Inre bön/kristen djupmeditation/kontemplation

Tre begrepp som betyder samma sak. Det råder på vissa håll råder lite frågetecken och okunnighet om detta. Andra kanske inte vet så mycket alls. Vad är det? Vad är det bra för? Vad skiljer det från österländsk meditation? Jag tänkte förklara lite av det allra mest grundläggande.

Inre bön är en möjlighet för oss att komma nära Kristus, att få en djup relation. Att be med ord är att prata med Gud, men som det står så vet vi inte vad vi ska be. Dessutom så är det viktigt att ta mycket typ att lyssna in Gud. Det är ännu viktigare att säga våra önskningar. Gud ser vårt hjärta och våra behov. I det kristna livet är sund meditation en den av bönelivet och inte separerat. Det är att vara inför Guds ansikte. Om vi tänker att meditationen kan leva ett eget liv, då ska vi fokusera tillbaka på Gud.

Det handlar också om att finna en verklig frid. Det är inget som går på en gång, men så är det ju med det mesta i livet. Jag som har ADHD kan säga att detta fungerar bättre än ADHD medicin, när man hittat in en bra rytm. I dagens stressade samhälle så finns ett stort behov av stillhet, vi är så uppe i varv. Det är galet idag, allt ska gå snabbt, snabbt, snabbt! Många av oss märker inte det, men vi är nog det en då.

Inre bön har praktiserats i den kristna traditionen sedan 400år e.Kr. och det finns en stor skatt av erfarenheter, själv läser jag Kristen djupmeditation av Wilfrid Stinissen (OCD). En grundläggande bok för dej som vill förstå mer av detta. Ignatius av Loyola (J.S.) har skrivit om sina andliga övningar. 35 andliga övningar av Ignatius av Loyola är också bra, men Kristen djupmeditation är en bra bok att börja med.

 

Vad är det bra för?

Kontemplation hjälper oss att hitta stillhet, frid och en fördjupad relation med Gud och att höra hans röst bättre. Vi kan också fördjupa i trons mysterium, så som Kristi lidande, Guds nåd, Treenigheten eller liknande. Det finns lite olika typer av meditation. Meditation kan vara att begrunda en bibeltext eller ett bibelställe i tystnad är också bra, att fantisera och måla upp bilder i huvudet över det man läst. Utöver detta gör dessa övningar oss lugn. Genom den inre bönen kan vi upptäcka ett djup i tron som vi inte kunde ana. Jag har bara börjat och jag den lilla bit jag kommit har fördjupat min Gudsrelation redan.

Vi vet att Jesus själv levde ett liv i bön, han drog sig ofta undan till ensamheten för att be. Utan det bönelivet han hade hans relation inte varit så bra. Vi kan också få en väldigt djup relation.

 

Vad skiljer då kristen djupmeditation får österländsk meditation?

Målet för den österländska meditationen är har som mål att tömma sig själv, det är inget som vi kristna ska hålla på med. Målet för kristen meditation är att komma närmre Gud. Teknikerna är viktare än viljan i österländsk meditation, i kristen meditation är viljan och längtan att ska Gud det som är viktigt. Därför är det bra att inleda med en kort bön så som “Helige Ande, kom med din kärleks heliga eld”, sedan kan man använda sig av ett mantra så som “Jesus”. Det viktiga är att fokuset är på Jesus så vi tömmer oss för att samtidigt fylla oss med Gud.

Till skillnad från den österländska så handlar det inte om vad vi uppnår av egen ansträngning, allt är nåd och från Gud. Det handlar om att öppna sig och göra sig mottaglig. Det är lite som solfångare. Dem kan vara stora, men det beror helt på solen hur mycket energi dem tar emot. Tekniken är bara ett hjälpmedel för att öppna sig, om vi fokuserar för mycket på teknikerna så tappar vi det som är viktigt.

 

Vad är bra att tänka på när det gäller detta?

Ha en vägledare som är erfaren. Det kan finnas erfarenhet inom den frikyrkliga världen, det vet jag inte. Men inom bl.a. katolska Karmelitorden och Jesuitorden finns den störst erfarenheten, men även inom Svenska Kyrkan. På Berget har dem en meditationledarutbildning ibland, dem som har gått den får certifikat. Har dem gått den så kan man vara trygg med att det är rätt fokus i meditationen.

162x286-praying.jpg
Denna ställning är vanlig inom karmelitordern, det är inget krav för att utöva inre bön. Men det är en ödmjuk ställning att komma inför Gud med. På knä med benen under sig, alternativt med en bönpall för att avlasta lite. Men som sagt, tekniken är inte viktigare än längtan och relationen.

