Ett citat ur min andaktsbok

Idag läste jag fantastiskt stycke ur min andaktsbok. Man kan tänka över varför vi firar mässa. Under vecka får vi ge av de vi fått av Gud (förutom vår egna tid med Honom), men under mässan får vi fylla på. Vid mässan är det Guds möte med oss som är viktigt. Det behövs för att vi ska andligt rustas och få energi att leva som kristen i vardagen. Denna text är verkligen tänkvärd:

20180406_083552

Det är viktigt att begrunda varför vi friar mässa. Det finns många aspekter. Självklart firas den för Gud också hela världen, för att Jesu offer ska vi närvarande här insåg. Vi får frambära våra liv inför Kristus. Ju mer vi inser djupet av att fira mässa ju mer längtar vi efter det.

Jesus korsfäst

»När de kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom och förbrytarna, den ene till höger och den andre till vänster. «Lukasevangeliet 23:33 (Bibel 2000)

Ljuden från spikarna som slås in i Jesu kropp ekar än idag. Smärtan är enorm, spikarna tränger genom ben och märg. Det är synden som splittra, förgöra, förstöra och döda. Men trotts allt han fick utstå så slutar han inte älskar han oss och förlåta. Han förbarmar sig. Älskade till slutet.

»Ändå var det våra sjukdomar han bar, och våra smärtor tog han på sig, medan vi trodde att Gud straffade honom, slog honom och lät honom lida. Han blev sårad för våra överträdelsers skull, krossad för våra missgärningar. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid. Genom hans sår blir vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en valde sin egen väg. Herren lät honom drabbas av all vår skuld.« Jesaja 53:4-6 (NuBibeln)

Vår synd är skuld till Jesu lidande. Det är vi som slår in spikarna i Jesus. Ja, trotts det älskar han oss. Det är för oss alla han ber “Förlåt dem Fader, för dem vet inte vad dem gör”. Även om det finns förlåtelse så behöver vi förstå att synden genomborrar Jesu hjärta. Så låt oss denna påsk begrunda våra del i Jesu korsfästelse så vi kan blir lite mer heliga i väntat på uppståndelsen.

Låt oss begrunda Jesu lidande och död så vi allt djupare kan uppleva hans kärlek och nåd. Så vi kan känna tacksamhet, vördnad, gudsfruktan och glädje för allt vad Jesus gjort för oss när han gick här. Allt lidande var för oss, hans kärlek har inga gränser. Han var beredd att offra sitt liv för vår skull. Han kärlek är så oändligt stor. Den övergår allt förstånd.

 

Låt oss få dela ditt lidande ännu mer, låt oss få insikt om vår synd, så vi mer och mer kan överlåta oss till dig. Din fullkomlighet är allt vi söker.

Helig Ande, fyll upp oss så vi får klarsyn att urskilja din vilja för våra liv. Förvandla våra kalla hjärtan så dem brinner som Jesu Hjärta, så vi kan förnyas och bli dem vi är tänkta att vara.

Korsfäste Herre Jesus Kristus, tänk på alla arma syndare när du kommer med ditt rike.

Andliga föremål och påminnelser

Det kanske är lätt att förkasta nyttan med andliga föremål och påminnelser, men vi är fysiska varelser och vi påverkas av det vi ser. Bilder och figurer på Jesus själv, Maria, apostlarna, helgon, änglar eller liknande påminner oss om vår familj. Det kan också vara annat som som påminner oss om vart vi bör ha vårt fokus. Man kan se det lite som familjefoton, vi står och tittar på dem och tänker på dem. Kanske är det en avliden släkting. Kanske vill man ha bibelord, andra citat eller böner med sig eller uppsatta i hemmet. Dessa föremål påverkar oss mer än vi tror, bara att de finns i vårt hem gör att vi tänker på dessa saker mer.

