Det allmänneliga prästerskapet – vi ska leva heligt

Ni kommer till honom, den levande stenen som inte dög åt människor, men som är utvald av Gud och ärad inför honom. Därför är ni nu själva levande byggnadsstenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap som kan bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje på grund av Jesus Kristus. Det står ju i Skriften: ”Se! Jag lägger i Sion en utvald och ärad hörnsten. Och den som tror på honom ska inte stå där med skam.” Den är alltså värdefull för er som tror, men för dem som inte tror har ”den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna blivit en hörnsten,” och ”en stötesten och en klippa som man faller på.” De stöter emot därför att de inte lyder budskapet. Så var det också bestämt för dem. Men ni är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, Guds eget folk, som ska förkunna hans storverk.” Han har ju kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk, får nu vara Guds eget folk. Ni som tidigare inte fick någon barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.

1 Petrusbrevet 2:4-10 (nuBibeln)

Innan läste jag detta stycke och trodde det handlade om att vem som helst skulle predika Guds ord till församlingen. Men jag har insett att det inte handlar om det. Efter att jag studerat bibeln så insåg jag att vi är kallade att leva i ljuset så vi kan stå fläckfria när Jesus kommer tillbaka.

Vi är kallade till att leva heligt för Jesus, så vi behagar han som skapat oss. Att bortförklara synda gärningar och prata om att “Gud förlåter” är så farligt, Jesus själv säger till kvinnan vid Sykars brunn att “synda inte mer”. I praktiken menar han “synda aldrig mer”. Nu finns givetvis förlåtelse för synder, om vi ångrar oss. Men vi ska också visa för Gud att vi vill leva för honom. Det handlar inte om att Gud vill straffa, det handlar om att skola oss för vårt nästa liv. Präster läser länge på och i första hand ska dem leva som ett exempel för andra. Vi har ansvar för hur vi lever. Om vi stjäl och någon ser oss och vet att vi är kristen, då syndar vi inte bara mot Gud utan vanärar Kristus så han får skämmas för oss.

En del förklarar detta som “gärningslära”, jag rekommenderar er att läsa bibeln själva. Vi pratar om “politisk korrekthet”, jag vill hävda att det finns en “religiös korrekthet” som definierar vad som är okej att tycka. Vi pratar mycket om rättigheter idag. “Jag har rätt till det” & “Jag behöver inte göra det”. Men vi tycker det är jobbigt att Gud skulle förvänta oss något av oss. En tro utan gärningar är död (Jakobsbrevet 2:14f). Gud tvingar ingen, det är ett som är sant! Men vi får också ta konsekvenserna av vårat handlande. Vi tror på en allsmäktig Gud, men han har på jorden överlämnat makten till människor som har gett den till Satan. Då är det upp till oss att ta oss tillbaka till Gud. Gud sände inte till son för att vi skulle kunna fortsätta leva i synd och slippa ta konsekvenserna. Han sände Jesus för att förlåta och omvända oss. Det var ju därför han blev korsfäst. För han sa till folk att de levde i synd. Som Johannes beskriver så behöver vi sträva efter att leva heligt för att få del av förlåtelsen:

Detta är det budskap som vi hörde från honom och som vi förkunnar för er: Gud är ljus och det finns inte minsta mörker i honom. Om vi påstår att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, då ljuger vi och lever inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi påstår att vi är syndfria, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi påstår att vi inte har syndat gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.

1 Johannesbrevet 1:5-10 (SvenskBibeln)

Det jag sagt förut säger jag igen. Jag älskar er alla och vill göra vad jag kan för att stötta er på er vandring. Eftersom jag själv har syndat och fått tagit konsekvenser av det vill jag varna er för konsekvenserna. Jag önskar med hela mitt hjärta att ni ska bli fullkomliga.

Vad bygger Kyrkan?

