Vad är vikten med skriva böner, psalmer och så vidare?

En del frågar man vad vitsen är med detta arv? Då kommer frågan hur vi ser på Kyrkan? När vi sjunger och ber böner som andra ber och har bett så infogas vi i gemenskapen. Det för vi absolut i första hand genom eukaristin, men det delvis för att det är något vi gör tillsammans. Det finns ett otroligt djup i att sjunga med de levande och alla helgon som gått före. Det är som att vi förenas i en kör. Vi bör förstå evighetsperspektivet i detta. Kyrkan är ju inte bara nu. Den är både då, nu och i framtiden. Gud älskar enhet, inte av tvång utan för att förenas i kärlek till varandra och Gud. Vi får försöka tänka så när vi sjunger ut psalmboken eller ber en skriven bön. Vi sjunger och ber inte ensamma! Denna insikt är ljuvig och kan växa och ge mycket hopp, glädje och tröst.

»När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss.« Hebreerbrevet 12:1 (Bibel 2000)

Aposteln Markus dag

Idag är det aposteln Markus dag. Så jag tänkte skriva några ord om honom och hans vinkel på evangeliet. Det är intressant att vi får möta Jesu liv ur olika perspektiv.

Jesus sade: »…”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen.« Markusevangeliet 16:15 (Folkbibeln 98)

Aposteln

M. kom från en förmögen familj, hur han kom till tro vet man inte. Under sitt liv träffade aldrig M. Jesus, men han en nära medarbetare till aposteln Paulus som betraktade honom som sin son1. Läser vi Paulus brev till Filemon så kan vi se att Markus och Lukas var med Paulus under fångenskapen i Rom. Man tror att var den första biskopen av Alexandria och grundare av kyrkan där. På så sätt spreds kristendomen till Afrika som har blivit den koptiska traditionen.

  1. »Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, hälsar till er. Och det gör även min ‘son’ Markus.« Petrus första brev 5:13 (Folkbibeln 98)

 

Markus betraktelser

Något som M. betonade var Jesus handlingskraftigt, befrielsen och helande. Jesus kom för att tjäna och så skall vi också göra:

»Då kallade Jesus dem till sig och sade: “Ni vet att de som anses vara folkens ledare uppträder som herrar över dem och folkens stormän härskar över dem. Men så är det inte hos er, utan den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara allas slav. Ty Människosonen har inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.« 10:42-45 (Folkbibeln98)

»Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: “Om någon vill vara den förste skall han vara den siste av alla och allas tjänare.” Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, slöt det i sin famn och sade till dem: “Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte bara emot mig utan honom som har sänt mig.“« Markusevangeliet 89:35-37 (Folkbibeln 98)

Genom hans bok så ser vi kallelsen till lärjungaskap1 lysa tydligt. Mysterierna i bibeln,  är framförallt Jesu liv är framförallt uppenbarande för oss som tror. Jag tänker att han vill lägga vikt på att vi är kallade till att visa på Guds rike i handling. Jesus säger befaller dem onda andarna och många av dem som blev helade att tiga med vem han är2. Vi ser att för J. var det viktigt att han under sitt liv inte blev en kändis. Vi kan även se om vi tittar på helgonens liv att Jesu löfte om att vi ska göra större tecken än J. själv är sant, dessutom kan vi se människor som för världen var dårar3. I dem kan vi ses Jesus, för dem lät Kristus blir förhärligad är dem. Därför kan vi ha dem som föredömen. Vi kan se att att vi har alla den kallelsen.

Vi ser även grunden för hur en andlig ledare ska vara. Det är lätt och se dem som är duktiga på att prata, dem som har fascinerande gåvor. Men vi ska lyfta fram dem ödmjuka, dem som hjälper, ber och bygger utan att synas. Det är dem som är stora i Guds rike.

»Då sade han till dem: “Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser, för att de skall se med sina ögon och ändå inte se och höra med sina öron och ändå inte förstå och omvända sig och få förlåtelse.”« 4:11-12 (Folkbibeln 98)

Detta stycke jag är intressant och man kan begrunda/meditera över det. Som jag tänker att det är viktigt för M. att betona att evangeliet är en befrielse för den som inser sitt totala beroende av Gud och inser sin synd. Vi kan inte plocka russinen ur kakan. Det är en kallelse till att inte leva som den här världen. Vi människor vill lätt falla i ett gnostisk tankesätt, att vi är frälsta och kroppen är ju redan syndig så vi det gör inte så mycket vad vi gör med den för själen är ren och tillhör Gud. Men det hänger ihop, vi är kallade till att leva Jesu och Guds bud.

Jesus är givetvis central i Markus. Att Jesus är helt och fullt människa3, samtidigt som han är helt och fullt Gud4 är väldigt viktigt. Även att Jesus var tvungen att lida och att han verkligen Gud med all makt och auktoritet. Jag tänker in på allt i detalj för det skulle bli för långt, så jag har valt ut några saker som jag vill belysa idag.

  1. Se Kap 4, 8:34-38, 10:35-45
  2. Se 1:34; 44, 3:12, 5:43, 8:30, 9:9
  3. Jfr 1 Korinthierbrevet 1:18-25
  4. Se 3:5, 4:38, 6:6, 7:34, 8:12, 33, 10:14, 11:12, 14:33-42
  5. Se 1:11, 3:11, 5:7, 8:38, 9:7, 12:6-8, 13:32, 14:36; 61, 15:39

 

Läs mer

Står våra liv i samklang med vår tro?

Det är lätt att prata om tro, det kan många människor. Det är också lätt att tala om för andra att “jag har rätt och du har fel”. Vi gör det, allt för ofta. Jag ser tillbaka på mitt liv och ser det allt för ofta. Men vad sa Jesus om det?

»Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket. « Matteusevangeliet 5:20 (Bibel 2000)

»Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga — du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. Ge inte det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.« Matteusevangeliet 7:3-6 (Bibel 2000)

 Vi måste vända blicken från andras brister och se på oss själva. Det är jobbigt, det tycker jag. Men det är vad det handlar om att vara kristen. Men vi har fått bra exempel. Helgonen! Dessa är folk som inte bara pratat, som vi ofta gör. Vid helgonförklaringsprocessen finns med en så kallad “djävulens advokat” som ska ta upp de negativa sidorna. För poängen med helgonen är att vi ska ha förebilder vars liv stod i samklang med vad dem lärde. Bibeln är bra, men det är teori. Vi kan behöva exempel på vad det verkligen är att leva som kristen. Jesus är tydlig med vad som kommer sägas till dem helga på domens dag:

»“Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” 
“Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”« Matteusevangeliet 25:35-36,40 (Bibel 2000)

Där står inget om hur fint man har pratat och så. Det handlar om den barmhärtighet man har visat i livet. Det är vad det handlar om att bli sann kristen. Jag vet att jag har en lång väg att gå.

Brev till vänner: Lidandets väg

“Varför får vi kristna lida?” frågar man sig kanske? Lidanden kan kännas meningslösa, men det är “lidandets väg” som leder till himlen, om man tror att kristen tro handlar om att leva ett bra liv då lurar vi oss själva. Vi säger ofta att vi vill bli lik Jesus, då får vi också dela hans kalk. Det gör vi genom eukaristin (nattvarden), men det är inte värt något om vi inte vill dricka av Jesu kalk i vår vardag. I detta inlägg tänkte jag ge mina infallsvinklar på lidande. Hoppas att du känner att får ut något av det.
Detta meddelandet skulle ha publicerats igår.

» Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som hände er. Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras. «
Första Petrusbrevet 4:12-13 (Bibel 2000)

» Let us remeber that love lives thourgh sacrifice and is nourished by giving. without sacrifice, there is no love.« Helige Maximilian Kolve
(Låt oss komma ihåg att kärlek lever genom uppoffring och närs genom att ge. utan uppoffring, det finns ingen kärlek.)

» Ta emot vad som än läggs på dig, och ha tålamod i alla slags lidanden. Ty liksom guld prövas i eld, så prövas Guds utvalda i lidandets ugn. «
ur Jesus Syraks vishet 2:1-11 (Bibel 2000), jfr Malaki 3:2-3.

  1. Jesus
  2. Job
  3. Botgöring genom lidande
  4. Thérèse av Jesusbarnet (Thérèse av Lisieux)
  5. Wetterlunds Uppsatser och tankar m.fl.
  6. Nästa veckas inlägg

 

1. Jesus

jesus-2437571_960_720

» Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom. Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun.  «
Jesaja 53:6-7 (Bibel 2000)

Vår Herre Jesus Kristus var en smärtornas man, han tog emot smärtornas kalk utan att klaga. Han grät, men inte för sig själv. När vi förenas med Jesus genom att dela hans lidande får vi uppleva mer av hans kärlek. Som kristen är det viktigt att förstå att relationen med den Treeniga Guden är i centrum.

När du ler åt “den där dryga kollegan” och “mannen som alltid luktar svett i kyrkbänken framför”, då delar vi Jesu lidande. När vi står ut med att grannarna är uppe och låter kl 5 på morgonen så vi inte kan sova, då delar vi Jesu lidanden. När vi all din smärta glömmer oss själva och ber för dem som har de svårt, då delar vi Jesu lidande. När vi tar emot oförtjänt kritik utan att klaga, då delar vi Jesu lidande. När du väljer att umgås med dem som upplevs jobbiga och står ut med dem, då delar du Jesu lidanden. När vi lider för andra är hjälper Jesu på hans korsvandring. Det finns många sätt vi kan göra det. När vi går igenom stora kan vi be den bön som Jesus bad:

» Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: “Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.”« Matteusevangeliet 26:39 (Bibeln 2000)

Jesus vill ha vår kärlek i nöd och lust, “nöd och lust” innebär även när vi går igenom lidande. Det är då vår relation kan byggas på djupet och vi kan få upptäcka djupet och bredden av Guds kärlek.

 

2. Job

»… “Naken kom jag ur min moders liv, naken vänder jag åter. Herren gav och Herren tog, lovat vare Herrens namn.”« Under allt detta syndade inte Job och klandrade inte Gud.«
Job 1:21-22 (Bibel 2000)

En man som visar på att vara ståndaktig i lidande, det honom kan ni sedan läsa mer om i ett inlägg jag länkar till i slutet. Han var en rättfärdig man som till och med offrade slaktoffer för sina barns eventuella synder, det är mycket fromt! Men Gud låter honom oförtjänt prövas för att se om hans kärlek håller. Han var den rikaste på jorden men förlorar nästan allt. På en dag rasade hela hans liv. Hans barn togs i från honom. Hans fru säger tidigt:

» Hans hustru sade till honom: »Håller du fortfarande fast vid din oförvitlighet? Förbanna Gud och dö!« Han svarade henne: »Du talar som en dåre. Vi tar emot det goda från Gud, skall vi då inte också ta emot det onda?« — Under allt detta kom inte ett syndigt ord över Jobs läppar.«
Job 2:9-10 (Bibel 2000)

Hans vänner kommer och försöker länge förklara för honom att han måste ha syndat efter som det går så illa för honom. Men Job vet att han inte har gjort det. I slutet så belönas han av Gud för att han var uthållig i sitt lång och till synes märkliga lidande.

 

3. Botgöring genom lidande

Misströsta inte i lidandet stunder. Liksom Jesus led för vår skull och hans lidande inte var meningslöst så är inte vårat lidande det heller. När vi tar emot det lidande som ges oss genom smärtornas kalk så är till bot för oss eller någon annan. Det är viktigt att vi försöker att ta emot den kalken, liksom Jesus gjorde. Inget lidande för en Kristen i förgäves och fruktlös, det finns en mening med det.

