Synd, sjukdom, förlåtelse och helande

I evangelierna så ser vi att Jesus ger förlåtelse och helar vid samma tillfälle oftast. Förlåtelse och helande går hand i hand. Detta ger oss ett perspektiv på synd som förklarar vad det är.

När man tänker på synd är det något som kan kännas betungande, men jag tror att vi lätt få fel perspektiv på. Synd förstör vår relation med Gud, vi kan ha en strävan i att göra rätt, men det det är bara Gud som kan förlåta oss när det blir fel. Synd har vi alla i våra liv mer eller mindre, vi kan se det som en sjukdom som Gud kan hela oss från. För många tar det ett långt liv, det kallas helgelse. Vi behöver förstå att syndanöd är bra, insikten om vår synd. Ju bättre relation vi får med Gud får vi större insikt i vårat egen synd, men då får vi komma ihåg att det är något bra att få insikt om det. För då kan vi lämna den till Gud. Vi får dag för dag, timme för timme, sekund för sekund lämna allt till Gud. Det är bara i honom och genom honom som vi kan bli fria från vår synd.

I Katolska Kyrkan så är sakramenten indelade i tre grupper. Dopet, konformationen och eukaristin är en grupp. Äktenskapet och ämbetsvigningen i en grupp. De sjukas smörjelse och bikten är i en grupp. Smörjelse och bikten är båda helande sakrament. Vi får komma med det som tynger oss och helas från det. Bikten är inte till för att man ska kunna synda utan att bry sig och sedan får förlåtelse, inte heller så är det för att någon ska skuldbeläggas. Bikten är till för att vi ska helas från vår synd i relation till Gud och vår nästa/hela kyrkan (Kristi kropp). Därför är bikten så viktig.

För dig som känner dig full av syndanöd: Herren ser din nöd och han väntar bara på att du ska överlämna allt till honom. Jesus dog för oss för att vi ska kunna få förlåtelse för alla synder. Vi behöver leva i tro, strävan mot Jesu fullhet och i Gud nåd. Så prata med din präst eller pastor för att samtal för bikt, om du har en frikyrkopastor som inte praktiserar det så kan du boka ett samtal för bikt hos en präst i Svenska Kyrkan.

Varför jag älskar ekumenik!

Ekumenik är något som kan ta tid att förstå att uppskatta och inse vikten av. Dock inte vi kan leva i fullständig förening med Kristus om vi inte lär oss älska som han. Att älska är inte lätt. Ekumenik handlar inte om att man håller med alla andra kristna om deras idéer, det finns mycket jag tycker är konstigt. Men Jesus säger “den som inte är emot oss, är för oss”, vi har många syskon i Kristi Kropp. Alla är vi inte till fulla del av samma gemenskap, vilket man kunde önska men ändå kan vi lära oss att “stå ut” och älska varandra. Jag säger “stå ut” för det är något vi behöver arbeta med, att älska är något som jag behöver lära mej mer.

Vi kan lära oss av varandra och få en djupare insikt om Kristus. Även om vi inte förstår allt, även om vi inte ser fullheten i Kristus i en församling så finns det mycket gott. Det är upp till oss om vi väljer att fokusera på det som förenar eller det som splittrar, det innebär ju givetvis att vi inte behöver förneka det vi inte kan stå för. Vi kan bara tänka att “Jaja, det är inte mitt samfund. Men det är mina syskon.”.

Det finns bara en Kristi Kropp, om man tror att det hålls ihop av en viss Kyrka eller inte så kan de flesta kristna se det i Bibeln. För mig som katolsk kristen blir jag ledsen att det är så många som ska fokusera på det som skiljer. Jag vet att jag varit lika och saknat förståelse om detta, därför är nog min längtan ännu större att vi ska lära oss att älska varandra som syskon. Katolska Kyrkan är byggd på grunden att det är många grenar som har lite olika uppfattningar men ändå håller ihop, det känner jag är en enorm styrka att känna att vi är lite olika med enade. Det var kanske en anledning att jag kunde ta till mig den Katolska Kyrkan relativt snabbt.