Man hör folk som vill leta upp kyrkor där ledarna lever så heligt och visar på den idealbilden av Kristi liv. Även jag har tänkt i dem banorna under en period. Visst kan man känna nöd för alla syndare, man önskar väl att de kunde helga sig mer? Man klagar över att människor är så oandliga, man ser dem bara till jul och nyår. “Om man bara medlemmarna hade levt mer heligt då hade det hänt grejer”. Det har varit väckelsemöten och annat. Det är bra att inspirera, uppmana och tillrättavisa om det görs med kärlek. Men trotts alla de som tycks vara i privatlivet syndiga & “tokstollar” som lett och burit Kyrkan så har ingen kunnat rasera den. Men det är Anden som bär Kyrkan. Om vi nu har läst bibeln, även gamla testamentet så ser vi att Gud väljer bräckliga och svaga människor. Mose var mördare, David stal en fru, Paulus förföljde Kristna innan han mötte Jesus, osv. Kyrkan har inte byggs av människors duktighet! Detta är något som tagit tid för mej att se.

Det säger något om Gud. Han är sen till vrede och rik på kärlek och barmhärtighet (Psaltaren 86:15). Hans nåd sträcker sig långt över vårt förstånd. Se på Paulus, han kan kallade sig själv för den störste syndaren av dem alla (Första Timoteusbrevet 1:15). Vi får tillhöra Gud för han är nådig. Vi förtjänar det inte, inte för fem öre! Mycket har hänt i mitt liv, men jag har mycket att jobba med än. Det finns synder som vi kan göra som är stora. Men om vi verkligen ångrar oss vill göra bot så kan vi vända. Det enda Gud inte kan förlåta om vi hädar den helige ande. Men det behöver man inte vara så orolig för så länge man vill göra rätt.

Men vi har ingen rätt att kritisera vår broder. Om vi gör det ska vi komma ihåg att när vi gör det synder vi:

Tala inte illa om varandra, syskon, för den som talar illa om andra och dömer dem, han talar illa om lagen och dömer ut den. Men om du dömer lagen håller du den inte utan gör dig till domare över den. Det finns bara en lagstiftare och domare, han som ensam har makt att rädda eller förinta. Men vilken rätt har du att döma andra? Jakobs brev 4:11-12 (nuBibeln)

Vi måste älska och förlåta syskon och andra människor, men vi behöver absolut inte acceptera allt våra syskon eller andra människor gör. Ibland finns det människor som vi kan ta skada av att umgås med, dem kan vara bra att undvika dem. Jag undvek en period några som jag förstod kunde få mej att börja supa igen, men nu när jag inte känner någon längan efter det så är det inge problem att umgås med sådana. Om Gud vill att jag ska vara där. Men vi är uppmanade till att be för alla.

När Gud sänder “svaga” kristna, ingen kritik så. Men alltså människor som t.ex församlingsledare eller andra roller som bryter kraftigt, slarvig eller kanske sitter han och slurpar kaffe. Ni vet så där riktigt irriterande. Då är det lätt att klaga, men det är ett test från Gud. Vi får vad vi förtjänar, han vill se om vi kan älska dem. Kyrkan är Guds familj. Inte en plats för folk som tycker precis lika. Nej, vi ska formas och lära oss älska varandra. Det är också så viktigt att kyrkans lära inte “förändras” och “anpassas” efter världen. Men så länge läran är rätt och vi strävar efter att lära känna Jesus och varandra som en Kristi kropp så är vi på rätt väg. Men vi ska lära oss älska så som Jesus. Han kallar oss vänner. Den kärlek och förlåtelse vi har fått ska vi också ge vidare. Det finns många som har gjort saker som inte är bra i Guds namn, men får inte döma dem. Likt en förälder som alltid vill sitt bästa  för sina barn trotts att de beter sig illa.

Kyrkan är Guds familj, där vi ska vårda tron och gemenskapen. En gemenskap där vi kan fostras i tron, vi får stötta varandra. Att få tillhöra Kyrkan är en nåd och ett erbjudande. Vill man inte vara med i Kyrkan så är det ingen som tvingar en, bara att lämna.

Det är befriande tycker jag att känna det är bara upp till mig vad jag väljer att göra med mitt liv. Men det gör att jag funderar över hur jag lever mitt liv, att det är värt att ta vara på.

Att vara ljus och salt – dikt på rim

Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas ut och trampas ner av människorna.

Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas. Och man tänder inte ett ljus och sätter det under skäppan , utan man sätter det på hållaren så att det lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Far i himlen.