 

4. Thérèse av Jesusbarnet (Thérèse av Lisieux)

10fa9e4fbc43d34c30f39d01190c2896.jpg

När vi är på detta ämne så finns var denna kvinna en stor förebild, hon fick verkligen dela smärtornas kalk. Men hon blev hemtagen till Herren redan vid 24års ålder. Redan då hade hon tömt sin kalk. En var karmelitnunna som inte många kände till, en sån där som inte märktes. Efter hennes död hittade man hennes dagböcker och förstod vilket heligt liv hon levde. “My little way is the way of spiritual childhood, the way of trust and absolut self-surrender.” (Min lilla väg är det andliga barnaskapets väg, vägen av förtröstan och fullständig överlåtelse). Hon var en sån där som Trotts ett liv med tuberkulos och oerhörda smärtor så klagade hon inte till Gud. Hon tog emot all smärta. För henne var Guds kärlek allt hon levde för. Hon visar på hur vi ska gladeligen i vår vardag göra små uppoffringar för Kristus. Genom hennes dagböcker kan vi läsa om hennes små uppoffringar i vardagen som hon gjorde för att inte såra någon utan i allt vara till välsignelse. Hon som fick lida mycket säger ändå:

» I know quite well all you are suffering. I know you anguish, and I share it. Oh! If I could but impart to you the peace which Jesus has put into my soul amid my most bitter tears. Be comforted – all passes away. «

(Jag känner dig ångest, och jag delar den. Åh Om jag kunde ge dig den frid som Jesus har lagt i min själ bland mina bittraste tårar. Låt dig tröstas tröstas – allt passerar bort.)

På sin dödsbädd sa hon med sitt sista andetag säger hon ”Min Gud… jag älskar dig!” och beseglar sitt liv. Dock anser hon inte själv att hon dör utan att hon ”träder in i livet”.

 

5. Wetterlunds Uppsatser och tankar m.fl

Denna bok ger en en mycket djup insikt i lidandets betydelse och hur Gud genom lidandet kan skänka oss mycket nåd och kärlek. Vi kan förstå allvaret med och kärleken som Gud har för oss. Vi kan inte bli sann kristen innan vi får dela Kristi lidanden. Det är en röd tråd som följer genom hela boken. Den hjälpen en också att förstå meningen med lidandet. I skriften Guds trälar i boken skriver han så här:

» I Gud är det som vi leva och röra oss och äro till (Apostlagärningarna 17:28). Alltså är det ock i Gud vi lida. Därmed lider ock Gud i oss, nämligen i och genom Kristus. Denna hemlighet, lidandets djupaste mysterium, antydde Kristus i liknelsen om den yttersta domen (Matteusevangeliet 25:35-40). Där uppräknar han flera slags lidanden, som han lider i sina bröder ända intill domens dag. Till dem hör ock sjukdom: Jag var sjuk och I besökte mig.«

Läs gärna hela bokrecensionen och inlägget om att vi är kallade till Guds trälar.

 

6. Nästa vecka inlägg

Då det påsk, så då blir det Jesu uppståndelse i temat! Belöningen för allt lidande. Ett härligt tema efter all fokus på lidande under fastetiden, budskapet om hoppet på ett evigt liv. Det finns en väg som leder till himlen som är möjlig för var och en!

“Var hör jag hemma?” – “Personlighetskris i Kristus”

Rubriken kanske inte säger allt vad jag menar, så jag hoppas att ni läser ändå.

Vi pratar om en att hitta sin “identitet i Kristus”, det är viktigt. Men ibland så får man för sig att när man har tagit emot Jesus då vet man precis vad man ska i livet. Nu kan jag säga att allting är inte så självklart, jag tror inte jag är den enda som har erfarit det. Man känner att man litar på Gud, men vet inte riktigt var man hör hemma. Detta börja gnaga i mig strax efter jag kom tillbaka till tro. Dock har Gud använt mej på vägen, kanske det var meningen att jag skulle vara där jag var ett tag? Jag vet inte, vem kan förklara Herrens vägar? I höstas så kände jag känslan starkare, att jag inte var på rätt plats. Sen kom jag i kontakt med Katolska Kyrkan och det jag upptäckt på denna lilla tid sen nyår är fantastiskt, äntligen känner jag i min ande att jag är på rätt väg. Äntligen börja jag lära mig i att Gud leder. Det är så lätt att tänka att vi ska planera. Något som är riktigt illa är att tala om för varandra allt för ofta “Så tänker nog inte Gud om ditt liv”, “Det är helt fel, det kan inte vara Guds vilja”. Att lära känna Gud tar ofta ett långt liv. Här i väst lever vi länge, jag tänker att det är för vi behöver ofta ett långt liv för att bli heliga och hålla ut tills vi blir slutfrälsta.

När jag pratade med prästen härom dagen berättade han om St Augustinus, han var inte helt tillfredsställd med Kyrkans förklaringar av den. Han ville förstå mer. Han satt och mediterade på en strand över Treenigheten så kom ett barn som grävde en grop i sanden. Sen stod barnet och öste i vatten, barnet höll på ett tag.
Då frågade Augustinus: “Vad gör du?”
Barnet sade: “Jag ska hälla hela havet i denna grop”.
Augustinus sade: “Det kommer inte att gå”.
Då sade barnet: “Det är ju det du försöker göra.”

Vi försöker så ofta förstå Gud, visst kan vi förstå mer. Men det viktigaste är nog att förstå mer om hur stor Gud är och hur lite vi förstår. Han har förresten skrivit flera böcker om Treenigheten.

Äntligen börjar jag hitta fri och känna att jag har en riktning i livet, vart jag är om ett år. Det vet jag inte. Men jag vet vart min slutmål är och vem jag vandrar med.

Andliga föremål och påminnelser

Det kanske är lätt att förkasta nyttan med andliga föremål och påminnelser, men vi är fysiska varelser och vi påverkas av det vi ser. Bilder och figurer på Jesus själv, Maria, apostlarna, helgon, änglar eller liknande påminner oss om vår familj. Det kan också vara annat som som påminner oss om vart vi bör ha vårt fokus. Man kan se det lite som familjefoton, vi står och tittar på dem och tänker på dem. Kanske är det en avliden släkting. Kanske vill man ha bibelord, andra citat eller böner med sig eller uppsatta i hemmet. Dessa föremål påverkar oss mer än vi tror, bara att de finns i vårt hem gör att vi tänker på dessa saker mer.