Några saker som är viktiga enligt mig för alla kristna att ha i ett hem är en bibel, vad är ett kristet hem utan en bibel. Inte en bibel som står gömd i någon bokhylla utan som ligger så den syns och dessutom används. Ett krucifix (eller kors), tänkte flera. För oss kristna är Jesus den viktigaste i livet så det är egentligen bra att ha en Jesusbild och/eller Krucifix (eller kors) i varje rum som ständigt påminner oss om vår tro. Kanske har du någon mänsklig förebild? Det är inte fel att ha en bild eller figur av den personen. Det handlar ju en person som speglar vår Herre Jesus. Utöver det så finns det mycket fina ikoner och tavlor med trevliga motiv på.

“Frambär er själva som levande offer”

> Därför uppmanar jag er nu, syskon, vid Guds barmhärtighet, att ge era kroppar som ett levande och heligt offer till Gud, till hans behag. Det ska vara er andliga gudstjänst.<
Romarbrevet 12:1 (nuBibeln)

En del påstår att offrens tid är förbi i och med Jesus. Men vad sa han? “Barmhärtighet vill jag se, inte offer”. Hur hänger det ihop med alla offer i gamla testamentet som Gud själv sa åt dem att utföra? Hur hänger det det Paulus skriver i Romarbrevet? För de bibliska texterna säger väl inte wmot sig själv? Nej, det gör dem inte. Att visa barmhärtighet är ett del i att vara ett välbehagligt offer. Gud vill fortfarande att vi ger det bästa av oss. Så när vi i eukaristin (nattvarden) går fram så täni på att det är dej själv du frambär. I flera kristna traditioner faller människor på knä vid eukaristin, för man vet att vi är alla ovärdiga av Guds nåd. Det är också så att är konungens måltid. Att sitta ner och äta med en konung är en ynnest, icke förunnat alla. Men han vill göra det med alla sina trogna. Vi ska pröva oss själva så vi gör det på ett värdigt sätt (1 Korinthierbrevet 11:28). Vi vet från Bergdpredikaren att den som har något oförlåtet på sig när han/hon går fram till altaret för att offra drar på sig en dom. Därför måste vi se till att vi bett om förlåtelse för allt innan vi går fram. Allt det vi gör under veckan påverkar oss när vi går fram till och tar emot brödet och vinet.

Att säga att Gud inte vill se offer är inte helt sant och att säga att det inte handlar något om gärningar är fel. Men det är inte genom våra prestationer vi blir rena, det är genom Jesu blod (med förlåtande kraft). Det handlar om om att leva överlåten och i Guds vilja. Som kristna förväntas vi göra vårt yttersta för att leva heligt. Vi får också se eukaristin som en fest tillsammans med Gud! Vi får glädjas tillsammans med honom i den när vi firar mässan (gudstjänsten). Gud vill varje gång samlas dela måltiden med oss.

Detta bör vi tänka på ännu mer under fastan.

Andligt liv

En del tycker det är konstigt att man vill spendera flera timmar med Gud varje dag. Men det skulle jag vilja påstå är för man inte förstår att uppskatta relationen med Gud. Alla kan inte göra det, men vissa kan. Det är inte alls ett krav utan en ynnest. På senare tid har min tid med Gud varje dag blivit mer och mer. Det är bibelläsning, böner (fria och lästa), meditationboken (Korsvägen) har jag använt lite. Det känns som längtan finns till att spendera hur mycket tid som helst med Gud ibland, men det är så mycket annat som behövs också. Mat som ska fixas, tvätt som ska skötas, handling och annat. Ni vet? Att komma in i ett lin där man längtar efter Gud är sunt. En hjälp kan vara att åka på en retreat och bara vara med Gud, det rekommenderar jag verkligen. Det finns så många sätt man kan umgås med Gud på och upptäcka mer om honom. Vi har ju oftast tid, skippa timmen eller timmarna vid TVn, datorspelet eller liknande. Ge dem till Gud. Datorn, mobiler och TV tar så mycket tid från Gud idag, allt skräp som sänds är bortslösad tid som vi kunde lägga på Gud. Tro mig, det är välinvesterad tid! Tänk på att vi har en kamp att utkämpa (med Kristus i överlåtelse) mot vår egen synd och själviskhet. Tiden med Gud formar hjälper vårt Kristus-jag att växa.