Matteusevangeliet 5:13-16 (Folkbibeln 2015)

Som kristen bör vi vara annorlunda,
att vara ett exempel för världen.
I fall vi lever som dem andra, 1
vart är då vårt mål för ökenfärden?

En kristen bör sträva efter att handla som Jesus,2
att älska alla även dem som hatar en.3
En kristen får inte ha sin trygghet något under solen,4
utan rota dig fast i en grund av sten.5

Att följa Jesus är att sträva efter att bli som han,
oavsett vilket pris vi får betala.6
Att följa Jesus innebär att få dela hans plåga,7
Och vandra på vägen den smala.8

Att vinna segerkronan går inte genom att slappa,9
det kostar ditt liv för den vinna.6
Att vinna livets lopp kräver att lita på Herren
för att vi ska mållinjen finna.10

En Jesu lärjunge bör stundom vara jobbig för andra
när den vid sanningen i allt står fast.
En Jesu lärjunge bör vara en andlig förebild:
sanningsenlig, kärleksfull och trofast.

 

  1. Romarbrevet 12:2
  2. Filipperbrevet 1:27
  3. Evangeliet enligt Lukas 6:27-36
  4. Hela Predikaren
  5. Evangeliet enligt Lukas 6:47-48, Evangeliet enligt Matteus 16:18
  6. Evangeliet enligt Matteus 10:39
  7. Filipperbrevet 1:29; 3:10, 1 Petrusbrevet 1:6, Jakobsbrevet 1:2-4
  8. Evangeliet enligt Matteus 7:14
  9. 1 Korinthierbrevet 9:24-27
  10. 1 Timotheosbrevet 6:12

Livets stora lopp – en prosa dikt

Livets mening är att genomföra det stora loppet,
allt vi behöver göra är att ta oss från start till mål.
En del som deltar orkar springa fortare och en del långsammare fram,
i slutänden får alla som slutfört loppet mottaga segerkransen.

Träna för loppet är meningslöst, bara anmäl dig och delta,
du har fått alla förutsättningar för loppet.
Vi kan säga att vi inte ha vad som krävs
för vi behöver inte genomföra det av egen kraft.

En del har förutsättningar att springa fort,
de får sporra dem andra att springa fortare.
Dem som bara orkar lunkar fram får visa hur lite som krävs,
men alla måste göra sitt bästa enligt sin förmåga.

Du måste ha en biljett för att räknas som vinnare
och du måste följa reglerna hela vägen.
Alla ha fått förutsättningarna att klara loppet,
men det är upp till dej om du väljer att genomföra det.

Jag vill verkligen inte påstå att jag har nått mitt mål, och att jag är färdig. Men jag arbetar vidare på att lära känna Jesus Kristus. Jag vill leva helt för honom, eftersom han har räddat mig och låter mig tillhöra honom. Nej, kära syskon, jag inbillar mig inte att jag är färdig. Men en sak är säker: jag försöker glömma det som ligger bakom mig och strävar mot det som ligger framför mig. Jag spurtar mot målet för att kunna ta emot priset, det eviga liv som Gud har erbjudit oss genom det som Jesus Kristus gjorde.

Filipperbrevet 3:12-14 (Nya levande bibeln)

En pilgrimsdikt – på rim

Många som tar emot Jesus och vandrar med honom
Tänker sig att dem att de har vägen så klar för sej
Så var även jag när jag var ung, sedan hände livet
Jag inser att jag förstår lite och har mycket att lära mej

Ju längre jag går på livets så fästs min blick
På det mål jag har i slutet av min vandring
Men hur vägen dit leder vet jag ej mycket om
Steg för steg trevar jag mej fram likt en flykting

Jag försöker visa på det mål vi har
Kanske ge ett råd eller två på vägen
Men sen måste du själv finna den rätta stigen
Sätt ditt hopp till Jesus i alla lägen

Det ända vi vet är vårt mål och varifrån vi gått
Var dagens sträcka bär i sitt sköte vet vi inget om
Lidande, hån, hat, sjukdom och död kan möta en på vägen
Men om vandringen fullföljs vinner vi kronan stundom

Inre kamp

På senaste tiden har jag verkligen utkämpat samvetskval. Gud har dragit mej mot något jag i många år uppfattat som bluff och konstighet. Jag skrev en dikt förut med en rad som löd: “Dåren talar högt om den kunskap han ej besitter”. Denna gång stämde det på mej. Detta går emot ett tidigare inlägg, men jag har ändrat uppfattning. Det är så lätt att vara för säker på sig själv. Men så händer saker som skalar om allt och det man tog för givet inser man kanske är helt fel. Man kan bara vara säker på att Jesus är sanning och hans kärlek och nåd är oändlig om vi tar emot av den och vill gå med honom.