Några saker som är viktiga enligt mig för alla kristna att ha i ett hem är en bibel, vad är ett kristet hem utan en bibel. Inte en bibel som står gömd i någon bokhylla utan som ligger så den syns och dessutom används. Ett krucifix (eller kors), tänkte flera. För oss kristna är Jesus den viktigaste i livet så det är egentligen bra att ha en Jesusbild och/eller Krucifix (eller kors) i varje rum som ständigt påminner oss om vår tro. Kanske har du någon mänsklig förebild? Det är inte fel att ha en bild eller figur av den personen. Det handlar ju en person som speglar vår Herre Jesus. Utöver det så finns det mycket fina ikoner och tavlor med trevliga motiv på.

Internationella kvinnodagen

Idag är det den internationella kvinnodagen. Så jag tänkte skriva lite kort om olika kvinnliga förebilder för oss i de kristna livet. Kvinnor som varit med och spritt Guds rike. Som också fått vara betydelsefulla lemmar i Kristi Kropp. Själv har jag skrivit om ett några, så har jag bett kristna i min bekantskapskrets skriva några rader om någon som är viktig för dem.

  1. Jungfru Maria
  2. Moder Teresa
  3. Josefina Bakhita
  4. Birgitta Birgersdotter
  5. Dorothy Day
  6. Elisabeth Hesselblad
  7. Lucia
  8. Lilla Teresa
  9. Bön

 

1. Jungfru Maria

Låt åt skänka en tanke till den salige Jesu moder1 som alltid stöttade Jesus. Som led med och ömmade för honom. Hon följde Jesus helga vägen till korset och var med Johannes de enda som var med Jesus när han hängde på korset av Jesu närmaste. Hon tog emot Jesu kropp när han var dag med öppna armar. Vi kan ha en som förebild i att vara medlidande och medkännande för Kristi lidanden.

»Maria sa: ”Jag vill hylla Herren av hela min själ! Min ande jublar över Gud, han som räddar mig!”«

Lukasevangeliet 1:46-47 (nuBibeln)

  1. Ur Marias lovsång “… Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig.Lukasevangeliet 1:48 (nuBibeln)

 

2. Moder Teresa (1910-1997)

1472978508_20100804-123203-8_max

Låt oss även tänka på de andra kvinnor som genom heliga liv varit förebilder för oss så som Moder Theresa hur vi mer kan leva våra liv självutgivande för de svaga och fattiga.

» Moder Teresas hela liv och arbete speglade glädjen att älska Gud och nästan, särskilt de mest nödställda, de fattigaste av de fattigaste. Hennes svar på Jesu vädjan “Kom, var mitt ljus” gjorde henne till en symbol för medlidande i världen och ett levande vittne om Guds kärlek. Hennes liv visade världen varje människas storhet och värdighet, värdet av små ting gjorda med stor kärlek, och det ovärderliga värdet av en intim förening med Gud.« Ur Novena till den salige Teresa av Calcutta

»Förtröstan på Gud förmår göra allt. Det är vår ringhet som Gud behöver, inte vår fullhet.« /Moder Teresa

 

3. Josefina Bakhita (ca. 1869 – 1947)

» Hon föddes i Darfur, hon blev som barn kidnappad och såld som slav. Hon blev misshandlad, våldtagen och såld flera gånger. När hon kom till Italien blev hon fri och hon döptes och blev nunna. Trots sina fruktansvärda upplevelser (hon drömde mardrömmar om det hela sitt liv) spred hon kärlek till alla hon mötte och hon var mycket älskad av alla i den italienska stad hon bodde i. De kallade henne ‘vår svarta moder’. Hon brukade i tacksamhet kyssa dopfunten där hon döpts och säga: ”Här blev jag ett Guds barn”. Heliga Josefina visar med sitt liv att man kan överleva de mest fruktansvärda händelser en människa kan vara med om och bli ett helgon.« /Teija (Ett trossyskon och vän till mig skrev detta)

»”Herren har älskat mig så mycket: vi måste älska alla… vi måste vara medlidsamma.“« /Josephine Bakhita

 

4. Birgitta Birgersdotter (Heliga Brigitta, 1303-1373)

Denna kvinna levde hela sitt liv för Gud, hon kritiserade världsliga och andliga ledare som svek sina ideal och förde ett omoraliskt liv och sög ut de fattiga. Hon varnade dem för vilka straff som väntade dem i helvetet. Hon levde ett fromt och gudfruktigt liv.

» En sann ödmjukhet är att utan hänsyn till människors tycken, beröm, klander eller motstånd vandra Jesu väg … och inte längta efter överflöd utan vara som en av det enkla folket« /Birgitta Birgersdotter

» Visa mig, Herre, din väg, och gör mig villig att vandra den. Amen.« Bön av Birgitta

 

5. Dorothy Day (1897-1980)

Denna kvinna startade “Catholic Worker-rörelsen” på 1930-talet som var en pacifistisk rörelse som gav ett direkt stöd till fattiga, hemlösa och andra utsatta grupper genom ickevåldsmetoder. Hennes liv var till stor del en politisk kamp för de svaga i samhället. Hon var starkt inspirerad av Franciskus av Assisi.

» Jag älskar verkligen Gud bara så mycket som jag älskar den person jag älskar minst.« /Dorothy Day

 

6. Elisabeth Hesselblad (1870-1957)

Elisabeth var född i byn Fåglavik i Hudene socken, Västergötland, men emigrerade till USA. Hon arbetare under sitt liv för ekumenik mellan olika kyrkor och samfund genom organisationen Unitas (enhet), hennes inflytande blev betydande. 1911 startade hon en egen gren av Birgittaorden. Under Andra världskriget gömdes bl.a. judar i  “Den heliga Birgittas hus” hus i Rom något som lett till att Elisabeth Hesselblad postumt tilldelats den judiska utmärkelsen “rättfärdig bland folken”. Hon bidrag med mycket hjälpverksamhet i slutet på andra världskriget.

» Vi måste närma oss en stor kärlek till Gud och våran nästa; en kärlek, en kärleksfull kärlek, en kärlek som brinner bort ofullkomligheter, en kärlek som försiktigt bär en otålighetsakt eller ett bittert ord, en kärlek som låter ett oavsiktligt handlande eller försummelse passera utan kommentar, en kärlek som låter sig lätt till en välgörenhet.« /Elisabeth Hesselblad

 

7. Lucia (ca 283-304)

Namnet betyder “ljusbärerskan”, hon var jungfru och blev martyr. Hon dog av kejsar Diocletianus.