Min vision är att se alla kristna enade.

Uppkomna tankar vid ett av veckas bibelskolafördrag, om eukaristin (nattvarden)

»Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: “Tag och ät. Detta är min kropp.” Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: “Drick alla av den. Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Jag säger er: Från denna stund kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger, förrän på den dag då jag dricker det nytt tillsammans med er i min Faders rike.” När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget.«

Matteusevangeliet 26:26-30 (Svenska Folkbibeln 98)

Det är så härligt att fördjupa sig i insikten om vad eukaristin är. Det är en sådan ödmjukhet av Jesus att vi får äta av hans kropp och och dricka hans blod. Han som är Gud. Han visar på att den största självuppoffringen som kan tänkas. Att ta emot eukaristin är den enorm gåva som bör vördas högt. Eukaristin är mycket mer än bara symbolisk. Jesus pratar en hel del om att han är Livets Bröd, det är något djupt i det. Han är fysiskt närvarande i dem konsekrerade brödet i mässan. Moses fick manna från himlen, men Jesus är manna från himlen. Den födan som ger evigt liv. Han får helt enkelt säga att Kyrkan kan inte vara en Kyrka utan eukaristin, ja det säger Jesus själv:

»“Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever. Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet.”«

Johannesevangeliet 6:53-58 (Svenska Folkbibeln 98)

Vi bär fram våra liv som offer i mässan. Gör vi våra liv till en gudstjänst så gott vi kan och äter av Kristi Kropp och dricker av Kristi Blod så har vi del i det eviga livet. Det säger oss att det eviga livet är konkret, lika konkret som brödet och vinet. Jesus är lika konkret som brödet och vinet. Det är ingen skillnad mellan det sakrala livet och det jordiska. Det är i allt förenat. Vi är i allt förenad med Kristus genom eukaristin. Det innebär att vi är inte mindre andliga utanför mässan. Jag har pratat om eukaristin förut men jag tycker det är ett ämne som går att prata mycket om.

Därför har man i den Katolska Kyrkan exkommunicering när någon lever i någon allvarlig synd, det är inte för att man vill stänga ute utan för att man vill att personen ska vända om. Att inte få ta emot eukaristin är ett konkret påvisade att man inte lever i förening med Jesus.

Om du har möjlighet, fördjupa dig i innebörden av eukaristin. Ju mer vi förstår av den ju mer kan vi uppskatta den.

Inre bön/kristen djupmeditation/kontemplation

Tre begrepp som betyder samma sak. Det råder på vissa håll råder lite frågetecken och okunnighet om detta. Andra kanske inte vet så mycket alls. Vad är det? Vad är det bra för? Vad skiljer det från österländsk meditation? Jag tänkte förklara lite av det allra mest grundläggande.

Inre bön är en möjlighet för oss att komma nära Kristus, att få en djup relation. Att be med ord är att prata med Gud, men som det står så vet vi inte vad vi ska be. Dessutom så är det viktigt att ta mycket typ att lyssna in Gud. Det är ännu viktigare att säga våra önskningar. Gud ser vårt hjärta och våra behov. I det kristna livet är sund meditation en den av bönelivet och inte separerat. Det är att vara inför Guds ansikte. Om vi tänker att meditationen kan leva ett eget liv, då ska vi fokusera tillbaka på Gud.

Det handlar också om att finna en verklig frid. Det är inget som går på en gång, men så är det ju med det mesta i livet. Jag som har ADHD kan säga att detta fungerar bättre än ADHD medicin, när man hittat in en bra rytm. I dagens stressade samhälle så finns ett stort behov av stillhet, vi är så uppe i varv. Det är galet idag, allt ska gå snabbt, snabbt, snabbt! Många av oss märker inte det, men vi är nog det en då.

