Begreppen “judar” och “judarna” i Nya testamentet – fiender eller vänner?

I Nya Testamentet finner vi begreppet “judar” och “judarna” flera gånger. På vissa ställen så verkar dem vara vänner och på vissa ställen fiender. Hur hänger det ihop? Säger de bibliska texterna emot sig själva? Genom tiderna har detta varit omstritt, för att det kan vara svårt att hålla isär begreppen.

Detta är från inspiration från ett ämne vi haft på bibelkursen.

I Johannesevangeliet 3:2 så kallar Nikodemus som var en högt ansedd jude Jesus för Rabbi, så uppenbarligen så hade han stor respekt av vissa. I kapitel 4 pratar han med en samarisk kvinna och säger till henne »Ni tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, eftersom frälsningen kommer från judarna.« (Johannesevangeliet 4:22, Bibel 2000). Det är tunga ord från Jesus. Det var bara judar som tillbad de dem känner. Så vi ser att hans lära grundar sig i den judiska läran. Han uttrycker till och med att samarierna har fel och vill att de omvänder sig. I Lukasevangeliet 4de kapitel undervisar Jesus templet i auktoritet av att han är jude. Att han undervisar var inget som vem som helst kunde göra, så han lär ha varit väl ansedd. Han talar till människor med respekt som man kan förstå.

I Johannesevangeliet 4de kapitel så får fariséerna reda på att att Jesus döpte fler än Johannes. Då kunde han inte längre tala fritt. I kapitel 8 så skäller Jesus ut fariséerna och säger saker som ur ett mänskligt perspektiv underliga: »Då frågade de: “Var finns din far?” Jesus svarade: “Ni känner varken mig eller min fader. Kände ni mig skulle ni också känna min fader.« (Johannesevangeliet 8:19, Bibel 2000). Hela argumentationen är intressant på många sätt. Jesus talar i en annan ton i vers 31f och talar till dem judar som trodde på honom. Vid denna punkt så börjar det med att det är “judarna” som är emot Jesus. Han säger till och med att dem har Djävulen till fader (vers 44.) Men vi ser också att “judarna” som var emot honom inte var alla judar. Detta kan uppfattas rörigt. Vi får komma ihåg att det är författaren (Johannes) som satt in begreppen “fariséerna”, “judarna” o.s.v. För samtidens människor var väl dess begrepp förståeliga, men för oss kan de behövas lite mer efterforskning om vad författaren (alltså Johannes) menar med begreppen. Det kan vara bra att reflektera över. I Gideoniternas bibel är Jesu ord tryckta med röd teckenfärg, det tycker jag är bra för det blir lite tydligare.

Martin Luther använde sedermera en del av detta som argument som han baserade på bl.a. verser från Johannesevangeliet för att försvara att han brutalt jagade bort judar som inte ville ta emot Jesus.

Ungefär år 60 e.Kr förstördes templet i Jerusalem, Judarna var klara med templet och tusentalsarbetare var arbetslösa. De hade gjort revolution och anföll romarna, det slutade alltså med en katastrof. Då var judarna nästan döda. Just då var fariséerna de ända som kunde tänka klart ända som kunde tänka klart. Det var dem som återorganiserade judendomen. Fast dem började med böner där de förbannade kristna och kristna kunde snart inte längre gå i synagogorna, ca år 70år. Idag är bönen nedtonad att man avvisar alla grupper som “motstridiga lagen/judendomen” inom Israel, så man ber inte egentligen mot kristna längre efter som de inte är kvar i Israel. Det var från då som kristna började kallas kristna eftersom då separerades judendomen och kristendomen. Matteusevangeliet är dock riktat till judar, som förklarar att Kyrkan som bygger på Petrus inte skall avisas för de kristna är den sanna judendomen. Härifrån började förföljelserna för de inte kunde kallas judar längre så skulle de tvingas tillbe Kejsaren i Rom och tända rökelser till honom. Så kristna var en mycket pressad “sekt” då.

Johannes levde ju längst av alla, delar av Johannesevangeliet skrevs ca 90 e.Kr (de andra evangelierna skrevs runt 50-60 e.Kr) som skrev sist så är viktigt “judarna” och vad de gör överbetonad. Men då får vi inte glömma att Jesus identifierar med sin judiska bakgrund. Han är Judarnas Messias som fulländar deras tro. Så förmodligen menade han inte alla judarna. Hela Johannes evangeliet är byggt på judarnas kalender.

Petrus säger en del om judarna också, ord som väckt starka känslor:

» Ni, bröder, har ju följt exemplet från Guds församlingar i Judeen som lever i Kristus Jesus. Vad de har fått utstå av judarna, det har ni fått utstå av era landsmän. Judarna dödade herren Jesus liksom de dödade profeterna, och oss har de förföljt. De trotsar Gud och är fiender till hela mänskligheten, eftersom de försöker hindra oss från att predika för hedningarna och hjälpa dem att bli räddade. Så fyller de ständigt sina synders mått. Men nu nås de till slut av Guds vrede.« Första Thessalonikerbrevet 2:14-16 (Bibel 2000)

Vad är nu detta? Kanske man frågar sig. Detta är en vers som fött mycket judehat. Här vill jag ändå hänvisa till Tree och Life-bibeln, som är skriven av messianska judar. De skriver: » …the Judean leaders, who killed both the Lord Yeshua…« 1 Thessalonians 2:14-15 (Tree of Life). Visserligen byter ordagrant ordet som står i grundtexten “judarna”, men vi förstår om vill jämför med andra styckena att han inte inte kan ha menat alla judar.

I Romarbrevet så skriver han mycket om detta.

» Jag frågar då: kanske Gud har förskjutit sitt folk? Visst inte. Jag är ju själv israelit, ättling till Abraham och av Benjamins stam. Gud har inte förskjutit sitt folk, som han en gång har utvalt. Ni vet ju vad skriften säger i berättelsen om Elia, då han anklagar Israel inför Gud: Herre, dina profeter har de dödat och dina altaren har de rivit ner, jag är ensam kvar, och nu står de efter mitt liv. Vad får han för svar från Gud? Jag har sparat åt mig sju tusen män som inte har böjt knä inför Baals bild. På samma sätt finns det i vår tid en rest som Gud har utvalt av nåd.« Romarbrevet 11:1-5 (Bibel 2000)

Att Israels fall är för att många hedningar ska komma till tro (11:11-15). Men han varnar för högmod:

» Om det första brödet är heligt är hela baket heligt. Och om roten är helig är också grenarna heliga. Om några av olivträdets grenar har brutits bort och du, som är en gren av en vildoliv, har ympats in i stället och får del av saven från det äkta trädets rot, så förhäv dig inte över de andra grenarna. Om du gör det skall du veta: det är inte du som bär roten utan roten som bär dig. Nu säger du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle ympas in. Ja visst, de bröts bort därför att de inte trodde, men du är kvar därför att du tror. Var inte övermodig utan ta dig i akt; ty om Gud inte skonade de ursprungliga grenarna skall han inte heller skona dig.« Romarbrevet 11:16-21 (Bibel 2000)

Som mycket i bibeln, den kristna tron och livet så är det komplext. Ju mer vi läser ju mer ser vi att saker inte är självklara utan det finns många nyanser. När vi förenklar saker så missar man ofta många aspekter. Kristna är de sanna Israel och de “sanna judarna” idag, men det bara nåd.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s