hans tecknade! – Den närvarande utveckling skall sluta med klo och klöv.«

Två av mina favoriter, som jag tänk på mycket på. Något som fått mej att ifrågasätta att det finns tusentalsförsamlingar och alla har hittat sin unika sanningsbild:

»Det finns så mycken kristendom i vår tid”. Javäl! Men om vår “kristendom” åtminstone vore Cornelii hedendom (Apostlagärningarna kap. 10) eller Natanaels förblindelse! Tusentals människor tror sig vara kristna; och de ha icke ens en aning om vad kristendom är. Låtom oss – även de bättre ibland oss! – erkänna, att vi icke äro kristna i Bergspredikans d. v. s. i Jesu mening! – Andlig överskattning är kristendomens farligaste fiende. Det var den, som korsfäste Herren.«

»Det finnes inga “sanningar”. Sanningen är blott en: “Jag är sanningen” (Johannes 14:6). Då vi mäkta inse och tillämpa detta i tillräckligt andedjup, då är det slut med “skiljelärorna”, och varje kristen avbildar sanningen från en ny sida, som blott han och ingen annan kan bära fram; och då stöter ingen bort den andra, ty alla behöva varandra.«

 

Guds trälar

Jag skrev ett långt inlägg och detta, så jag tänker bara nämna lite om detta. Detta syftar på ordet “dulos” som borde översättas med träl, men översätts oftast med “tjänare”. Han poängterar att en tjänare behöver inte leva för sin Herre, men trälens liv är att tjäna sin Herren. Inget annat upptar hans/hennes vilja. Han skriver utifrån tre synpunkter: ordet träl, det kristna trälskapet, och trälen Job.

»Dyrbar är lidandets tid.  Plågodagen på korset gav evig fullkomning åt Herren (Ebr.. Utan lidanden ingen fullkomning. “Jag är vägen”. “Min kalk skolen I dricka:” –«

»Tjänare i kärlek äro många, trälar i kärlek äro få. Massor giva Gud ett arbete, men hjärtat giva de honom icke.«

 

Nu och nog-nådens liv och fem onda liv.

“Nu är frälsningen dag” (2 Kor. 6:2). Det är nu-nåden.
“Min nåd är dig nog” (2 Kor. 12:9) Det är nog-nåden.

Som ni förstår att detta lite av temat i hela boken. Gud nåd är det högsta och det ända som verkligen är värt något i livet. Allt jordiskt skall bli stoft, men det vi har i Kristus kommer bestå. Han pratar om att livet i synd som vi hade före dopet “minns” inte Gud mer och vi skall leva som nya människor efter dopet.

Bygg ej in din själv i luftslott! Jordbind den icke i framtidsväsen! Fängsla den icke i lycksökeri! Fly fantasispektaklet.

Sändebrev till vänner

Denna del är korta brev som han började skriv på sin ålderdom är han trodde han skulle dö. Men åren gick och det blev många brev. Det är uppmaningar till syskon. Den första här tycker jag har en intressant tema “Guds bön”:

Gud har skapat människor till sin boning. Hans bön är denna: »Låt mig få bo i min boning«.

Här är icke Gud allsmäktig. Här är människan »allsmäktig«. Hon kan stänga dörren för Gud, så att han aldrig kommer in. Och om hon släppt honom in så kan hon driva honom ut, så att han aldrig söker komma in. Mot denna hennes makt mäktarGud ingenting. Därför beder han »Låt mig få bo i min boning«.

Den bönen juder alltjämt i vår ande. Lärom oss att höra Guds bön och att bönhöra Gud. Därpå hänger våra eviga liv. –

Gud vill och måste få bliva Allt, både för oss och i oss. Förr är verket ej färdigt.

Några andra bra ämnen som han behandlar kort och koncist är “Läxan” (att finna behag i lidanden), “Vår svaghet och kraft i Kristus”, “Kristi grundsyn på livet” (att vi måste mista livet för att vinna det, Matteusevangeliet 10:39). Vetekornet (liknar “Kristi grundsyn…”), “Våra sjukdomar – våra välgörare” (Får vi trivs inte i en sjukkropp, på så sätt så kommer vi längta “hem” ännu mer), “Guds vapenrustning” och “Frälsningen vi änden“.