Ibland så sår fienden tankar i våra huvuden för att splittra, jag vill med detta inlägg markera vad jag kommit fram för efter resonemang vad jag uppfattar som andens ledning!

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om Katolska Kyrkan, som jag har tagit bort för jag ångrar det djupt. Där jag skrev att jag uppfattade Katolska Kyrkan som villolära. Jag ber om ursäkt. Jag har haft en inre kamp där jag inte känt mej hemma där jag är men jag har inte förstått var alternativet var. Det har slitit så i mej med gamla fördomar och det jag tagit reda på. Min mosters man som är katolik skickade mej katekesen för jag var nyfiken på den. En man som jag uppskattar, under tiden jag var nationalist och jag bodde hos dem så hade vi många samtal. Idag ser jag att jag hade mycket konstiga åsikter, men trotts det behandlade han mej med respekt. Han har aldrig tvingat mej att hålla med honom, men ändå så har han visat mycket kärlek. Sådana människor ser jag upp till.

När du hälsade på vid nyår hängde jag med på en mässa, så upplevde jag starkt upplevde anden. Jag har försökt att förneka detta gör jag intalade mej att det måste vara fel, detta har jag ju lärt mej att det är en villolära. Människor har kommit och velat “hjälpa mej” bort från RKK. Det är lätt hänt att man vill “hjälpa” genom att tjata på någon tills dem förstår, men det hjälper ju sällan. Men i allt så har Gud uppenbarat mer av sanningen och mönster som jag inte sett förut. Jag har ifrågasatt det mer för att något har liksom tvingat mej till det för att mina fördomar ska krossas. Det finns ju någon som vill skapa splittring och vill leda en på fel väg.

Det finns mycket att säga om detta. I hela gamla testamentet ser vi hur Gud väljer ut ett folk som går sin väg men Gud ger de gång på gång möjlighet att vända om. Men han väljer aldrig bort Israel som folk. Det säger något om Gud och om kyrkan. Jesus ger uppdraget till lärjungarna med Petrus i spetsen att leda kyrkan som han ska bevara som sin. Visst har det kommit in människor som gjort tok, men förkastar Gud sitt folk för det? Det är inte den bild jag får av Gud. Ju mer jag läser bibeln och katekesen så inser jag att de stämmer överens. Allt förstår jag inte, men den är grundad på Jesu auktoritet. Genom Petrus och lärjungarna som valde ut sina biskopar och liknande, så fortsätter det så.

Något som RKK har kritiserats för är deras dopsyn och att inte prata om omvändelse. Dessutom att det skulle tillbe andra en Gud, så som helgon. De ber dessa ändas om förbön, men är tydliga med att vi bara ska. Det är felaktig kritik, jag uppfattar deras syn på detta som sund:

299. Behöver de döpta omvända sig?

Kristi kallelse till omvändelse ljuder alltid i de döptas liv. Omvändelse är en ständig uppgift för hela kyrkan, som är helig men också bär synderna i sitt sköte.

107. Vem inbjuds att få del av Guds rike, förkunnat och förverkligat av Jesus?

Jesus inbjuder alla människor att träda in i Guds rike. Också den värsta syndare kallas att omvända sig och ta emot Faders oändliga barmhärtighet. Riket träder fram redan här på jorden för dem som tar emot det med ett ödmjukt hjärta. Det är för dem som dess hemligheter uppenbaras.

261. Är dopet nödvändigt för frälsning?

Dopet är nödvändigt för frälsning för dem som evangeliet förkunnats för och som har möjlighet att begära detta sakrament.