 

 

 

 

Avslutning

Innan vi kommit in i den inre bönen har inte upplevt bönlivets verkliga djup. Jag kommer säkert att skriva mer om detta för jag försöker fördjupa mig i detta. Läs gärna :

  1. Karmel: Inre bön och kontemplation
  2. Artikel i Dagen: Wilfrid Stinissen mötte människors gudslängtan av Peter Halldorf
  3. Artikel i Signum: Kristen djupmeditation redan på 400-talet

Jesus korsfäst

»När de kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom och förbrytarna, den ene till höger och den andre till vänster. «Lukasevangeliet 23:33 (Bibel 2000)

Ljuden från spikarna som slås in i Jesu kropp ekar än idag. Smärtan är enorm, spikarna tränger genom ben och märg. Det är synden som splittra, förgöra, förstöra och döda. Men trotts allt han fick utstå så slutar han inte älskar han oss och förlåta. Han förbarmar sig. Älskade till slutet.

»Ändå var det våra sjukdomar han bar, och våra smärtor tog han på sig, medan vi trodde att Gud straffade honom, slog honom och lät honom lida. Han blev sårad för våra överträdelsers skull, krossad för våra missgärningar. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid. Genom hans sår blir vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en valde sin egen väg. Herren lät honom drabbas av all vår skuld.« Jesaja 53:4-6 (NuBibeln)

Vår synd är skuld till Jesu lidande. Det är vi som slår in spikarna i Jesus. Ja, trotts det älskar han oss. Det är för oss alla han ber “Förlåt dem Fader, för dem vet inte vad dem gör”. Även om det finns förlåtelse så behöver vi förstå att synden genomborrar Jesu hjärta. Så låt oss denna påsk begrunda våra del i Jesu korsfästelse så vi kan blir lite mer heliga i väntat på uppståndelsen.

Låt oss begrunda Jesu lidande och död så vi allt djupare kan uppleva hans kärlek och nåd. Så vi kan känna tacksamhet, vördnad, gudsfruktan och glädje för allt vad Jesus gjort för oss när han gick här. Allt lidande var för oss, hans kärlek har inga gränser. Han var beredd att offra sitt liv för vår skull. Han kärlek är så oändligt stor. Den övergår allt förstånd.

 

Låt oss få dela ditt lidande ännu mer, låt oss få insikt om vår synd, så vi mer och mer kan överlåta oss till dig. Din fullkomlighet är allt vi söker.

Helig Ande, fyll upp oss så vi får klarsyn att urskilja din vilja för våra liv. Förvandla våra kalla hjärtan så dem brinner som Jesu Hjärta, så vi kan förnyas och bli dem vi är tänkta att vara.

Korsfäste Herre Jesus Kristus, tänk på alla arma syndare när du kommer med ditt rike.

Ännu en tid på Berget

Nu är jag hemma igen. Tiden har gett mycket. Mitt böneliv har berikats. I torsdags träffade jag Karmelitbrodern på Berget, vi pratade om bön. Jag fick vägledning när det gäller det inre bönen/”kristen djupmeditation”, allt överlåta sig till Gud. Han förklarade även bibelmeditation. Jag ska väl försöka sätta mig i detta mer.

När det gäller bön finns det mycket att upptäcka. En hel värld, det finns själv att det har skrivits mängder av böcker om bön av olika slag. Det är mer än ytliga samtal, det kan vara en intim relation. Det är ett ämne som jag kommer dela mer om för det är så viktigt.

Han fann sig i lidandet

» Han blev torterad och förödmjukad men öppnade ändå inte sin mun. Han var som ett lamm som förs bort för att slaktas, eller som tackan som står tyst när man klipper henne, han öppnade inte sin mun.« Jesaja 53:7 (nuBibeln)

Det var för vår skull han led, men utan att klaga. Låt oss reflektera över detta och lära oss glädja oss över Jesu kärlek och nåd så vi kan finna oss i vårat lilla lidande. Dessutom tacka Herren för vi får dela Kristi lidande.

Korsfäste Herre Jesus Kristus, tänk på alla arma syndare när du kommer med ditt rike.

Att vila i Gud

Om meditation råder det delade uppfattningar bland kristna. Detta är min erfarenhet:

Sedan jag började med Rosenkransbön och meditation så har jag uåplevt att jag fått en bättre och djupare relation med Gud. Att hitta “frid med Gud” är inte bara något man säger. När man kommer till tro så kommer inte den friden och utplånar all oro på en gång. Den kommer av att lära käna Gud, att vila i honom. Under hela mitt liv så har jag haft en inre stress. Mediciner hjälper inte, träningen hjälper för stunden. Det ända jag insett hjälper är att hitta vila i Gud. Jag är lugnare, mer fokuserad och mindre oroad. Tankarna mal inte på samma sätt. Jag tämmer mig själv för att ge plats åt Gud. På torsdag ska jag få vägledning om detta.

Mediation är som bön. Det är ett verktyg som vi fått som kan användas på olika sätt. Jag väljer att använda det för att fylla mig med Gud. Ett mantra som jag använder ibland är “Helig Ande, upptänd din kärleks heliga eld.”