 

Slutord

Som ni förstår så känner jag att jag fått mycket ut av boken. Wetterlund är hård när han pratar om vikten att bekämpa sin synd och leva livet överlåtet. Han fick mej att förstå förhållande mellan kärleken och lagen. Något som vi kristna lätt särskiljer eller åtminstone väljer att bara fokusera på det ena för mycket. Jag tycker att han beskriver allvaret i efterföljelsen på ett bra sätt. Att han pratar mycket om lidande hur det kan leda oss närmare Gud är något som jag upplever att pratas om för lite. Att se prövningar och lidande som gåvor från Gud för att vår Gudsrelation ska växa. Han behandlar också en del annat. En bok som jag rekommenderar till alla som vill utmanas i sitt lärjungaskap Det är några stycke som jag uppfattar som knepigt med det mesta är bra.

Ankomst till Berget i Rättvik

 

 

This slideshow requires JavaScript.

Igår har jag börjat min provvecka på Berget. Sen måste jag åka hem och fundera. Så kanske jag kan komma tillbaka senare.

Det blir lite av ett katolskt klosterliv med mycket tystnad. Idag är det total tystnad. Det kommer betyda mycket tid i bön och läsning. Jag kommer ha kökstjänst några dagar. Inläggen kommer inte bli så långa.

Ett sunt kristet äktenskap?

Man kan tänka att detta inlägg kan handla om en argumentation för heterosexuella giftermål, men det är inte huvudsyftet med detta inlägg. Jag tänker resonera hur en man och en kvinna bör förhålla sig till varandra enligt bibeln och några egna tankar.

Jesus sade: »… Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.«
Matteusevangeliet 19:5-6 (Bibel 2000)

» Må din källa vara välsignad, och gläd dig över din ungdoms hustru, den älskliga hinden, den vackra gasellen. Låt hennes bröst alltid vara din njutning och hennes kärlek alltid berusa dig. Varför skulle du, min son, berusas av en främmande kvinna och slå armarna om den som inte är din?«
Ordspråksboken 5:18-20 (nuBibeln)

Äktenskapet är en helig rit (alltså ett sakrament), instiftat av Gud. Det ska vårdas och prioriteras. Ett äktenskap kan lära oss att bli mindre osjälviska och tänka mer på den andra, det är en viktig bit för att få ett förhållande att fundera. Även om det är bäst för en man att leva ogift (Se 1a Korinthierbrevet 7:1,6-9, är citerad nedan).

 

“De två ska bli ett”

Detta är en viktig sanning. I ett äktenskap blir man ett, det innebär att det är mannen och kvinnan som skall komma överens. När man är gift ska inte någon förälder komma och lägga sig i mer än att uppmuntra till trohet och ge goda råd för att få förhållandet att fungera bra. Äktenskapet är lite som relationen med Gud. Vi måste spendera tid och dela hela livet med varandra, annars blir det inte bra.

Jag tror inte på att skriva listor på saker och annat vid händelse av separation. Man bör inte tänka att det ska hända. Man skulle nästan kunna tänka att man syndar vid tanken? Man bör väl inte planera för en separation? Och händer det mot förmodan, så är väl inte prylarna och pengarna det största problemet. Det är väl inte bagatell i sammanhanget. Det stora problemet är väl att någon eller båda brutit ett förbund instiftat av Gud.

» Den gifta kvinnan är genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men om mannen dör är hon löst från lagen som band henne vid mannen.«  Romarbrevet 7:2 (Bibel 2000)

 

Bibelns råd

Det finns många råd om äktenskap.

