“Kyrkotradition” – vad är det?

Man säger “Traditioner är skapad av människor”, det är sant om vi tittar på många kyrkosamfund. Tradition är ett bevarat arv från generation till generation som inte skall förkastas. Människor har under lång tid bevarat traditioner. Vi kan också lära oss mycket av att studera olika samfunds traditioner. Alla kyrkotradition har ett flertalet positiva element, framförallt kan vi lära oss om uttryckssätt för tron. Personligen så gillar jag bl.a. ortodoxa kyrkans rökelser, en tradition som lever kvar sedan lång tid tillbaka. Att andra kyrkor inte gör det inte inte direkt fel, det är olika traditioner. Vissa saker handlar inte direkt om rätt eller fel.

Psalmer, andra former av musik “lovsång” (då tänker jag på t.ex. modern lovsång), dans, utåtriktade verksamheter, konfirmation, Lucia-firanden, påskfirande, julfriande, litturgi, kyrkoårstexter, kyrkohandböcker och böner är flera saker som tillhör kyrkotraditioner. Sånt som får allt att fungera.

Den som tillhör en kyrkosamfund (utom katolska och ortodoxa kyrkan) och säger att “tradition är av människor” säger lite emot sig själv, eftersom man tillhör en tradition. Oavsett om man tror det eller inte så måste man också förstå vad katoliker menar med att läror bevarats av “traditionen”. Det är inte direkt så att det är människor under åren som kommit på saker som som känts bra för stunden utan man har hållit sig till den apostoliska läran. Här behöver vi komma ihop att Katolska Kyrkan var dem som samlade ihop alla skrifter så vi idag har en bibel utifrån den lära man redan lärde ut. Enligt forskning så vet man att i den kulturen så var det mycket som bevarades från mun till mun. Det var inga “hemliga läror” som bara skulle läras ut till dem uppsatta utan det var allmänt känt. På så sätt har Katolska kyrkan bevarat vad Apostlarna lärt som inte var med i dem texter som blev kanon. Det finns många texter från de första århundradena som visar på detta också.

Tragiskt nog ser vi fler och fler splittringar mellan traditioner. Det är inte från Gud att kristna ska vara splittrade. Vi som tillhör den treenige Guden bör jobba tillsammans, som en familj, en kropp. Vi har mycket erfarenheter att lära varandra. Sedan jag började konvertera till katolik har jag fått en annan syn på saker, man ser att Gud i stor och världen är komplex. Människor överlag är bångstyriga och alla alla kyrkor finns människor som beter sig illa. Man kan välja att hålla ihop och försöka stå ut med varandra eller bryta sig ut och ägna energi åt att kritisera den gruppen man bröt sig från. Men vad leder det till?

I Svenska kyrkan har mycket, saker man kan reagera till. Men jag har också Gudsfruktiga människor som verkligen brinner för själarna. Även om jag inte stödjer teologin till fulla kan jag se att det finns många fina människor med en ärlig tro, dem som… har en svagare tro måste vi ju älska mer. Det är ju det Kyrkan och bibeln lär. Vi måste ha tålamod och ta hand om varandra. Det är många gånger som man hör folk uttrycka sig konstigt, någon sa “S:t Luther”, då bet jag mej i tungan. Men i mitt stilla sinne tänkte “hur kan man kalla Luther för “S:t””. Men jag lyckades låta bli att ta strid för jag insåg att det var inte till någon nytta.

Drygt tvåtusen år har gott sedan vår Herre och Frälsare levde, dog och uppstod. Vad håller vi på med idag? Meningslösa bråk. Låt oss lära oss älska varandra och kanske vi kan lära oss något av varandra?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s