Inre bön har praktiserats i den kristna traditionen sedan 400år e.Kr. och det finns en stor skatt av erfarenheter, själv läser jag Kristen djupmeditation av Wilfrid Stinissen (OCD). En grundläggande bok för dej som vill förstå mer av detta. Ignatius av Loyola (J.S.) har skrivit om sina andliga övningar. 35 andliga övningar av Ignatius av Loyola är också bra, men Kristen djupmeditation är en bra bok att börja med.

 

Vad är det bra för?

Kontemplation hjälper oss att hitta stillhet, frid och en fördjupad relation med Gud och att höra hans röst bättre. Vi kan också fördjupa i trons mysterium, så som Kristi lidande, Guds nåd, Treenigheten eller liknande. Det finns lite olika typer av meditation. Meditation kan vara att begrunda en bibeltext eller ett bibelställe i tystnad är också bra, att fantisera och måla upp bilder i huvudet över det man läst. Utöver detta gör dessa övningar oss lugn. Genom den inre bönen kan vi upptäcka ett djup i tron som vi inte kunde ana. Jag har bara börjat och jag den lilla bit jag kommit har fördjupat min Gudsrelation redan.

Vi vet att Jesus själv levde ett liv i bön, han drog sig ofta undan till ensamheten för att be. Utan det bönelivet han hade hans relation inte varit så bra. Vi kan också få en väldigt djup relation.

 

Vad skiljer då kristen djupmeditation får österländsk meditation?

Målet för den österländska meditationen är har som mål att tömma sig själv, det är inget som vi kristna ska hålla på med. Målet för kristen meditation är att komma närmre Gud. Teknikerna är viktare än viljan i österländsk meditation, i kristen meditation är viljan och längtan att ska Gud det som är viktigt. Därför är det bra att inleda med en kort bön så som “Helige Ande, kom med din kärleks heliga eld”, sedan kan man använda sig av ett mantra så som “Jesus”. Det viktiga är att fokuset är på Jesus så vi tömmer oss för att samtidigt fylla oss med Gud.

Till skillnad från den österländska så handlar det inte om vad vi uppnår av egen ansträngning, allt är nåd och från Gud. Det handlar om att öppna sig och göra sig mottaglig. Det är lite som solfångare. Dem kan vara stora, men det beror helt på solen hur mycket energi dem tar emot. Tekniken är bara ett hjälpmedel för att öppna sig, om vi fokuserar för mycket på teknikerna så tappar vi det som är viktigt.

 

Vad är bra att tänka på när det gäller detta?

Ha en vägledare som är erfaren. Det kan finnas erfarenhet inom den frikyrkliga världen, det vet jag inte. Men inom bl.a. katolska Karmelitorden och Jesuitorden finns den störst erfarenheten, men även inom Svenska Kyrkan. På Berget har dem en meditationledarutbildning ibland, dem som har gått den får certifikat. Har dem gått den så kan man vara trygg med att det är rätt fokus i meditationen.

162x286-praying.jpg
Denna ställning är vanlig inom karmelitordern, det är inget krav för att utöva inre bön. Men det är en ödmjuk ställning att komma inför Gud med. På knä med benen under sig, alternativt med en bönpall för att avlasta lite. Men som sagt, tekniken är inte viktigare än längtan och relationen.

 

 

 

 

Avslutning

Innan vi kommit in i den inre bönen har inte upplevt bönlivets verkliga djup. Jag kommer säkert att skriva mer om detta för jag försöker fördjupa mig i detta. Läs gärna :

  1. Karmel: Inre bön och kontemplation
  2. Artikel i Dagen: Wilfrid Stinissen mötte människors gudslängtan av Peter Halldorf
  3. Artikel i Signum: Kristen djupmeditation redan på 400-talet

Påskpyntet och påskmat samt tips på påskpyssel

Du kanske har funderat på om det finns något kristen innebörd i påskpyntet? Det har jag i alla fall, tänkte det kanske finns någon mer som funderat på det. Kanske pyntar du bara av vana? Jag hoppas att jag kan ge er en liten grundläggande syn på vad påskpyntet faktiskt kan påminna oss om. Vilket ger det en djupare innebörd.