Söndagsinlägg: De 4 mänskliga dygerna

Som kristen kristen är vi ju kallade att leva heligt, men hur fungerar det i praktiken? Finns det några principer som kan hjälpa oss att leva det liv som Gud vill? Ja, fyra dygder som påverkar hur vi lever: Klokhet, rättfärdighet, själsstyrka och måttlighet. Dagens inlägg kommer in på vad detta handlar om.

»Och så, mina bröder: det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta.«
Filipperbrevet 4:8 (Bibel 2000)

»Målet för ett dygdigt liv består i att bli lik Gud.«
S:t Gregorius den Store

  1. Inledning
  2. Klokhet
  3. Rättfärdighet
  4. Själsstyrka
  5. Måttlighet
  6. Nästa vecka

 

1. Inledning

Till en början vill jag säga att det är inte genom egen kraft, utan genom överlåtelse som förvandlingen till att bli lik Jesus sker. Men vi har fått ett samvete att följa och bibeln lär oss dygder. Dessa dygder är goda inställningar i livet som vi kan agera utifrån. De hjälper oss i olika val och situationer i livet.

Att prata om dygderna i bibeln tror jag är viktigt för det handlar om Kristen etik som berör hela livet. Vi kan inte säga att “som kristen kan jag göra som jag vill med pengar” eller “som kristen kan jag äta hur som helst och det är godtyckligt hos Gud”. Bibeln är en manual för hela livet. Det gör livet lättare att följa efter dygder, livsprinciper och liknande än att bara “undvika synd”. Vi både fråga oss “Vad vill Gud att vi ska göra?” och “Vad vill Gud inte att att vi ska göra?”.

 

2. Klokhet

En kompass i alla livets val. Som handlar om urskilja vad som är Guds vilja och till det bästa i alla val, att kunna se utifrån större perspektiv än sitt eget bästa. Denna dygd styr de andra dygderna. Om vi vill lära oss vad detta innebär kan vi läsa vishetslitteraturen i bibeln så som Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Jesu Syraks Vishet och Salomos Vishet.

Givetvis finns det ju andra skrifter som kan lära oss mer om vishet, men det som står i bibelns böcker är ju utgångspunkten för kristen vishet. Det är inte så att alla ordspråk som står i Ordspråksboken är unika för kristen tro. De återfinns sedan långt tillbaka i tiden, Ordspråksboken är mer en samling av viktiga Ordspråk. Det är fascinerade hur se hur Gud sedan urminnes tider har inspirerat människor på olika sätt till vist tänkande. En del ordspråk återfinns i skrifter från gamla Egypten. Det har hjälp människor i hela världen till att ta bra beslut i olika situationer. Här vill jag säga att det är viktigt att inte generalisera vad Paulus menar med “Världens vishet” (1 Korinthierbrevet 3:19). En del vishetslära har sitt ursprung i Gud som delvis återfinns i andra religioner, att inte erkänna det är att förminska Gud. En del i att besitta vishet från Gud är att avgöra vad som är gott.

Gudsfruktan är grunden till all vishet.1 Att inse hur lite vi vet, hur lite vi kan göra, hur mycket vi är beroende av Gud. Det leder stundom till andens frukter, så som ödmjukhet. För vi inser att vår kunskap och vishet är så liten jämförelse mot Guds.

Personligen kan jag känna att dessa skrifter har hjälp mig mycket i livet, det har lärt mej att vara mer eftertänksam, att ha överseende och liknande. Självklart har jag mycket att jobba med men jag rekommenderar verkligen dessa skrifter. Hur viktig säger bibelns texter att visheten är?