» Redan som liten skall hon ha avlagt kyskhetslöfte; dock berättade hon inte det för någon. När hon blev äldre lovade modern bort henne. Hon lyckades försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mor sjuk i blödarsjuka som ingen lyckades bota. Lucia övertalade därför modern att vallfärda till Catania och helgonet Agatas grav. När de kom fram skall Agata ha uppenbarat sig för Lucia och sagt “Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!” Modern blev frisk, och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. Men friaren kände sig kränkt och angav henne för ståthållaren till kejsar Diocletianus, som förföljde de kristna.

Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Hon uppges då ha sagt att då hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd. När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. De hällde då kokande olja på henne men hon blev inte skadad. I sin desperation körde någon ett svärd genom halsen på henne men inte heller då dog hon. Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen.« Wikipedia: Lucia

 

8. Lilla Therese (1873-1897)

» Lilla Therese dog när hon var 24 år…hon hade varit karmelitnunna i knappt 10 år. Hennes liv var mycket enkelt. Hon stod egentligen inte ut från mängden när hon levde men är en av Kyrkans största helgon, även kyrkolärare. Känd för den “lilla vägen” alltså att man inte behövde uträtta stora ting för att komma till himmelen…det viktiga är att man gör allt av Kärlek.« /Sandra (Ett trossyskon och vän skrev detta)

» Kärlek visar sig i gärningar, så hur ska jag visa min kärlek? Stora gärningar är förbjudna för mig. Det enda sättet jag kan visa min kärlek är genom att sprida blommor och dessa blommor är varje litet offer, varje blick och ord, och att göra de minsta sakerna för kärleken.« /Lilla Therese

» Ibland när jag läser andliga traktater, där perfektionen visar sig med tusen hinder och en hel legion av illusioner runtomkring den, blir mitt stackars lilla sinne uttröttat. Så stänger jag den lärda boken, som lämnat mitt huvud splittrat och mitt hjärta uttorkat, och tar tag i den Heliga Skriften. Då verkar allting ljust, ett enda ord öppnar upp oändliga horisonter för min själ och perfektionen verkar enkel. Jag ser att det räckar att inse sin intighet och ge sig själv helt, som ett barn, i den gode Gudens armar. Jag gläder mig åt att vara liten och lämnar de fina böckerna som jag inte kan förstå åt stora själar och förstånd, eftersom ‘endast barn, och de som är som dem, blir insläppta till den himmelska måltiden.« /Lilla Therese

 

Bön

Tack Herre för vad ju gjort genom dessa kvinnor och vilken kärlek och välsignelse som fått förmedlas genom den. Tack för att du vill använda oss människor till att vara del i att göra ditt verk. Låt alltid ditt verk som är förmedlat genom demvara välsignat.

Jag vill också direkt tacka alla er kvinnliga helgon (både som blivit helgon förklarade och ni som kämpat utan att blivit uppmärksammade) som jag nämnt och inte nämn som levt sina liv för själarnas väl och frälsning. Ni som i strävat att göra vår Konung och Frälsares verk och namn känt i världen. Be för oss till vår Herre Jesus Kristus att vi inspireras av era exempel så vi allt mer kan lika honom.

I Fadern och Sonen och Den Helige Andens namn. Amen

Det dubbla kärleksbudet

»… “Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.”«  Matteusevangeliet 22:37-40 (Bibel 2000)

Jesus sammanfattar hela lagen på dess två bud. Utan dem buden kan vi inte leva kristen tro, för hela tron vilar på dem två buden. Det kanske verkar självklart, men är det alltid det? Det är lätt att säga att man ska göra det, men hur praktiserar vi det? Och hur kan Jesus säga så när Guds Budord är 10?

 

Tio Guds bud

Hur kan Jesus säga att det bara är två bud när det bara är tio? Och i så fall kanske man tänker, “Jag kan ju älska Gud och min nästa fast jag tar kassarna på Ica. Det är ju inte så märkvärdigt”. Vi kanske tänker “Om jag har en Buddha hemma gör väl inte så mycket, jag älskar ju Gud och min nästa?”. Det gör mycket! Guds bud är en heliga stadga och de kan sammanfattas av det dubbla kärleksbudet för att 10 Guds bud är kärlek, det finns inget vi kan plocka bort. Man kan inte heller särskilja kärleken till Gud och till nästan för det går hand i hand. Inte ens sabbatsbudet (som idag gäller mässan/gudstjänsten, de viktiga högtidsdagarna och fastetider). Allting hänger emot med det dubbla kärleksbudet.

Lagen har inte på något sätt upphävt, inte heller sabbatsbudet.

» Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket. «

Matteusevangeliet 5:17-19 (Bibel 2000)

Att gå till kyrkan på söndagar tar man på sina håll ganska lätt på. Men om bibeln lär oss att vi faktiskt har kyrkoplikt så långt det är möjligt. Det är jobbigt i dagens samhälle att prata om plikter för vi gillar inte det, det är trevligare att prata om rättigheter. Men nu är det så som gäller. Samma sak med hur vi se på någon av det andra könet, det kan nog vara en utmaning för oss alla. Men vi får tänka på att många av oss i västvärlden får många år på sig att bli hela heliga, tror det är så att vi behöver det. Kan vi älska Gud om vi lever okyskt? Nej, det kan vi inte. I alla fall inte helhjärtat. Alla bud hänger ihop med kärleken.

 

Du skall älska Herren, din Gud

… av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd…” Det är hissnade när man tänker på det kanske. Men det handlar ju om att (som Wetterlund uttrycker) sekunderligen ha blicken på Herren. Ingenting annat bör spelar roll. Herren är en nitälskande och en svartsjuk Gud (2 Mosebok 34:1420:5). Ibland verkar folk tro att det är en annan Gud som det skrivs om i Gamla Testamentet. Det är fel, att tänka så var det som man menade var gnosticism (som jag tänkte komma in på här framöver, vi håller på att läser om det på bibelskolan). Att älska Gud tar sig också uttryck i att vill undvika synden. Vi vet att Gud hatar synd, så det bör vi också göra. Älskar vi Gud så vill vi ju fira mässa(/gudstjänst) till Herrens ära, vi vill ta tid med honom. Hela relationen byggs upp av kärleken till honom och leder till att vi också älskar nästan. Det handlar om att bli ett med Gud, förenas som Gud. Då blir vi också den Gudslika varelse vi är skapade till att vara. Kärlek förvandlar oss.