Påskris och fjädrar

Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse samtidigt som det påminner oss om att Jesu lidande. Det är en viktig del i påskpyntet. Man klär det ofta med fjädrar där man gärna kan använda sig av liturgiska färger. Så som lila eller violett under fastan och fram till påsk. Det är botens och ångerns färg och symboliserar förberedelse. Sedan kan man ha gult och lila. Påskens gula färg symboliserar solen, glädje, återuppståndelsen, kycklingar och påskliljor.

Läs mer på Wikipedia.

 

Äggen

Som ofta målas påminner oss om tuppen (Så om även fjärdarna gör) som gol efter att Petrus förnekat Jesus 3 gånger. Det är en påminnelse för oss att se vår synd och göra bot och bättring. Målar vi dem kan vi ju gärna måla bibliska motiv så som kors, lamm, eller likande som förknippas med påsk.

 

Påskharen

Har egentligen inget med påskens viktiga budskap att göra. Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Så det finns ingen direkt anledning för kristna att ha en sådan symbol med.

 

Påsklamm

Är en rätt vi bör äta på söndagen, för att fira att lammet som blivit slaktat har uppstått! Även om det inte alltid serveras av kristna under påsken så är det absolut en rätt som påminner oss om påskens budskap.

 

Tips på påskpyssel

Jungfru Marias bebådelse – Herrens bebådelse

Idag firas dagen då Jungfru Maria fick bud av ängeln att hon skulle bli havande med vår Herre Jesus Kristus!

»I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: “Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Då sade ängeln till henne: “Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: “Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: “Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Maria sade: “Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.« Och ängeln lämnade henne. Ty ingenting är omöjligt för Gud.”« Lukasevangeliet 1:26-38 (Bibel 2000)

Detta är en viktig händelse! Maria säger ja till till Guds kallelse om att ta emot Messias, världens frälsare och återlösare. Gud i sin oändliga ödmjukhet inkarneras som människa för att undervisa oss och sedan dag. Ett stort mirakel! Hur kan vi förstå djupet av denna ödmjukhet? Guds oändlig kärlek. Djupare än vad vi kan föreställa oss, oändligt stor. Ändå väljer han en ringa kvinna och gör sig själv till den ringaste av dem alla. Han kommer in i världen hjälplös och utblottad. Allt för att vinna vår kärlek. Det är en dag att meditera över Guds ödmjukhet och kärlek till oss. Hur stor längtan han har efter gemenskap med oss. Låt oss också känna tacksamhet till Maria som sa ja, vad hade hänt om hon aldrig sagt ja?

Fader, din kärlek är djupare än det djupaste havet. Större en himla rymderna. Ändå gav du din sån till oss ringa människor. Hur kan vi någonsin förstå djupet av din kärlek. Även om vi skulle kunna räkna sandkornen i Sahara, så är din kärleks djup så oändligt mycket större än vad vi kan förstå. Men låt oss förstå lite mer. Låt oss för känna mer kärlek, lär oss att uppskatta den och aldrig ta den för givet. Hoppet kom in i världen, du gav en möjlighet till evigt liv. Genom Kristus, Konungars Konung och Herrarnas Herre, Fridsfursten, Vår överstepräst, Den ödmjukaste av alla, Evig Fader, Livet själv, Det rena offerlammet. Tack Maria för att du sa ja till kallelsen!

I faderns, Sonens och Den Helige Andes namn. Amen

Står våra liv i samklang med vår tro?

Det är lätt att prata om tro, det kan många människor. Det är också lätt att tala om för andra att “jag har rätt och du har fel”. Vi gör det, allt för ofta. Jag ser tillbaka på mitt liv och ser det allt för ofta. Men vad sa Jesus om det?

»Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket. « Matteusevangeliet 5:20 (Bibel 2000)

»Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga — du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. Ge inte det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.« Matteusevangeliet 7:3-6 (Bibel 2000)

 Vi måste vända blicken från andras brister och se på oss själva. Det är jobbigt, det tycker jag. Men det är vad det handlar om att vara kristen. Men vi har fått bra exempel. Helgonen! Dessa är folk som inte bara pratat, som vi ofta gör. Vid helgonförklaringsprocessen finns med en så kallad “djävulens advokat” som ska ta upp de negativa sidorna. För poängen med helgonen är att vi ska ha förebilder vars liv stod i samklang med vad dem lärde. Bibeln är bra, men det är teori. Vi kan behöva exempel på vad det verkligen är att leva som kristen. Jesus är tydlig med vad som kommer sägas till dem helga på domens dag:

»“Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” 
“Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”« Matteusevangeliet 25:35-36,40 (Bibel 2000)

Där står inget om hur fint man har pratat och så. Det handlar om den barmhärtighet man har visat i livet. Det är vad det handlar om att bli sann kristen. Jag vet att jag har en lång väg att gå.

Ett citat ur min andaktsbok

Idag läste jag fantastiskt stycke ur min andaktsbok. Man kan tänka över varför vi firar mässa. Under vecka får vi ge av de vi fått av Gud (förutom vår egna tid med Honom), men under mässan får vi fylla på. Vid mässan är det Guds möte med oss som är viktigt. Det behövs för att vi ska andligt rustas och få energi att leva som kristen i vardagen. Denna text är verkligen tänkvärd:

20180406_083552

Det är viktigt att begrunda varför vi friar mässa. Det finns många aspekter. Självklart firas den för Gud också hela världen, för att Jesu offer ska vi närvarande här insåg. Vi får frambära våra liv inför Kristus. Ju mer vi inser djupet av att fira mässa ju mer längtar vi efter det.

Martin Luther Kings dödsdag

Idag är det Martin Luther Kings dödsdag. Sedan innan vet jag inte jättemycket om honom, men jag har tagit reda på lite och delat med er. Då jag vill inspirera till heliga liv så vill jag lyfta fram människor som kan lära oss hur vi kan leva som kristna. Inom protestantismen finns flera människor som har gett oss ett bra exempel hur vi praktiserar Jesu undervisning. Ett av dessa exempel är
Martin Luther King.
Citatet i bilden ovan: “Kärlek är den enda kraft som är kapabel att förvandla en fiende till en vän.”

Martin Luther King Jr.

Martin Luther King föddes 1929 i Atlanta, Georgia (USA) och led martyrdöden 1968 (bara 39år gammal) i Memphis, Tennessee (USA). Han var amerikansk baptistpastor och ledare för den afroamerikanska medborgarrättsrörelse. Han levde sitt liv för utvecklingen av medborgerliga rättigheter i USA och andra länder i världen med fredliga metoder År 1957 var King med och bildade Medborgarrättsrörelsen Southern Christian Leadership Conference och var rörelsens ordförande 1957–1966. År 1662 med hans mest kända tal, “I have a dream”. Här är citat ur talet:

Jag har en dröm, att nationen en vacker dag skall resa sig och göra den verkliga innebörden av sin troslära till verklighet: “Vi anser att dessa sanningar är självklara, att alla människor skapats som likar.” /…/ Jag har en dröm, att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation där de inte blir dömda efter sin hudfärg, utan efter deras karaktärs innehåll.

År 1964 blev den då yngsta personen att mottaga Nobels fredspris för sitt arbeta mot rasdelning och diskriminering. Vid sin död fokuserade han sig på att stoppa fattigdomen. Mordet skedde på ett hotellrum när han planerade en demonstration. Genom hans kamp så kan vi idag se radikala förändringar av historien som gett ett rättigheter och ett bättre liv för många av samhällets utsatta. Minnet av Martin Luther King lever starkt idag och vi minns honom för hans kamp. En kamp som inte var fruktlös. En kamp som han gjorde helhjärtat, för Gud och sin nästa.