262. Kan man bli frälst utan dop?

Efter Kristus har dött för allas frälsnings kan sådana som dör för tron bli frälsta utan dop (blodsdop), katekumener och även alla de som under inflytande av nåden utan att känna Kristus eller kyrkan uppriktigt söker Gud och bemödar sig om att uppfylla hans vilja (önskedop). När det gäller barn som dör utan dop anförtror kyrkan dem i liturgi åt Guds barmhärtighet. 

Ur Katolska Kyrkans lilla katekes

Frikyrkan och sekter är grundad på människor som ansett sej veta bättre än RKK, det är inte för att slå ner på dem utan mer ett konstaterande. Min övertygelse är att om man är döpt, omvända och går med Kristus så är man en lärjunge oavsett om man väljer att vara nära hjorden eller inte. Ungefär så ser KK också på det:

163. Hur ska vi betrakta de kristna som inte är katoliker?

I de kyrkor och kyrkliga samfund som skilt sig från den fulla gemenskapen med den Katolska Kyrkan finns det många element av helgelse och sanning. Alla dessa goda ting kommer från Kristus och har en dynamisk tendens till att uppnå den katolska enheten. Medlemmarna i dess kyrkor och samfund har blivit inlemmade med Kristus genom dopet; vi erkänner dem därför som våra bröder och systrar.

Ur Katolska Kyrkans lilla katekes

Det har blivit mycket stridigheter. Jag vidhåller min uppfattning om att vi behöver en enad andefylld församling (vilket även RKK uppmanar till se sats 820-822 och 866 i Stora katekesen). Det finns bra saker i frikyrkorna, vill inte göra mej mej ovän med dem. Jag har jättemånga fina vänner i den gemenskapen som jag inte vill förlora kontakten med.

När jag kom tillbaka tilltron så var jag så vilsen men när Gud sa “läs bibeln & gå tillbaka till kyrkan”. Det var så tydligt, även om jag visste att den tanken inte kom från mej själv. Så känns det nu, det är ingen människa som säger det. Jag har haft egna idéer när jag tog emot Jesus om att han var EN väg, som vissa liberala kristna påstår. Men Gud lät mej tro det ett kort tag men han formade mej med tiden. Under detta år har jag växt i Kristus-jaget och jag har i Jesu kraft dö bort från mitt världs-jag mer och mer.  Det är smärtsamt ibland och man får jobba mot mycket fördomar.

Villoläror finns överallt, men att vara kristen handlar i första hand om växa i sitt Kristus-jag och dö bort från världs-jaget. Vi får komma ihåg att vi inte skall bekämpa människor utan läror:

För vår kamp är inte mot kött och blod utan mot härskare och makter och kosmiska krafter här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna.
Efesierbrevet 6:12 (SvenskBibeln)

Jag har insett att det är samma röst som kallade mej tillbaka till tron som nu kallar mej vidare. Därför väljer jag att gå till RKK, vi får se om jag konverterar. Hoppas verkligen jag inte förlorar någon vän nu. Det kan se dumt ut att jag uttrycker en ändrad uppfattning. Men så är det väl för alla att man säger eller skriver något inte blir så bra ibland? Jag är människa, med många fel och brister, men det är dem sidorna jag vill lyfta fram. För det är när vi går fel eller syndar som vi kan få upptäcka mer av Guds nåd och kärlek. Men det kan vara nyttigt att vara kritisk mot allt människor skriver och säger. Ibland kommer vi fram till att vi hade helt fel uppfattning om något. Våra perspektiv är så smala. Våra förnuft ska vi inte lita på, det sviker oss ofta.

Skriv om ni undrar något, om det är många frågor så eller så svarar jag via ett ytterligare blogginlägg. Det finns mycket fördomar och jag har läs och hört många av dem under lång tid, så jag behöver ingen “upplysning” för jag har redan tänkt igenom

Att älska Jesus – dikt på rim

Vad innebär äkta kärlek till Jesus?
Det är en fråga att till sig ställa.
Vi kan inte älska Jesus mer än vi hatar vår synd,
och inte mer än den som vi mest gnälla.

Att älska Jesus är att se ringa,
att av barnen se och lära.
Att älska när det gör som mest ont,
även när det känns som det på hjärtat tära.