» Av dem lär man känna vishet och förmaning och att förstå kloka ord. Av dem hämtar man förmaning till vist handlande, till rättfärdighet, rätt och redbarhet. De ger enkla människor klokhet, de unga kunskap och omdöme. Den vise hör dem och får ökad lärdom och den förståndige inhämtar visa råd. Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser, de visas ord och deras gåtor. Att frukta Herren är början till kunskap, men vishet och förmaning föraktas av dåren.«
Ordspråksboken 1:2-7 (Folkbibeln 98)

» Strålande och oförgänglig är visheten. Hon är lätt att se för dem som älskar henne, man finner henne om man bara vill söka. Längtar man efter henne ger hon sig först till känna. Den som söker henne om morgonen får kort väg, ty han finner henne sittande vid husets port. Att söka fostran är att älska henne, att älska henne är att följa hennes lagar, att hålla lagen är att försäkra sig om odödlighet, och odödligheten ställer människan nära Gud.«
Salomos vishet 6:12-14, 18-19 (Bibel 2000)

För den som söker och bevarar sann vishet i livet går det väl, men för den som blir självgod och förkastar det råkar snart illa ut. Om ni läst mitt vittnesbörd så ser ni det tydligt. Det betyder ju inte att man kan omvända sig, men nog leder dårskap till mycket bekymmer.

  1. Psaltaren 2:11, Ordspråksboken  1:7; 9:10; 10:27; 19:23; 22:4; 23:17

 

3. Rättfärdighet

Detta är något som talas mycket om i hela Bibeln. Någon sa att “det finns ingen skrift som är så kritisk mot sitt eget folk som Gamla Testamentet”, men det gäller ju Nya Testamentet också. Nu finns det tankar om att våra handlar inte spelar någon roll, DET är en villolära som figurerar på sina håll. Bland annat i det jag kallar för myskristendomen. Man hävdar även biblisk grund:

» Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus.« Romarbrevet 5:1 (Bibel 2000)

» Den som inte visste vad synd var gjorde Gud till synd för vår skull, för att vi genom honom skulle få Guds rättfärdighet.« 2 Korintierbrevet 5:21 (nuBibeln)

Vad skulle nu detta betyda? Att alla andra ställen där det står att vi skall leva rättfärdigt för Herren är fel? Vi vet från Gamla Testamentets texter att Gud avskyr synd (5 Mosebok 25:16, 6:25). Det står ju att det » Det är nämligen inte de som hör lagen som blir rättfärdiga inför Gud, utan de som följer den.« (Romarbrevet 2:13, nuBibeln). Det finner vi även stöd för i » …en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.« Jakobs brev 2:24 (Folkbibeln 98). Att vi inte blir rättfärdiga genom laggärningar är att vi inte kan uppnå det utan Kristus, men med Jesus så är det möjligt att leva rättfärdigt. Detta är komplext, detta resonemanget kan göras långt.

Att leva rättfärdigt är att leva sanningsenligt, efter Guds (och Jesu) bud samt det andra som bibeln och Kyrkan lär (genom traditionen). Några saker är:

» Orätt vinning är till ingen nytta, men rättfärdighet räddar från döden.« Ordspråksboken 10:2 (Folkbibeln 98)

» Den rättfärdige tänker innan han svarar, men ur syndarens mun strömmar ondska.« Ordspråksboken 15:28 (Bibel 2000)

» Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de ska bli mättade.« Matteusevangeliet 5:6 (SvenskBibeln)