 

Älska din nästa

I detta fall tycker jag om att ta upp människor som samhället ser ner på. Olika politiska ledare, som Hitler. Det innebär också grupper i samhället, som människor med an avvikande sexuell läggning, invandrare, politiska grupper och människor med diagnoser eller handikapp. Det innebär inte att vi måste älska det dem gör. Det handlar om att lära sig se den unika människan i varje ansikte. I varje människa finns något fint som är skapad av Gud. Under en föreläsning så sa föreläsaren som var Ortodox att vi alla är ikoner (vi är ju skapade till Guds avbild). Alla har vi fått allt som krävs för att bli det Gud har tänkt (liksom helgonen) men vi har olika mycket smuts. Vi är alla människor och behöver putsa på våran egen ikon. Och vi behöver se alla människors “ikon” bakom smutsen. Så får vi försöka se förbi alla smuts.

 

Nästa vecka

Då tänkte jag dela lite tankar om något annat än vad jag brukar, då blir temat “Gnosticism”. Det handlar om att förstå vad gnostismen är, hur den för oss ifrån en sund Gudsrelation. Så som läror som lär oss att Kristus skulle vara något spirituell guide som skulle lära oss att hitta vårt inre sanna Gudsjag, utan att Jesu frälsning skulle vara viktig. Det kan utvecklar mycket mer, jag hoppas ni är med!

Vad vill du med din fastetid?

Fastetiden är till för att Gud ska få mer plats i vårat liv. Vi får rensa ur sånt i livet som tillhör världen. Det kan vara sånt som tar vår tid, vår energi och materiella ting. Vilka områden kan Gud få mer plats i ditt liv? Tror det här är en viktig fråga och ställa sig under fastan. Kom ihåg att vi kan endast ha en Herre.

» Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen. « Matteusevangeliet 5:14-16 (Bibel 2000)

Helgelse är får många en lång livsprocess det är få människor som blir klara tidigt. Lilla Therese, t.ex. som led av tuberkulos fick dö när hon var 28år. Ett hårt liv med mycket lidande. Men för många så blir livet långt för att man behöver alla åren. Gud ger oss den tid vi behöver. Men det börjar här och nu. Ju fler mil vi går nu, desto färre har vi kvar. Men stressa inte, det är många mil vi ska åkte resa på livets väg. Men packa lätt för din vandring så den inte blir för tung.

Prylar, pengar, självförverkligande är inte värt något egentligen. Det är bara det vi gör för Guds rike som spelar roll. Det kan vara bra att komma ihåg. Vi lever ju inte för denna värld.

Du behöver inte svara mej, men begrunda. Hur mycket tid tar du vid teven, datorn, radion? Kanske det är lyx vi behöver skära ner på? Kanske kan vi hitta möjlighet att få hjälpa andra mer? Kanske behöver vi ta mer tid med Gud? Fråga också Gud vad han vill med din fastetid!

Brev till vänner: Förebilder i livet

I världen så är det mycket som drar i oss. Vi har ett samhälle som vill uppmana till självgodhet. Då är det viktigt med goda andliga förebilder. Dem kan vi hitta i Bibeln, personer som har levt och personer i våran vardag. Det är lite av det jag tänkte resonera kring. Att vi har Jesus som största förebild som kristna tar jag för givet, därför kommer jag inte direkt skriva om honom som person.

» Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er.«

Filipperbrevet 3:17 (Bibeln 2000)

  1. Inledning
  2. Nära förebilder
  3. Helgon
    • Lucia
    • Nikolaus
    • Franciskus av Assisi
    • Moder Teresa
    • Helgon-litteratur
  4. Bibliska förebilder

 

1. Inledning

Behöver vi förebilder eller ska vi bara till på Jesus och bara lyssna på vad andra av bibelns författare om honom? Eller har vi något att lära av andra personer?

» Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er. Många — jag har ofta sagt det och säger det nu med tårar — är fiender till Kristi kors, de lever så att de slutar i fördärvet, deras gud är buken och sin ära får de genom könet, dessa som bara tänker på det jordiska. Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.« Filipperbrevet 3:17-21 (Bibeln 2000)

Vi ska lära oss av dem som levt som exempel, eftersom vi annars lätt följer världen. Det är svårt idag att hitta bra föredömen. Vi bör akta oss för alla som som vill splittra, då menar jag inte bara i församlingen. Utan kristenheten. Men det är svårt utan bra förebilder, något att luta sig mot.

» Så sade Herren: Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. …« ‘ Jeremia 6:16 (Bibel 2000)

Ibland så tror vi att vi ska uppfinna hjulet på nytt, man pratar om förnyelse. Det kan vara bra att se problem och behoven idag. Vi ska se tillbaka för att lära av dem som gått före och visat.

» Tänk på svunna tider, framfarna släktens år. Fråga din far, han kan berätta, de gamla, de vet att förklara.« Femte Moseboken 32:7 (Bibel 2000)

» Fråga tidigare släkten, håll fast vid vad fäderna funnit. Själva är vi födda i går och vet ingenting, som en skugga är våra dagar på jorden. Men de kan undervisa dig, de kan tala till dig och förmedla sin insikt.« Job 8:8-10 (Bibel 2000)

Lär av de som gått före, i flera generationer har kunskap förmedlas. Det är inget som man bara ska förkasta lättvindigt. “Själva är vi födda i går”, det är en lite rolig formulering men dock så sann. Vi vet så lite, vishet är att inse hur små vi är.

» Jag önskar att ni alla ända till slutet måtte visa samma iver att få se ert hopp uppfyllt. Förslöas inte, utan sträva efter att likna dem som genom tro och tålamod får sin del av vad Gud har lovat.« Hebreerbrevet 6:11-12 (Bibel 2000)

Åter igen. Vi ska försöka att följa goda exempel på en Kristlikt liv.