Att älska Jesus är att ödmjuka sig,
att inte tro sig vara bättre än andra,
Att älska Jesus är att söka det som är sant,
och vara ett bättre exempel utan att klandra.

Att älska Jesus är att förlåta alla som gör en illa
och när man sårar be om ursäkt då
Att älska Jesus är att vilja tjäna andra
att vara sin nästas slav är det högsta att nå

Att älska Jesus är att glädja sig åt det lilla
att i sin näste se och bejaka det som är gott
Att älska Jesus är att uppoffra sig
att nöja sig med Guds stor kärlek och nåd som vi fått

Firandet av den Heliga mässan i Falun

Idag var jag och i Falun på Mässa igen. En härlig mässa med stark Gudsnärvaro! Med inledningsord från Skriften från 1 eller 2 Samuelsboken (minns ej vilket stycke) och från 1 Korinthierbrevet:

“Allt är tillåtet för mig”, men allt är inte nyttigt. “Allt är tillåtet för mig”, men jag ska inte låta något ta makten över mig. “Maten är till för magen och magen för maten”, men Gud ska göra slut på dem båda. Men kroppen är inte till för omoral utan för Herren, och Herren för kroppen. Gud har uppväckt Herren, och genom sin makt ska han uppväcka även oss. Vet ni inte att era kroppar är delar i Kristi kropp? Ska jag ta delar av Kristi kropp och göra dem till ett med en prostituerads kropp? Verkligen inte! Eller vet ni inte att den som förenar sig med en prostituerad blir en enda kropp med henne? Det heter: De två ska bli ett kött. Men den som är förenad med Herren är en ande med honom. Fly sexuell omoral! All annan synd som en människa begår är utanför kroppen, men den sexuellt omoraliske syndar mot sin egen kropp. Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva, ni är köpta till ett högt pris. Ära då Gud med er kropp!

Första Korintierbrevet 6:12-20 (Svenska Folkbibeln 2015)

Detta stycke ger mig många tankar. Vi behöver påminnas om att otukt är en hemsk synd, som det står så syndar vi mot vår egen kropp som är ett tempel. Det är så viktigt att vi hedrar Gud med våra kroppar och aktar oss för att göra något som är synd, speciellt mor våra egna kroppar. Jag tror att det är lätt att hamna i synd för gränserna på detta områden kan upplevas luddiga. “En kyss gör väl inget”, är lätt att tänka. Men är det verkligen Guds vilja att sånt sker innan äktenskapet? Lika så är avslutning så viktig “Ni tillhör inte er själva, ni är köpta till ett högt pris. Ära då Gud med er kropp!”. Gud äger oss, han har betalat priset genom sin sons död på korset. Vi är friköpta, men inte herrelösa. Att ära kroppen kan vara att träna ibland (självklart inte låta det ta all tid), men hålla en god hälsa. Även hur vi behandlar vår kropp på andra sätt. När vi gör saker som inte är bra för våra kropp genom rökning, missbruk, för mycket onyttig mat och annat onyttigt så vanhelgar vi Herrens tempel. Vi har givetvis olika förutsättningar för att hålla god hälsa, men vi behöver göra vårt bästa. Gud har högre förväntningar på dem med större förutsättningar.

Predikning från Johannesevangeliet:

Dagen efter stod Johannes döparen där igen med två av sina lärjungar, och när Jesus kom gående förbi såg Johannes på honom och sa: ”Där är Guds lamm!” De båda lärjungarna hörde detta och började följa Jesus. När Jesus då vände sig om och såg att de följde efter honom, frågade han dem: ”Är det något ni vill?” De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?” Då sa Jesus: ”Kom med mig och se.” Och så gick de med honom till den plats där han bodde. Det var runt fyra-tiden på eftermiddagen, och de stannade sedan hos honom den dagen. Den ene av de två som hade hört vad Johannes sa och sedan följt efter Jesus var Andreas, Simon Petrus bror. Denne letade först reda på sin bror Simon och sa till honom: ”Vi har funnit Messias” (Messias betyder Kristus). Och han tog med sig honom till Jesus. Jesus såg då på honom och sa: ”Du är Simon, Johannes son. Men du ska kallas Kefas (det betyder Petrus). ”

Johannesevangeliet 1:35-42 (nuBibeln)

Fader Raphael talade om hur vi alla har det kallet att följa honom och vara en klippa liksom Petrus i församlingen. Också att Gud byggde sin kyrka på bristfulla människor. Inte något perfekt som kom ner från himmelen. Han talade om vikten att vara trogen i lärjungaskapet och att vi ska samarbeta med Gud.