Bibeln pratar mycket rättfärdighet. Genom lagen får vi insikt om synd. Så att studera hela bibeln lär oss förhoppningsvis att leva mer rättfärdigt. I Bergspredikan lär vi oss vad vårt ideal so kristna är, dit vi ska sträva mot. Att leva oklanderligt! “Vad skulle Jesus göra” är en bra princip. Sen kan vi ju läsa om helgonen, de är bra förebilder i det kristna livet. Om vi går och handlar och tänker “Jag tar den där kassen, det jag andra och det är ingen som er.” Då är det inte rätt! “Om jag kör för snabbare än hastighetsbegränsningen så är det lugnt, för jag är en säker chaufför och alla andra gör det.” Så är det inte heller rättfärdigt! Gud jobbar med oss pedagogiskt och tar inte allt på en gång, men allt är en process emot att leva det liv som han vill att vi ska lära. Vi vet att vägen är smal som leder till himlen och få finner den.

 

4. Själsstyrka

Själsstyrka handlar om att i allt söka det goda och hålla ut i prövningar. Vi vet att det genom historian har funnits många kristna martyrer och vi ska inte vara rädd att sätta livet till för vår tro.

Att uthålligt söka det goda. Det ger Petrus ett gott exempel på. Han talar gång på gång om söka Gud, kunskap om Gud, att göra det goda och sträva efter fullkomlighet. Allt handlar om nuet. Det som ligger bakom är redan historia. Wetterlund talar en del om det “sekunderliga” överlåtande, inte bara dagligen.

» Jag har verkligen inte nått detta än, och jag är inte färdig. Men jag strävar efter att gripa det, eftersom Kristus Jesus har gripit tag i mig. Nej, syskon, jag menar inte att jag redan har det i min hand. Men en sak är säker: jag försöker glömma det som ligger bakom mig och strävar mot det som ligger framför mig. Jag jagar mot målet för att kunna få det pris däruppe, som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus. Jag hoppas att alla ni som har en mogen tro har samma inställning. Men om ni har en annan uppfattning på någon punkt, så ska Gud upplysa er även på det området. Låt oss bara praktisera det vi redan har uppnått.« Filipperbrevet 3:12-16 (nuBibeln)

Jesus visar ossståndaktighet i lidande. Han blir förnedrad och får lida. Det är en anledning till varför krucifixet är en symbol som stärker oss i detta, se inlägget om det. Det står att Jesus var en man van vid smärtor och sjukdom, han blev många gånger prövad, förnedrad och liknade. Men han höll ut till slutet genom allt.

» Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. « Jesaja 53:7 (Folkbibeln 2015)

En bok som hjälp som hjälpt mej i detta avseende är Job, en stor förebild när det kommer till att vara uthållig i prövningar. Han visar på ståndaktighet trotts att allt tog i från honom. Det kanske är lätt att tänka att det är bara Jesus som skulle få lida men vi ser att det gäller oss också:

» Då reste sig Job och rev sönder sin mantel och skar av sitt hår. Han föll på knä och  sade: “Naken kom jag ur min moders liv, och naken ska jag återvända dit. Herren gav och Herren tog. Lovat är Herrens namn! Under allt detta syndade inte Job och kom inte med någon anklagelse mot Gud.”« Job 1:20-22 (Bibel 2000)

 

5. Måttlighet

» Måttlighet dämpar den dragningen som utövas av njutningarna, den säkrar viljans herravälde över insikterna och ger människor förmågan att bevara jämvikten när det gäller att använda sig av de skapade tingen.« Ur Katolska Kyrkans Lilla Katekes

Vi vet att frosseri och lättja är synd, så då hjälper denna dygd oss att hålla oss på rätt spår. Det gäller allt i livet. Vår tid, pengar, mat, prylar, annan konsumtion, osv. Det handlar mycket om att “Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.”. Låter det konstigt? Inte alls. Allt i denna värld kan vara en avgud. Pengar, TV:n, mobilen, datorn, en bil, ett hus, båt, husdjur, osv. Allt som är viktigare än Gud. Någon kallade TV:n för det vanligaste avguda altaret, det kanske har ändrats men det ligger något i det. Vi får ständigt rannsaka oss själva. Allt som tar för mycket fokus tar tid från Gud.

