Diskutera gärna inlägget här på bloggen!

I dagen konsumtionssamhälle så är det lätt att en större församlingsgemenskap slukas upp av det. Man behöver ju bara välja ut några som är jätteduktiga på något och låta dem göra mycket. I vissa församlingar är man bättre på att släppa fram olika människor. Men vad blir den stora församlingen? Hemgrupper finns inte i alla församlingar utan fokus är på gudstjänsterna. Som tenderar till att bli något vi konsumerar. Är det så det borde vara? Församlingsgemenskap är viktig men är det alltid rätt att fortsätta som man gjort länge? Finns det former att omvärdera?

I en liten gemenskap krävs det att fler engagerar sig för att det ska hända något. Dessutom så är risken att någon faller mellan stolarna mycket. Människor blir sedda och gåvor och tjänster kan har lättare att komma till användning.

I dagens individualistiska och ensamma samhälle så är en familjär gemenskap så viktig. Jag  har varit ensam mycket i livet och vet att det är många som är det. Så förstår jag vikten av gemenskap, en nära gemenskap. En kärleksfull gemenskap som fostrar till ett rättfärdigt liv med Jesus i fokus. En gemenskap som accepterar människor och inte är ens persons “ideal”.