Apostlarna var inte så lärda utan det var enkla personer som Jesus valde ut. Han påpekade att det finns många utbildade människor men tyvärr så tenderar många att ta för lätt på sin tro. När svårigheter kommer så vacklar vi. Vi behöver vara beredda på att bli förföljda för vår tro.

Efter bara några besök så känner jag mej välkomnad in i gemenskapen och är så glad för att jag nu känner att jag hittat en församling där jag känner hemma i! Där läran är trogen Guds ord men förståelsens för människans bristfullhet hög!

Brev till syskon: Filipperbrevet kap 2

Ännu ett nyttigt kapitel i Filipperbrevet. Där Paulus pratar om att ödmjuka oss inför Gud och människor, att arbeta på vår frälsning och Timoteus och Epafrodius sändning.

 

Kära bröder och systrar!

Om ni inte har läst förra veckan så kan du följa denna länk. Det glädjer mig att ni vill del av mina tankar och uppmaningar. Jag skriver till er för jag vill dela med mig av de tankar som jag upplever att Gud har lagt på mitt hjärta. Paulus har mycket som vi såg i kapitel 1. I detta kapitel talar han om att vi ska frukta Gud och arbeta på vår frälsning! Med ett intressant tyckte om att han ska sända Timoteus.

  1. Vers 1-11: Genom ödmjukhet till upphöjelse
  2. Vers 12-17: Arbeta på er frälsning
  3. Vers 19-30: Timotheos och Epafroditus skickas till Filippi
  4. Nästa veckas inlägg

 

1.Vers 1-11: Genom ödmjukhet till upphöjelse

Här pratar Paulus igen ur vi ska vara eniga och älska varandra. Inte heller ha för höga tankar om oss själva. Ett problem som jag sett på sina håll och jag själva har kämpat med mycket tidigare och delvis nu. Att inte tro sig veta allt utan, vara ödmjuk inför att det finns mycket vi inte förstår.  Han säger till och med att vara eniga i “själ och sinne”, det är en stark uppmaning.

Let nothing be done through strife or vainglory; but in lowliness of mind let each esteem other better than themselves. Look not every man on his own things, but every man also on the things of others. Let this mind be in you, which was also in Christ Jesus: 

Filipperbrevet 2:3-5 (King James Version)

Var inte själviska och försök inte imponera på varandra. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på vad som är bra för er, utan tänk också på andras behov. Ha samma inställning som Kristus Jesus hade. 

(nuBibeln)

Ödmjuka sig för Gud och människor är så viktigt. Att bli som Jesus i ALLT är vårt mål, här kan vi fråga oss “är Jesus fullhet min största längtan?”. – Detta är något jag uppfattar tydlig på. Ibland får vi för oss att vi inte behöver släppa in Gud i hela livet, men då har vi inte överlåtit oss fullt. Vi behöver inte förändras till hans fullhet på en gång, det är en process. Men det är viktigt att vi inte hindrar Jesus från att påverka alla delar av våra liv. Det är så viktigt att ifrågasätt sitt eget sätt att leva gång på gång.

Bibeln beskriver många sidor av Jesus, bl.a. hans lidande på flera stället. Vers 6-8 är en typiskt sådan. Det beskrivs tydligt att det var på grund av att han levde syndfritt och bar våra lidanden som han blev upphöjd till den högsta, som vi sedan ser i vers 9-11. Vi är människor och vi klarar inte att dra det lasset som han drog, därför behöver vi andens kraft. Men som det står i vers 8 (Folkbibeln 2015): ‘ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.‘ Så är det något som gäller oss också.

 

2. Vers 12-17: Arbeta på er frälsning

Att Paulus skriver det tidigare för att visa på att vi ska se Jesus som en förebild förklarar han här.

Därför, mina kära, ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta.