» Underordna er varandra i fruktan för Kristus, och ni gifta kvinnor era män som Herren. Mannen är huvud för sin hustru, liksom Kristus är huvud för församlingen, Frälsare för denna sin kropp. Så som församlingen underordnar sig Kristus, ska också gifta kvinnor i allt underordna sig sina män. Ni gifta män, älska era hustrur så som Kristus har älskat församlingen och gett sitt liv för den, för att helga den, sedan han gjort den ren genom bad i vatten och genom ordet. Han ville låta församlingen stå där inför honom i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något sådant, helig och felfri. På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. Ingen hatar ju sin egen kropp, utan ger den näring och tar hand om den. Så gör Kristus med församlingen. Och i den kroppen är vi alla olika delar. ”Det är därför en man lämnar sin far och mor och håller sig till sin hustru, så att de två blir ett kött.” Det ligger en stor hemlighet i detta, här talar jag om Kristus och församlingen. Men också en man ska älska sin hustru som sig själv, och hustrun ska visa sin man respekt.« Efesierbrevet 5:21-33 (nuBibeln)

Mannen bör ha ansvaret i ett äktenskap, men då tycker jag att det är viktigt att betona andligt ledarskap. Att vi män måste vara ödmjuka, osjälviska, tålmodiga, osv. Vi ska ju “älska våra hustrur så som Kristus har älskat församlingen. Det är ett stort ansvar. Män bör ha ett välställt andligt liv så vi kan vara goda föredömen i äktenskapet och familjen. Ansvar i bibliskt medling är inte att sätta sig över någon.

» I fråga om det ni skrev svarar jag: Det är visserligen bäst för en man att inte röra en kvinna. Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man. Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun. Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen. Och kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt. Men detta ger jag som ett råd, inte som en befallning. Helst skulle jag vilja att alla människor vore som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.« Första Korintierbrevet 7:1-7 (Folkbibeln 98)

I detta stycke ser vi att man måste tänka mer på sin make/maka än på sig själv. Även tillfredsställa varandras behov. Även att inte vara ifrån varandra för länge. Det ser vi exempel på att sådant riskerar att leda till otrohet. Vi kan kanske tänker “jag är aldrig sån som skulle vara otrogen”, hur vet du det? Det handlar ofta om vilka situationer man väljer att sätta sig i. Åtrå är ett starkt begär, det starkaste av dem alla.

Detta är inte skrivet till gifta men det är helt klart relevant: » Var alltid ödmjuka och milda, och behandla varandra med tålamod och kärlek. Sträva efter att bevara enheten i Anden genom att leva i frid med varandra, « (Efesierbrevet 4:2-3, nuBibeln). Samma sak med: » Låt inte solen gå ner över er vrede. Ge inte djävulen något tillfälle.« (Efesierbrevet 4:25-27, Bibel 2000). Äktenskapet ska lära oss att bli mindre själviska, genom att tänka mer på den andres behov.

 

Naturlig familjeplanering

När vi ändå är inne på ämnet äktenskap så tänkte jag dela lite tankar om preventivmedel. Det sexuella livet i ett äktenskap är till för att dela vår kärlek, ansvarsfullt och hängivet. Det är fulländningen av äktenskapet och är mer än bara kroppslig njutning. Man förenas och blir ett, det är Guds gåva för att stärka våra band och för att ge oss möjlighet att få barn.

Gud har skapat kvinnan så att hon inte kan få barn mer än några dagar i sin cykel. Om hon lär känna sin kropp kan man veta när man ska undvika samlag om man inte vill ha barn för stunden. Dessutom så bör vi inte se barn som problem om vi lever med någon som vi tänkt spendera livet med, även om man kanske inte anstränger sig för det i den situation man lever i. Hormoner har negativa konsekvenser för kroppen, kondomer begränsar närheten. Vad det gäller användning av kondom i samband med hiv/aids tar jag inte ställning till.

Läs mer på Naturlig Familjeplanering.

 

Skilsmässor

Skilsmässor är inget godtyckligt från Gud, det är bibeln tydlig med (Matteusevangeliet 19:6). Än fast vissa vill bortförklara det. Bibeln varnar för det: »Äktenskapet skall alltid hållas i ära och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma.« (Hebreerbrevet 13:4, Bibel 2000). Nu finns det undantag för otrohet (Mattuesevangeliet 19:8-9). Det är alltså det ända godtyckliga skälet. Om det verkligen inte fungerar och finns något hopp om försoning kan man leva på varsitt håll (1 Korinthierbrevet 7:10-11). För änkor rekommenderas att vara ensamma, men om man inte klarar det så kan man gifta sig (1 Korinthierbrevet 7:8-9).