Tyvärr finns det många kristna som inte inser detta. Utan att mena att jag är perfekt eller så. Jag menar att insikten är första steget till att man kan göra något åt saken. Till detta vill jag ta bilden av Gud som trädgårdsmästare, han ansar sin träd. Han vill klippa av allt som inte bär frukt. Utifrån erfarenhet så vet jag att när man beskär ett träd så kan man behöva ta bort vissa grenar till förmån till andra. Dem som håller på med professionell äppelodling vet att ett äppelträd som ansas hårt bär rikligt med frukt men lever inte så länge. Om vi inte lever måttfullt är risken att vi viker av i osunda vanor stor.

Mat ska konsumeras måttligt och det är inte kristligt att frossa. Alkohol och sötsaker kan konsumeras med måtta, om man inte har några problem med sådant förstås. Socker och kaffe är några saker som tyvärr även bland kristna accepterat att överkonsumera.

Pengar ska användas på ett sätt som ger frukt för det eviga livet och inte slösas bort. Vi kan använda dem till det vi behöver och så. Men vi ska passa oss att skämma bort oss.

» “…Ingen slav kan tjäna två herrar. För då kommer han att hata den ene och älska den andre eller hålla sig till den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och rikedomen.ˮ« Lukasevangeliet 16:13 (SvenskBibeln)

 

6. Nästa vecka

Då tänkte jag ta och resonera lite kring vad Gudsfruktan är och att sätta Gud först. Att Gudsfruktan inte handlar om rädsla utan om att älska helhjärtat och vörda högt. Inte heller sätta människors ord före Guds. Vi finner mycket om detta i hela bibeln, så jag tänkte försöka ge en så bra bild om detta som möjligt. Detta har lite med ett tema vi hade häromveckan på Bibelskolan.

Dikt om måttlighet

Måttlighet är en viktig ingrediens i ett kristet liv,
att i allt skala av sitt överflöd.
Se till sin nästas behov och ha inte mer än du behöver,
utan bara det vi behöver utan att lida nöd.

Att gott kan vi unna oss till en gräns,
frosseri är synd så akta dej för det.
Att hålla sig till en dygd är bättre än att hålla sig från en synd
som lätt oss leder från sundhet.

Rannsaka dig själv dag för dag,
överflöd är till för att ge andra inte för dej.
Denna dygd bör vi ej förneka om vi följer Jesus,
den gäller oss alla även mej.

Den kan vara svår så sök Jesu styrka,
för i dig själv är du bara svag,
Daglig överlåtelse är livets bästa melodi,
leva i kärlek värdigt Jesus är vår lag.

Livets stora lopp – en prosa dikt

Livets mening är att genomföra det stora loppet,
allt vi behöver göra är att ta oss från start till mål.
En del som deltar orkar springa fortare och en del långsammare fram,
i slutänden får alla som slutfört loppet mottaga segerkransen.

Träna för loppet är meningslöst, bara anmäl dig och delta,
du har fått alla förutsättningar för loppet.
Vi kan säga att vi inte ha vad som krävs
för vi behöver inte genomföra det av egen kraft.

En del har förutsättningar att springa fort,
de får sporra dem andra att springa fortare.
Dem som bara orkar lunkar fram får visa hur lite som krävs,
men alla måste göra sitt bästa enligt sin förmåga.

Du måste ha en biljett för att räknas som vinnare
och du måste följa reglerna hela vägen.
Alla ha fått förutsättningarna att klara loppet,
men det är upp till dej om du väljer att genomföra det.

Jag vill verkligen inte påstå att jag har nått mitt mål, och att jag är färdig. Men jag arbetar vidare på att lära känna Jesus Kristus. Jag vill leva helt för honom, eftersom han har räddat mig och låter mig tillhöra honom. Nej, kära syskon, jag inbillar mig inte att jag är färdig. Men en sak är säker: jag försöker glömma det som ligger bakom mig och strävar mot det som ligger framför mig. Jag spurtar mot målet för att kunna ta emot priset, det eviga liv som Gud har erbjudit oss genom det som Jesus Kristus gjorde.