Filipperbrevet 2:12 (Bibel 2000)

En barnet som sköter sig behöver inte vara orolig för ens föräldrar (om det funkar som det ska) blir upprörda eller så. Dem kommer att glädjas över dem, även om de vet att allt inte blir perfekt. Men om barnet missköter sig kommer det att ha något att dölja för sina föräldrar för det vet att dem inte kommer gilla det, får de veta vad barnet gjort kommer de blir arga och besvikna.

Överför bilden: Vi ska självklart inte ta det som att vi ska vara rädd för Gud, om vi inte lever i synd. Men jag är övertygad om att det är farligt att ta Gud för givet. Inte heller bara när folk ser utan sträva efter att vara trogen i allt. Gud känner ditt hjärta mer än du själv.

Vers 13 beskriver något som verkligen är fantastiskt, att Gud verkar genom får vilja och gärningar. Det är så viktigt att komma ihåg att det inte handlar om våra egen mänskliga kraft utan om överlåtelse. Så ska vi även gör detta i uppriktig glädje, fortsätter Paulus. Detta pratar Jesus om att vi ska göra saker för att vi vill, inte för att vi måste. Men älskar och fruktar vi Gud så vill vi bara göra det som ärar honom. Det är så viktigt att vi är ett gott exempel inför den falska och trasiga världen. Paulus beskriver det som Jesus pratar om i Bergspredikan:

Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas. När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.

Matteusevangeliet 5:13-16 (Svenska Folkbibeln 2015)

Ta till er av detta och lär av det. Så är inte allt jobb som lagts ner för att stötta och styrker oss i tro förgäves. I vers 17 skriver han än en gång om att om han dör i arbetet så är han ändå glad om det bara får dem att växa i tron. En inspiration till oss alla. För han vet att de delar hans glädje.

 

3. Vers 19-30: Timotheos och Epafroditus skickas till Filippi

Detta stycke tycker jag poängterar hur viktigt det är med andliga förebilder här på jorden! Att se på människor som har visat vägen. Vilka människor görs till exempel i bibeln? Jo, människor som har prövats och hållit måttet, i Nya testamentet människor som varit trogna i kampen att sprida evangeliet. Ett stycke som ger mycket tankar, det måste ju varit viktigt för honom för att han lagt tid på att att skriva det.

I vers 21 så skriver han att ‘ För alla tänker på sitt eget, inte på Jesu Kristi sak. ‘ – Filipperbrevet 2:21 (SvenskBibeln). En vers att stanna upp och begrunda! “Alla tänker på sitt eget”, han talar om oss. Låt oss lyfta blicken och se att vår tro inte handlar om hur duktiga vi är inför Gud, inte heller så handlar det i huvudsak om vad vi kan få av Gud. Det handlar om den kärlek och sanning vi får för att ge vidare, genom att sprida Guds rike.

Det står i vers 26 att han längtat efter alla och varit orolig, känner vi så för våra bröder och systrar? I vers 29 påvisar han att dessa människor som har helgat sig och gått igenom mycket skall visas större respekt och vördad.

 

4. Nästa vecka

Då fortsätter jag med kapitel 3 som handlar om rättfärdigheten genom tron, slutmålet och Paulus som föredöme. Mycket nyttigt att suga åt sig där! Hoppas ni vill vara med!

Guds nåd och frid!

Pengar och prylar – en dikt på rim

Hur tänker Gud om prylar och pengar?
Det är en fråga man kan ställa sej.
Om du ger dej till Herren tillhör allt honom,
så förvalta de du har, det som givits dej.

Skaffa det du behöver och kanske något extra ibland,
men ha ditt hjärta oss herren och i ditt kall finn lycka.
Det världen erbjuder består endast ett kort ögonblick,
att tjäna Herren och din nästa skall ditt hjärta smycka.

Skaffa inte överflöd det leder dej lätt från vägen,
Guds nåd, sanning och kärlek är din skatt i alla lägen,
Tjäna Gud också med det du äger så det kan glädja andra,
då kan vi bli till välsignelse för varandra.

Sök i allt det Den högste vill med till liv,
endast det och inte dina egna motiv.
Gör var dag noggrant och vist dina val
och sluta inte kämpa då samvetets kval.