Nu frågar någon kanske om jag verkligen tror detta? Mitt svar: Jag läser vad det står, visst önskar jag det bästa för alla. Men det är inte jag som skall döma, så vad jag tycker är irrelevant. Visst tror jag på att det finns förlåtelse, men är vi mottagliga för den om vi vet vad som är fel och gör det ändå?

 

Söndagsinlägg: De 4 mänskliga dygerna

Som kristen kristen är vi ju kallade att leva heligt, men hur fungerar det i praktiken? Finns det några principer som kan hjälpa oss att leva det liv som Gud vill? Ja, fyra dygder som påverkar hur vi lever: Klokhet, rättfärdighet, själsstyrka och måttlighet. Dagens inlägg kommer in på vad detta handlar om.

»Och så, mina bröder: det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta.«
Filipperbrevet 4:8 (Bibel 2000)

»Målet för ett dygdigt liv består i att bli lik Gud.«
S:t Gregorius den Store

  1. Inledning
  2. Klokhet
  3. Rättfärdighet
  4. Själsstyrka
  5. Måttlighet
  6. Nästa vecka

 

1. Inledning

Till en början vill jag säga att det är inte genom egen kraft, utan genom överlåtelse som förvandlingen till att bli lik Jesus sker. Men vi har fått ett samvete att följa och bibeln lär oss dygder. Dessa dygder är goda inställningar i livet som vi kan agera utifrån. De hjälper oss i olika val och situationer i livet.

Att prata om dygderna i bibeln tror jag är viktigt för det handlar om Kristen etik som berör hela livet. Vi kan inte säga att “som kristen kan jag göra som jag vill med pengar” eller “som kristen kan jag äta hur som helst och det är godtyckligt hos Gud”. Bibeln är en manual för hela livet. Det gör livet lättare att följa efter dygder, livsprinciper och liknande än att bara “undvika synd”. Vi både fråga oss “Vad vill Gud att vi ska göra?” och “Vad vill Gud inte att att vi ska göra?”.

 

2. Klokhet

En kompass i alla livets val. Som handlar om urskilja vad som är Guds vilja och till det bästa i alla val, att kunna se utifrån större perspektiv än sitt eget bästa. Denna dygd styr de andra dygderna. Om vi vill lära oss vad detta innebär kan vi läsa vishetslitteraturen i bibeln så som Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Jesu Syraks Vishet och Salomos Vishet.

Givetvis finns det ju andra skrifter som kan lära oss mer om vishet, men det som står i bibelns böcker är ju utgångspunkten för kristen vishet. Det är inte så att alla ordspråk som står i Ordspråksboken är unika för kristen tro. De återfinns sedan långt tillbaka i tiden, Ordspråksboken är mer en samling av viktiga Ordspråk. Det är fascinerade hur se hur Gud sedan urminnes tider har inspirerat människor på olika sätt till vist tänkande. En del ordspråk återfinns i skrifter från gamla Egypten. Det har hjälp människor i hela världen till att ta bra beslut i olika situationer. Här vill jag säga att det är viktigt att inte generalisera vad Paulus menar med “Världens vishet” (1 Korinthierbrevet 3:19). En del vishetslära har sitt ursprung i Gud som delvis återfinns i andra religioner, att inte erkänna det är att förminska Gud. En del i att besitta vishet från Gud är att avgöra vad som är gott.

Gudsfruktan är grunden till all vishet.1 Att inse hur lite vi vet, hur lite vi kan göra, hur mycket vi är beroende av Gud. Det leder stundom till andens frukter, så som ödmjukhet. För vi inser att vår kunskap och vishet är så liten jämförelse mot Guds.

Personligen kan jag känna att dessa skrifter har hjälp mig mycket i livet, det har lärt mej att vara mer eftertänksam, att ha överseende och liknande. Självklart har jag mycket att jobba med men jag rekommenderar verkligen dessa skrifter. Hur viktig säger bibelns texter att visheten är?