Ett annat känt tal är detta:

Jag har varit uppe på bergets topp. – Nja, jag vet inte vad som kommer att hända nu. Vi har några jobbiga dagar framför oss. – Men det spelar i sanning ingen roll för mig nu, för jag har varit uppe på bergets topp. Och det har jag inget emot. – Precis som alla andra skulle jag vilja leva ett långt liv. Ett långt liv har sin värdighet. Men jag bryr mig inte om det nu. Jag vill bara följa Guds vilja. Och Han har tillåtit mig att bestiga berget. – Och jag har skådat över till den andra sidan och jag har sett det Förlovade landet. – Jag kanske inte kommer dit med er, men jag vill att ni ska veta här ikväll att vi som ett folk kommer att komma till det Förlovade landet. – Så jag är lycklig här ikväll. – Jag oroar mig inte för något. Jag fruktar ingen människa. – Mina ögon har skådat saligheten i Herrens ankomst.”

This slideshow requires JavaScript.

Han fick dela Herrens lidande på många sätt. Men han slutade inte kämpa. Han blev t.ex. utsatt för ett knivdåd så han nästan dog. Hur många gånger klagar inte vi över mindre? Jag vet att jag har gjort det. Denna man lär oss detta: “Quietly endure, silently suffer and patiently wait” (Tyst uthärda, tyst lida och tålmodigt vänta). En del säger att det var bara Jesus och Apostlarna som skulle få lida, men vi ser att leva som kristen är den smala vägen fortfarande.

Han hade förmåga att hålla inspirerande tal, han ordnade marscher för svartas rättigheter. Det jag tycker är fascinerande med en sån här människa är han enda längtan att tjäna Herren. Vi kan alla lära oss något av sådana människor. Om lärde oss något av dem så är det att sluta tänka på oss själva som vi ofta gör och axla vårt kors utan att klaga och gå.

Vid hans dödsdag så satt han inte och dagdrömde om himlen, han var i full aktion med sin kallelse. Det är att vara redo för att ta emot Kristus. Att ta vara på vår tid, om den är kort eller lång vet bara Herren.

This slideshow requires JavaScript.

 

Hur kan vi leva Martin Luthers Kings vision?

Genom att se på hans exempel att gå den lilla kostsamma vägen. Han hade en brinnande kärlek för människor, han kunde varit tyst och accepterat förtrycket. Men kärleken drev honom, likt Paulus. Vi behöver likt dessa exempel fylla oss med Guds kärlek så vi drivs av den i allt vi gör, så vi kämpar för den vad det än kostar oss. Låt oss se dessa exempel som att det är möjligt att leva ett radikalt kristet liv i vår tid. När människor förkastas och vi bara ser på så är det som att titta till Jesus på korset med likgiltig blick. Att se på de fattiga utan empati är att se på Jesu när han kläs av med likgiltig blick. Vi får lära oss att se Jesus i varje lidande människa:

»Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.« Matteusevangeliet 25:35-36 (Bibel 2000)

Min första katolska påsk

Det har varit intressant att fira påsk på katolsk vis. Det har hjälpt mej till en ny fördjupad relation med vår Herre Jesus Kristus. Genom fasta, korsvägsandakter och större insikt om påskens mysterium. Ja, påsken är verkligen ett mysterium som vi aldrig kan förstå djupet och innebörden av till fullo. Samtidigt så är det en underbar visshet att det vi för varje år kan komma närmare Gud och förstå allt mer.

Från Palmsöndagen med procession till Kyrksalen, skärtorsdagens mässa med vaka (bön efter mässan inför Sakramentet, alltså Kristus själv). Långfredagsmässa som ger än allt djupare förståelse för Herrens lidande. Tyvärr så blev det ingen påsknattsmässa då det var bökigt med bussar. Men mässa i söndags och igår om Kristus uppståndelse. Gårdagens mässa hölls av biskop och kardinal Anders Arborelius.  I söndags var jag också i Frikyrkan i Insjön och såg deras fanstiska påskmusikal igen (tyvärr fotoförbud där). Det var mycket bra!

Skärtorsdagen:

 

This slideshow requires JavaScript.


Långfredagen:

 

This slideshow requires JavaScript.


Annandag påsk:

 

This slideshow requires JavaScript.