Filipperbrevet 3:12-14 (Nya levande bibeln)

En pilgrimsdikt – på rim

Många som tar emot Jesus och vandrar med honom
Tänker sig att dem att de har vägen så klar för sej
Så var även jag när jag var ung, sedan hände livet
Jag inser att jag förstår lite och har mycket att lära mej

Ju längre jag går på livets så fästs min blick
På det mål jag har i slutet av min vandring
Men hur vägen dit leder vet jag ej mycket om
Steg för steg trevar jag mej fram likt en flykting

Jag försöker visa på det mål vi har
Kanske ge ett råd eller två på vägen
Men sen måste du själv finna den rätta stigen
Sätt ditt hopp till Jesus i alla lägen

Det ända vi vet är vårt mål och varifrån vi gått
Var dagens sträcka bär i sitt sköte vet vi inget om
Lidande, hån, hat, sjukdom och död kan möta en på vägen
Men om vandringen fullföljs vinner vi kronan stundom

Brev till syskon: Filipperbrevet kap 2

Ännu ett nyttigt kapitel i Filipperbrevet. Där Paulus pratar om att ödmjuka oss inför Gud och människor, att arbeta på vår frälsning och Timoteus och Epafrodius sändning.

 

Kära bröder och systrar!

Om ni inte har läst förra veckan så kan du följa denna länk. Det glädjer mig att ni vill del av mina tankar och uppmaningar. Jag skriver till er för jag vill dela med mig av de tankar som jag upplever att Gud har lagt på mitt hjärta. Paulus har mycket som vi såg i kapitel 1. I detta kapitel talar han om att vi ska frukta Gud och arbeta på vår frälsning! Med ett intressant tyckte om att han ska sända Timoteus.

  1. Vers 1-11: Genom ödmjukhet till upphöjelse
  2. Vers 12-17: Arbeta på er frälsning
  3. Vers 19-30: Timotheos och Epafroditus skickas till Filippi
  4. Nästa veckas inlägg

 

1.Vers 1-11: Genom ödmjukhet till upphöjelse

Här pratar Paulus igen ur vi ska vara eniga och älska varandra. Inte heller ha för höga tankar om oss själva. Ett problem som jag sett på sina håll och jag själva har kämpat med mycket tidigare och delvis nu. Att inte tro sig veta allt utan, vara ödmjuk inför att det finns mycket vi inte förstår.  Han säger till och med att vara eniga i “själ och sinne”, det är en stark uppmaning.

Let nothing be done through strife or vainglory; but in lowliness of mind let each esteem other better than themselves. Look not every man on his own things, but every man also on the things of others. Let this mind be in you, which was also in Christ Jesus: 

Filipperbrevet 2:3-5 (King James Version)

Var inte själviska och försök inte imponera på varandra. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på vad som är bra för er, utan tänk också på andras behov. Ha samma inställning som Kristus Jesus hade. 

(nuBibeln)

Ödmjuka sig för Gud och människor är så viktigt. Att bli som Jesus i ALLT är vårt mål, här kan vi fråga oss “är Jesus fullhet min största längtan?”. – Detta är något jag uppfattar tydlig på. Ibland får vi för oss att vi inte behöver släppa in Gud i hela livet, men då har vi inte överlåtit oss fullt. Vi behöver inte förändras till hans fullhet på en gång, det är en process. Men det är viktigt att vi inte hindrar Jesus från att påverka alla delar av våra liv. Det är så viktigt att ifrågasätt sitt eget sätt att leva gång på gång.