» Av dem lär man känna vishet och förmaning och att förstå kloka ord. Av dem hämtar man förmaning till vist handlande, till rättfärdighet, rätt och redbarhet. De ger enkla människor klokhet, de unga kunskap och omdöme. Den vise hör dem och får ökad lärdom och den förståndige inhämtar visa råd. Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser, de visas ord och deras gåtor. Att frukta Herren är början till kunskap, men vishet och förmaning föraktas av dåren.«
Ordspråksboken 1:2-7 (Folkbibeln 98)

» Strålande och oförgänglig är visheten. Hon är lätt att se för dem som älskar henne, man finner henne om man bara vill söka. Längtar man efter henne ger hon sig först till känna. Den som söker henne om morgonen får kort väg, ty han finner henne sittande vid husets port. Att söka fostran är att älska henne, att älska henne är att följa hennes lagar, att hålla lagen är att försäkra sig om odödlighet, och odödligheten ställer människan nära Gud.«
Salomos vishet 6:12-14, 18-19 (Bibel 2000)

För den som söker och bevarar sann vishet i livet går det väl, men för den som blir självgod och förkastar det råkar snart illa ut. Om ni läst mitt vittnesbörd så ser ni det tydligt. Det betyder ju inte att man kan omvända sig, men nog leder dårskap till mycket bekymmer.

  1. Psaltaren 2:11, Ordspråksboken  1:7; 9:10; 10:27; 19:23; 22:4; 23:17

 

3. Rättfärdighet

Detta är något som talas mycket om i hela Bibeln. Någon sa att “det finns ingen skrift som är så kritisk mot sitt eget folk som Gamla Testamentet”, men det gäller ju Nya Testamentet också. Nu finns det tankar om att våra handlar inte spelar någon roll, DET är en villolära som figurerar på sina håll. Bland annat i det jag kallar för myskristendomen. Man hävdar även biblisk grund:

» Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus.« Romarbrevet 5:1 (Bibel 2000)

» Den som inte visste vad synd var gjorde Gud till synd för vår skull, för att vi genom honom skulle få Guds rättfärdighet.« 2 Korintierbrevet 5:21 (nuBibeln)

Vad skulle nu detta betyda? Att alla andra ställen där det står att vi skall leva rättfärdigt för Herren är fel? Vi vet från Gamla Testamentets texter att Gud avskyr synd (5 Mosebok 25:16, 6:25). Det står ju att det » Det är nämligen inte de som hör lagen som blir rättfärdiga inför Gud, utan de som följer den.« (Romarbrevet 2:13, nuBibeln). Det finner vi även stöd för i » …en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.« Jakobs brev 2:24 (Folkbibeln 98). Att vi inte blir rättfärdiga genom laggärningar är att vi inte kan uppnå det utan Kristus, men med Jesus så är det möjligt att leva rättfärdigt. Detta är komplext, detta resonemanget kan göras långt.

Att leva rättfärdigt är att leva sanningsenligt, efter Guds (och Jesu) bud samt det andra som bibeln och Kyrkan lär (genom traditionen). Några saker är:

» Orätt vinning är till ingen nytta, men rättfärdighet räddar från döden.« Ordspråksboken 10:2 (Folkbibeln 98)

» Den rättfärdige tänker innan han svarar, men ur syndarens mun strömmar ondska.« Ordspråksboken 15:28 (Bibel 2000)

» Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de ska bli mättade.« Matteusevangeliet 5:6 (SvenskBibeln)

Bibeln pratar mycket rättfärdighet. Genom lagen får vi insikt om synd. Så att studera hela bibeln lär oss förhoppningsvis att leva mer rättfärdigt. I Bergspredikan lär vi oss vad vårt ideal so kristna är, dit vi ska sträva mot. Att leva oklanderligt! “Vad skulle Jesus göra” är en bra princip. Sen kan vi ju läsa om helgonen, de är bra förebilder i det kristna livet. Om vi går och handlar och tänker “Jag tar den där kassen, det jag andra och det är ingen som er.” Då är det inte rätt! “Om jag kör för snabbare än hastighetsbegränsningen så är det lugnt, för jag är en säker chaufför och alla andra gör det.” Så är det inte heller rättfärdigt! Gud jobbar med oss pedagogiskt och tar inte allt på en gång, men allt är en process emot att leva det liv som han vill att vi ska lära. Vi vet att vägen är smal som leder till himlen och få finner den.