» Om ni än skulle ha tusentals uppfostrare i Kristus, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som i Kristus Jesus födde er till liv genom evangeliet. Därför ber jag er: bli mina efterföljare. Timoteus, mitt älskade och trofasta barn i Herren, sänder jag nu till er. Han skall påminna er om vad jag undervisar i Kristus Jesus, det jag överallt lär ut i alla församlingar. « Första Korinthierbrevet 4:14-16 (Folkbibeln 98)

Paulus uppmanar oss direkt och med att vara efterföljare till honom. Det står inte i motsättning med att följa Kristus och de andra apostlarna eller andra personer som helghjärtat följer Kristus.

» Och ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot ordet med den glädje som den helige Ande ger. Så har ni blivit ett föredöme för alla troende i Makedonien och i Akaja.« Första Tessalonikerbrevet 1:6-7 (Folkbibeln 98)

Församlingen har här fått blivit ett föredöme genom att gå igenom lidande. Så är också vi kallade till. Att vara uthålliga i lidande och i andra avseende i kampen så vi kan vara ett föredöme för våra syskon. Nu ska vi inte tro att det går på en handvändning. Kristus måste först bryta ner oss för att sen bygga upp oss.

» Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att tåligt uthärda lidanden. Vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut handlade med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet. « Jakobs brev 5:10-11 (Folkbibeln 98)

Vi bör hålla dem namnen högt på de som varit föredömliga i tron. Tyvärr så förkastas helgon på sina håll och jag tycker det är tragiskt, för de har mycket att lära oss. praktiska exempel på vad det är att leva evangelium. Istället har man lyft upprorsmakare som ställt på fasaden och hyllat. Sålunda har en splittrad kristenhet, men det är inget vi ska prata om nu.

Jesus Syrak skriver i sin bok där han hyllar dem män som gått före och visat vägen, kap 44-49. Här nämns bl.a. Noa, Abraham, Jakob, Mose, Aron och David. Här är ett citat:

» Nu vill jag lovsjunga ärorika män, våra fäder och vårt ursprung. Stor är den härlighet som Herren har skapat, stort är hans eviga majestät: härskare som styrt kungariken och män som vunnit ryktbarhet genom sin makt, kloka män som kunnat ge råd och profeter som framfört sina budskap, män som lett folket med kloka planer och med sin kunskap i folkets skrifter — visa ord finns i deras lära — män som skapat musik och sånger eller som gjort sina ord kända i skrift, förmögna och inflytelserika män som fört ett fredligt liv i sina hem. Alla dessa vann berömmelse bland sina samtida och ärades i sin livstid. Någras namn har gått till eftervärlden, så att man talar om dem och prisar dem, andra har blivit glömda och är borta, som om de aldrig hade funnits, de är som om de aldrig varit — de själva liksom också deras barn. « Jesus Syraks vishet 44:1-9 (Bibel 2000)

Poängen med en andlig förebild är det ska forma våra liv till bli mer lik Kristus eller kanske det är bättre att säga “hitta vår identitet i honom”. Vi har var och en olika kallelser och olika perspektiv vi ska visa på. Vissa är kallade till att leva ett kontemplativt liv, vissa att undervisa, vissa att jobba socialt, osV. Men många är också kallade att leva ett Kristus-likt ute i världen på vanliga arbetsplatser. Men alla har någon uppgift i församlingen. Det kan vara svårt att se hur man kan i praktiken leva Kristus-likt, men då är det bra med förebilder.

 

2. Nära förebilder

Det finns några människor jag kan se som förebilder, givetvis kan jag inte kalla dem helgon än för dem är inte färdiga med sin kamp. Men dem har nått långt på sin vandring. Många av er har säkert också kristna kärleksfulla människor ni ser upp. I världens mening är dem nog lite “konstiga”, dåraktiga eller liknade.

Ett exempel som jag nog nämnt en gång innan är en man som har träffat på samlingar här i Borlänge. En av dem som inte hörs och syns, men ändå så varm och finns där när man behöver pratar. Han ställer upp och fixar och grejer i den kyrka han tillhör. Han är klok och varm. En sån som inte talar illa om alla.

 

3. Helgon

Vad är ett helgon? Är det en människa som är som Gud? Är det en människa som aldrig har syndat och behövt be om förlåtelse om något? Verkligen inte! Det är människor som på ett heroiskt sätt levt dygderna (tro, hopp, kärlek, klokhet, själsstyrka (uthållighet i prövning), måttlighet och rättfärdighet. Detta handlar om överlåtelse, inte att de presterat av egen kraft.

Några av de kända är framför allt Maria, men också Lucia, Nikolaus och Franciskus av Assisi. I vår tid är det bl.a. Maximilian Kolbe som gav sitt liv i nazisternas koncentrationsläger. Moder Teresa från Calcutta, som fick Nobels fredspris 1979. Vi kan självklart se upp till apostlarna och andra bibliska personer. Helgonen är som personerna i bibeln, de har haft sina prövningar, sina dåliga dagar och så. Men de har litat och följt Gud, därför har kan vi idag se dem som föredömen för vårt kristna liv.

Begreppet “helgon” kan vara förvirrande. Vi är alla kallade till att leva heligt, att blir helgon. Det innebär inte att alla blir kallade helgon officiellt. Men alla som kommer inte i himlen är helgon, eftersom dem har blivit heliga.

 

Lucia

» Den unga kristna jungfrun Lucia led troligen martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon därutöver en Palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen. «
Lucia (helgon) – Wikipedia

 

Nikolaus

Han levde ca år 280-343 e.Kr, det finns inte mycket uppgifter som går att säkra helt historiskt.

» Framför allt blev Nikolaus känd för sin givmildhet, och för att han vinnlade sig om att inte framhålla att han själv var givaren. När hans föräldrar dog skänkte han bort hela sitt arv till de fattiga, och han räddade tre döttrar till en skuldsatt man från att prostitueras genom att i tre nätter i rad kasta in en väska med guld till dem. Den senare berättelsen ligger till grund för dagens Sinterklaas, Santa Claus och jultomten. «

Nikolaus (helgon) – Wikipedia

Det är lite intressant att han är upphovet till jultomten, för annars kan ur ett kristet perspektiv tomten verka irrelevant men traditionen har ett finns ursprung.