Bibeln beskriver många sidor av Jesus, bl.a. hans lidande på flera stället. Vers 6-8 är en typiskt sådan. Det beskrivs tydligt att det var på grund av att han levde syndfritt och bar våra lidanden som han blev upphöjd till den högsta, som vi sedan ser i vers 9-11. Vi är människor och vi klarar inte att dra det lasset som han drog, därför behöver vi andens kraft. Men som det står i vers 8 (Folkbibeln 2015): ‘ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.‘ Så är det något som gäller oss också.

 

2. Vers 12-17: Arbeta på er frälsning

Att Paulus skriver det tidigare för att visa på att vi ska se Jesus som en förebild förklarar han här.

Därför, mina kära, ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta.

Filipperbrevet 2:12 (Bibel 2000)

En barnet som sköter sig behöver inte vara orolig för ens föräldrar (om det funkar som det ska) blir upprörda eller så. Dem kommer att glädjas över dem, även om de vet att allt inte blir perfekt. Men om barnet missköter sig kommer det att ha något att dölja för sina föräldrar för det vet att dem inte kommer gilla det, får de veta vad barnet gjort kommer de blir arga och besvikna.

Överför bilden: Vi ska självklart inte ta det som att vi ska vara rädd för Gud, om vi inte lever i synd. Men jag är övertygad om att det är farligt att ta Gud för givet. Inte heller bara när folk ser utan sträva efter att vara trogen i allt. Gud känner ditt hjärta mer än du själv.

Vers 13 beskriver något som verkligen är fantastiskt, att Gud verkar genom får vilja och gärningar. Det är så viktigt att komma ihåg att det inte handlar om våra egen mänskliga kraft utan om överlåtelse. Så ska vi även gör detta i uppriktig glädje, fortsätter Paulus. Detta pratar Jesus om att vi ska göra saker för att vi vill, inte för att vi måste. Men älskar och fruktar vi Gud så vill vi bara göra det som ärar honom. Det är så viktigt att vi är ett gott exempel inför den falska och trasiga världen. Paulus beskriver det som Jesus pratar om i Bergspredikan:

Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas. När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.

Matteusevangeliet 5:13-16 (Svenska Folkbibeln 2015)

Ta till er av detta och lär av det. Så är inte allt jobb som lagts ner för att stötta och styrker oss i tro förgäves. I vers 17 skriver han än en gång om att om han dör i arbetet så är han ändå glad om det bara får dem att växa i tron. En inspiration till oss alla. För han vet att de delar hans glädje.

 

3. Vers 19-30: Timotheos och Epafroditus skickas till Filippi

Detta stycke tycker jag poängterar hur viktigt det är med andliga förebilder här på jorden! Att se på människor som har visat vägen. Vilka människor görs till exempel i bibeln? Jo, människor som har prövats och hållit måttet, i Nya testamentet människor som varit trogna i kampen att sprida evangeliet. Ett stycke som ger mycket tankar, det måste ju varit viktigt för honom för att han lagt tid på att att skriva det.

I vers 21 så skriver han att ‘ För alla tänker på sitt eget, inte på Jesu Kristi sak. ‘ – Filipperbrevet 2:21 (SvenskBibeln). En vers att stanna upp och begrunda! “Alla tänker på sitt eget”, han talar om oss. Låt oss lyfta blicken och se att vår tro inte handlar om hur duktiga vi är inför Gud, inte heller så handlar det i huvudsak om vad vi kan få av Gud. Det handlar om den kärlek och sanning vi får för att ge vidare, genom att sprida Guds rike.

Det står i vers 26 att han längtat efter alla och varit orolig, känner vi så för våra bröder och systrar? I vers 29 påvisar han att dessa människor som har helgat sig och gått igenom mycket skall visas större respekt och vördad.

 

4. Nästa vecka

Då fortsätter jag med kapitel 3 som handlar om rättfärdigheten genom tron, slutmålet och Paulus som föredöme. Mycket nyttigt att suga åt sig där! Hoppas ni vill vara med!

Guds nåd och frid!