 

4. Själsstyrka

Själsstyrka handlar om att i allt söka det goda och hålla ut i prövningar. Vi vet att det genom historian har funnits många kristna martyrer och vi ska inte vara rädd att sätta livet till för vår tro.

Att uthålligt söka det goda. Det ger Petrus ett gott exempel på. Han talar gång på gång om söka Gud, kunskap om Gud, att göra det goda och sträva efter fullkomlighet. Allt handlar om nuet. Det som ligger bakom är redan historia. Wetterlund talar en del om det “sekunderliga” överlåtande, inte bara dagligen.

» Jag har verkligen inte nått detta än, och jag är inte färdig. Men jag strävar efter att gripa det, eftersom Kristus Jesus har gripit tag i mig. Nej, syskon, jag menar inte att jag redan har det i min hand. Men en sak är säker: jag försöker glömma det som ligger bakom mig och strävar mot det som ligger framför mig. Jag jagar mot målet för att kunna få det pris däruppe, som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus. Jag hoppas att alla ni som har en mogen tro har samma inställning. Men om ni har en annan uppfattning på någon punkt, så ska Gud upplysa er även på det området. Låt oss bara praktisera det vi redan har uppnått.« Filipperbrevet 3:12-16 (nuBibeln)

Jesus visar ossståndaktighet i lidande. Han blir förnedrad och får lida. Det är en anledning till varför krucifixet är en symbol som stärker oss i detta, se inlägget om det. Det står att Jesus var en man van vid smärtor och sjukdom, han blev många gånger prövad, förnedrad och liknade. Men han höll ut till slutet genom allt.

» Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. « Jesaja 53:7 (Folkbibeln 2015)

En bok som hjälp som hjälpt mej i detta avseende är Job, en stor förebild när det kommer till att vara uthållig i prövningar. Han visar på ståndaktighet trotts att allt tog i från honom. Det kanske är lätt att tänka att det är bara Jesus som skulle få lida men vi ser att det gäller oss också:

» Då reste sig Job och rev sönder sin mantel och skar av sitt hår. Han föll på knä och  sade: “Naken kom jag ur min moders liv, och naken ska jag återvända dit. Herren gav och Herren tog. Lovat är Herrens namn! Under allt detta syndade inte Job och kom inte med någon anklagelse mot Gud.”« Job 1:20-22 (Bibel 2000)

 

5. Måttlighet

» Måttlighet dämpar den dragningen som utövas av njutningarna, den säkrar viljans herravälde över insikterna och ger människor förmågan att bevara jämvikten när det gäller att använda sig av de skapade tingen.« Ur Katolska Kyrkans Lilla Katekes

Vi vet att frosseri och lättja är synd, så då hjälper denna dygd oss att hålla oss på rätt spår. Det gäller allt i livet. Vår tid, pengar, mat, prylar, annan konsumtion, osv. Det handlar mycket om att “Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.”. Låter det konstigt? Inte alls. Allt i denna värld kan vara en avgud. Pengar, TV:n, mobilen, datorn, en bil, ett hus, båt, husdjur, osv. Allt som är viktigare än Gud. Någon kallade TV:n för det vanligaste avguda altaret, det kanske har ändrats men det ligger något i det. Vi får ständigt rannsaka oss själva. Allt som tar för mycket fokus tar tid från Gud.

Tyvärr finns det många kristna som inte inser detta. Utan att mena att jag är perfekt eller så. Jag menar att insikten är första steget till att man kan göra något åt saken. Till detta vill jag ta bilden av Gud som trädgårdsmästare, han ansar sin träd. Han vill klippa av allt som inte bär frukt. Utifrån erfarenhet så vet jag att när man beskär ett träd så kan man behöva ta bort vissa grenar till förmån till andra. Dem som håller på med professionell äppelodling vet att ett äppelträd som ansas hårt bär rikligt med frukt men lever inte så länge. Om vi inte lever måttfullt är risken att vi viker av i osunda vanor stor.