 

Franciskus av Assisi

Detta är en person som jag finner starkt inspirerande (även om jag inte känner till så många helgon än). Han var tiggarmunk på 1200talet. Son till en rik affärsman. Fransiskus gick med i armén. Hans far förväntade sig att Fransiskus skulle bli affärsman som honom. Men Fransiskus fick en kallelse att bygga upp kyrkan i staden han bodde. Så trotts att människor skrattade åt honom när han gick runt och tiggde sten till bygget så gjorde han det. Fler anslöt sig. Han hade bara en längtan, att komma närmare Gud. Så han övergav allt för att följa Jesus. Han levde i fattigdom för de sjuka och utsatta utan att lämna mycket spår. Ett mycket självutgivande liv. Den order han grundade finns i olika grenar över stora delar av världen.

 

Moder Teresa

» Anjeze Gonxhe Bojaxhiu, föddes i en albanskt familj i Skopje, nuvarande Makedonien 1910. Hon blev nunna som tonåring. Efter en kort tid i ett kloster på Irland skickas hon, 18 år gammal, till Indien där hon är verksam som lärare och rektor på Loretoskolan i Calcutta.

 Under 1970-talet var Moder Teresa internationellt känd som kristen humanist och förespråkare för de fattiga och hjälplösa. Det var efter att hon under en tågresa som hon fick en uppenbarelse hört en röst säga: “Kom, bär mig in i de fattigas hålor. Jag kan inte gå ensam, de känner mig inte, de vill inte veta av mig. Kom, var mitt ljus.” som hon bestämde sig för att viga sitt liv åt de fattiga och sjuka. «

Moder Teresa – Wikipedia

 

Helgon-litteratur

Det finns många böcker om helgon, som är till för att inspirera oss i vårt kristna liv. Många skönmålar dock helgonen tyvärr, vi får komma ihåg att de också var människor som vi. Men de han klart vara läsvärt, så lär vi oss mer av vad som verkligen är värt något att leva för.

 

4. Bibliska förebilder

Att se personer i bibeln som förebilder för våra liv är viktigt. Ja, Paulus säger att vi ska ta honom som ex. inte bara i citatet i inledningen utan även i 1 Korinthierbrevet 11:1 (Folkbibeln 98): »Följ mitt exempel liksom jag följer Kristi exempel.« och i 4:16. Vi förstår att Jobs bok finns med som ett föredömligt exempel för ståndaktighet i lidande. Vi kan också lära oss av vad Guds tuktan av att se på andra människor, hur Gud jobbar med oss. Om vi ser på helgonen så förstår vi mer vad överlåtelse är och att det vi presterar av egen kraft inte värt något. Vi ska agera i Guds kraft. Läser vi i bibeln så ser vi detta tydligt. Det är inte lata personer som rycker på axlarna och tänker “vad jag gör spelar ingen roll, för vi är ju frälsta av nåd”. Verkligen inte, de visar att vi kan uppnå vår fulla potential, vad Gud har tänkt med oss när vi överlåter oss till Gud.

 

Paulus

Han berättar själv om hur han levde. Det finns mycket att säga om honom, själv fascineras jag hur han är hård och kärleksfull på samma gång.  Jag ska försöka att hålla mig kort.

Han framför saker på ett tydligt och bra sätt. T.ex. » Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de skall bli räddade.« Första Korinthierbrevet 10:33 (Bibel 2000). Han brydde sig inte om sig själv, hans enda mål var att vinna själar. Det är något att lära sig av. Vi bekymrar oss för så världsliga saker när bara ett spelar roll! Han gläds åt sina svagheter: » Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.« Andra Korinthierbrevet 12:9 (Bibel 2000).

» Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dåre. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fått hugg och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio gisselslag, så när som på ett, tre gånger har jag blivit piskad med spö, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn låg jag i det djupa vattnet. Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghet. Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.« Andra Korinthierbrevet 11:23-33 (Folkbibeln 98)

“Woow? Är det den man som vi ska ha som föredöme?”, tänker vi kanske när vi läser detta. Svaret är: Ja, det är det. Om man vill vara Kristi lärjunge?

Job

Har jag skrivit om i mitt inlägg “Brev till syskon: Vi är kallade som Guds slavar“.

 

5. Vi bör vara föredömliga

» Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde. « Johannes första brev 2:6 (Folkbibeln 98)

Jag vet att det kan vad vara jobbigt att vi har skyldigheter, men detta är ett direkt citat. Vi bör vara föredömen för Kristus. Det som Matteus kommer in på i evangeliet som han skrev, 5:13. Att vi ska vara jordens salt och ljus.

» Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte skall smutskastas. Nej, under alla förhållanden vill vi visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet, under lidanden, nöd och ångest, under hugg och slag, under fångenskap och upplopp, under arbete, nattvak och svält, i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, med uppriktig kärlek, med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i både höger och vänster hand, under ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Man kallar oss villolärare, men vi talar sanning. Vi är misskända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte till döds, vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi är utblottade på allt men äger allt.« Andra Korinthierbrevet 6:3-10 (Folkbibeln 98)

Ja att visa och inte bara prata är en utmaning för oss alla. Det är lätt att snacka, det behöver vi nog alla erkänna att det är. Men att handla i tron är en utmaning. Märk väl, här står inget om hur duktiga vi varit på att anmärka varandra utan att tjäna Kristus. Det är vad som spelar roll.

Vi måste tänka på att människor ser på hur vi lever, i allt. Om vi slänger skräp längs vägarna, skattefuskar, snattar (kanske matkassar eller så), lever i otukt, ovs. Folk ser det och tänker “Jasså, är det så kristna gör”. Vad ska bröder och systrar tänka som ser upp till oss? Ska vi inte vara som en storebroder/syster och föregå med gott exempel. Det är ett ansvar som är lagda på våra axlar.

 

6. Nästa vecka

Nästa vecka tänkte jag utgå från det dubbla kärleksbudet, vad det innebär att älska Herren av all sin kraft och sin nästa som sig själv. Det nämns ofta med vi behöver nog prata om det mer. Jag hoppas ni är med.
Kristi Frid!