Det är en fantastisk värld att upptäcka och jag ska ta reda på mer.

Bönens vikt

Bönen berör alla som vill ha en stark Gudsrelation. Att ta sej tid i extra bön för inför något man ska göra något är viktigt. Det är lätt att glömma bort bönelivet och nerprioritera det.

“Älskling, vad kul och se dej. Vilken god mat du ladade. Jag vattnar blommorma sen. Kan du vara snälla gå ut med sopor? Jag älskar dig. Hej då!”. Utifrån den undervisning jag fått om bön så är bön lite så. Man bara pratar och sen så rusar man vidare. Så tänker jag att våran Gudsrelation kan vara. Vi tar 5-10 min att rabbla våra önskningar, men hur mycket sätter vi oss när och bara lyssnar och umgås med honom.

Att umgås med Gud kan vara att sätta sig och säga “Gud! Jag vill vara med dej. Låt denna stund vara en tid bara för dej, gör vad du vill med mig.” Så kanske du tar 10min, helst kanske 20-30 eller mer per dag för Gud i tystnad. Komplentationen kan göras på olika sätt men det är den tiden som Gud kan göra mest i oss. Dessutom så måt vi bättre och, blir lugnar och mer fokuserad. Bara vila i Gud!

Guds frid!

Vi behöver dela Kristi lidande

… ”Det är genom många svårigheter som vi ska gå in i Guds rike.
Apostlagärningarna 14:22 (nuBibeln)

Jesu korsvandring är en bild på de lidande vi behöver gå igenom. Vårt kors är lättare än hans men vi genom lidande går vägen till uppståndelse. Han gjorde set med glädje för att få gemenskap med oss. Låt oss ned glägde alltmer reflektera ur vi kan allt mer bära vårt kors pch dela Kristi lidanden.

Korsfäste Herre Jesus Kristus, tänk på alla arma syndare när du kommer med ditt rike.

Andligt liv

En del tycker det är konstigt att man vill spendera flera timmar med Gud varje dag. Men det skulle jag vilja påstå är för man inte förstår att uppskatta relationen med Gud. Alla kan inte göra det, men vissa kan. Det är inte alls ett krav utan en ynnest. På senare tid har min tid med Gud varje dag blivit mer och mer. Det är bibelläsning, böner (fria och lästa), meditationboken (Korsvägen) har jag använt lite. Det känns som längtan finns till att spendera hur mycket tid som helst med Gud ibland, men det är så mycket annat som behövs också. Mat som ska fixas, tvätt som ska skötas, handling och annat. Ni vet? Att komma in i ett lin där man längtar efter Gud är sunt. En hjälp kan vara att åka på en retreat och bara vara med Gud, det rekommenderar jag verkligen. Det finns så många sätt man kan umgås med Gud på och upptäcka mer om honom. Vi har ju oftast tid, skippa timmen eller timmarna vid TVn, datorspelet eller liknande. Ge dem till Gud. Datorn, mobiler och TV tar så mycket tid från Gud idag, allt skräp som sänds är bortslösad tid som vi kunde lägga på Gud. Tro mig, det är välinvesterad tid! Tänk på att vi har en kamp att utkämpa (med Kristus i överlåtelse) mot vår egen synd och själviskhet. Tiden med Gud formar hjälper vårt Kristus-jag att växa.

Nya böcker

Jag köpte två nya böcker härom dagen.

20180214_094715

 

Det ena är en meditationsbok. Med 14 bilder från Jesu Korsvägen (från Domkyrkan i Uppsala). Men en bibelvers, några korta ord och böner om varje bild. Av författaren Anders Arborelius (biskop för Katolska Kyrkans Stift i Sverige.

20180214_094724

 

Andra boken är om Heliga Franciskus av Assisi som startade en order som har blivit stor. Han valde ett liv i fattigdom för Gud. En mycket inspirerade man som gav allt för Gud. Han levde så heligt att han två år innan han fick ta emot Jesu sår på händer och fötter.

20180215_150827

Att cykla – en dikt

En cykeltur är att ta tid att begrunda
Det är ock tid att meditera
En cykeltur är tid för att finna vishet
Det är ock tid att pusta ut

Att cykla dit man ska är att tänka
Sålunda är det att visa på eftertanke
Att cykla dit man ska är att visa respekt
Sålunda är det ett gott ställningstagande

När man cyklar får kroppen stimuleras
Det ger bättre motion och vi får bättre hälsa
När man cyklar får frisk luft att andas
Det ger bättre humör och vi får energi

På cykeln får man verkligen uppleva naturen
Verkligen känna dess dofter och ta in dess intryck
På cykeln får man verkligen uppfatta resan
Verkligen känna dess miljön man färdas genom

Blott på en cykel färdas man lagomt fort
Lagomt snabbt för att inte slösa tid
Blott på en cykel reser man lagomt långsamt
Lagomt sakta för att hinna med att leva