Mat ska konsumeras måttligt och det är inte kristligt att frossa. Alkohol och sötsaker kan konsumeras med måtta, om man inte har några problem med sådant förstås. Socker och kaffe är några saker som tyvärr även bland kristna accepterat att överkonsumera.

Pengar ska användas på ett sätt som ger frukt för det eviga livet och inte slösas bort. Vi kan använda dem till det vi behöver och så. Men vi ska passa oss att skämma bort oss.

» “…Ingen slav kan tjäna två herrar. För då kommer han att hata den ene och älska den andre eller hålla sig till den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och rikedomen.ˮ« Lukasevangeliet 16:13 (SvenskBibeln)

 

6. Nästa vecka

Då tänkte jag ta och resonera lite kring vad Gudsfruktan är och att sätta Gud först. Att Gudsfruktan inte handlar om rädsla utan om att älska helhjärtat och vörda högt. Inte heller sätta människors ord före Guds. Vi finner mycket om detta i hela bibeln, så jag tänkte försöka ge en så bra bild om detta som möjligt. Detta har lite med ett tema vi hade häromveckan på Bibelskolan.

Marias roll i Guds rike

Maria i Evangelierna

Jesu moder Jungfru Maria var en kvinna som fick en mycket speciellt roll. Det står om hennes på flera ställen i bibeln. Ändå så har jag knappt hört nämnas något om henne i undervisningen i dem sammanhang jag varit i. I Lukasevangeliet 1:48 kan vi läsa »“… Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig. Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig…”« (Lukasevangeliet 1:48-49, nuBibeln). Det är något som jag inte hört någon uppmärksammat i frikyrkliga sammanhang. Varför? Det är ju starkt. Vi ser tydligt att Maria var blev utvald på ett speciellt sätt av Gud. Elisabet sade till Maria: »…”Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig.”« (Lukasevangeliet 1:42, Bibel 2000). Även Guds ängel tilltalar henne med vördnad: »…”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”«  (Lukasevangeliet 1:28, Bibel 2000). När Jesus hänger på korset talar han till Johannes: »“Se din mor.” Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig.« (Johannesevangeliet 19:27, Folkbibeln 98) «. Då frågar du kanske “Varför är detta relevant för mig idag?”, det frågade jag också. Vi ser att det delvis är riktigt till Johannes också för han tar sedan hand om henne. Detta bibelordet ger oss inte hela svaret, men vi kan se att bilden klarnar genom andra bibelord och delvis genom andra skrifter och uppenbarelser (som förklarar dessa mysterium). Nu vill jag poängtera att även Maria blev kunde inte bli frälst utan Jesus försonande verk på korset (Lukasevangeliet 1:47). Men vi ser också att Maria fick dela mycket lidande med Jesus:

»Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: “Se, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken som blir motsagt. Ja, också genom din själ skall det gå ett svärd. Så skall det bli uppenbarat vad många människor tänker i sina hjärtan.”« Lukasevangeliet 2:34-35 (Folkbibeln 98)

Vi kan se att Maria mediterade över Guds ord: »Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.« Lukasevangeliet 2:19 (Bibel 2000). Det första undret var på grund av att Maria uppmanade människor att lyssna på Jesus (än en gång, inte för att hon hade någon speciell kraft). Det var vi bröllopet i Kana (Johannesevangeliet 2:1-12): »”Gör det han säger åt er.”« Johannesevangeliet 2:16 (Bibel 2000). Vi kan förstå att Marias hjärta för att Guds verk skulle utföras var stor. Marias totala lydnad till Gud var viktigare än hennes moderskap:

»Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: “Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat.” Han sade: “Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det.“« Lukasevangeliet 11:27-28 (Folkbibeln 98)

Det står att Jesus lydde Maria i allt (Lukasevangeliet 2:51), hur skulle Jesus kunna göra det om hon syndade? Det förklaras med Katolsk tradition där man menar att Maria fick en speciell gåva från Gud. Det var inte genom igen kraft utan genom Gud som det var möjligt, eftersom hon bara var människa.

 

Maria i andra delar av bibeln

Börjar leta i bibeln så ser man att det inte står viktiga ställen om Maria i evangelierna. I 1 Mosebok så hittar vi en profetia om Maria: »“Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes. Han kommer att krossa ditt huvud, och du kommer att hugga honom i hälen.”« (1 Moseboken 3:15, nuBibeln). Det står också » Då skall Herren själv ge er ett tecken: Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’. « (Jesaja 7:14, Bibel 2000)

I Apostlagärningarna står det: » Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder.« Apostlagärningarna 1:14, Bibel 2000). Maria var ihärdig i bön, tillsammans med de andra apostlarna och några till.

Även i Uppenbarelseboken finner vi mycket om Maria. Hon är den nya förbundsarken för hon fick bära hennes härlighet och hennes kropp är i himlen där hon är drottning:

» Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark kunde ses i hans tempel. Det kom blixtar och dån och åska och jordbävning och stora hagel. Och ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna iklädd solen, med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud. Hon är havande, och hon ropar i barnsnöd och födslovånda.« Uppenbarelseboken 11:19 & Uppenbarelseboken 12:1-2 (SvenskBibeln)

Att Maria är himlens drottning är inte heller så konstigt för att i Gamla Testamentet var kungens moder drottning. Här kan vi även koppla “Se din mor.” Bilden som beskrivs om kvinnan på himmelen visats på himmelen i vår tid, det är ytterst sällsynt. Här ser vi att Maria är vår andliga moder (även om hon inte är Gud) och att hon är Satans fiende:

»När draken såg att han hade blivit nerkastad på jorden, förföljde han kvinnan som hade fött barnet. Men den stora örnens båda vingar gavs åt kvinnan, så att hon kunde flyga ut till sin plats i öknen, där hon borta från ormen får sitt uppehälle en tid, tider och en halv tid. Då sprutade ormen vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att hon skulle föras bort med floden. Men jorden hjälpte kvinnan, den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun. I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd. Och draken stod på sanden vid havet. « Uppenbarelseboken 12:13-18 (Folkbibeln 98).

Slutsatser

Maria har en oerhört viktig roll, som inte bör förringas. Att “prisa henne salig” är inget som förminskar Jesu betydelse, tvärt om. Hon visar vägen till Jesus. Vi kan se det, men ändå så nämner man knappt henne i flera kristna kyrkor.

En del vill hävda att det inte kan finnas någon som vi kan be om förbön för i himlen (1 Timothoesbrevet 2:5). Men då kan vi inte be någon om förbön? För alla som ger förbön är ju “medlare” till Gud? Men varför skulle helgonen (de som kommer till himlen) sluta be när de kommit till himlen? Vi har ju läst att många av dem var ihärdiga i bön (så som Apostlagärningar 1:14) och det står » Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan.« (Jakobsbrevet 5:16, Bibel 2000). Vi ser i berättelsen om bröllopet i Kana att Marias vädjan spelar roll. Ett annat argument är att man är död till uppståndelsen. Att kroppen är död är visserligen sant, men själen är odödlig. Den måste befinna sig någonstans eller i någon stadium. Därför är det inte ologiskt att helgonen ber för oss i himlen.

Inte heller att hon inte kan vara rättfärdig med Romarbrevet 3:10, eftersom det står att “ingen finns som är rättfärdig”. Men efter står att “ingen som söker Gud”. Så han kan inte ha menat alla.

Jesus är kyrkans huvud, kyrkan (alltså församlingen) är hans kropp. Genom oss utför han sitt verk. Gud vill ha människor med i hans verk. Detta kan vi se redan genom “Guds bön till mänskligheten”. Han tvingar sig inte på människor, han vädjar till dem att låta honom komma in i deras liv och använda sig av oss.  De ödmjuka skall bli upphöjda, står det på olika sätt på flera ställen. Att Maria är speciell lär oss något om hur vi ska se på kvinnor. En omsorgsfulla ömma modern som gör allt för sin son och är trogen Gud får en speciell plats i himmelen.

 

Annat intressant om Maria