Synd, sjukdom, förlåtelse och helande

I evangelierna så ser vi att Jesus ger förlåtelse och helar vid samma tillfälle oftast. Förlåtelse och helande går hand i hand. Detta ger oss ett perspektiv på synd som förklarar vad det är.

När man tänker på synd är det något som kan kännas betungande, men jag tror att vi lätt få fel perspektiv på. Synd förstör vår relation med Gud, vi kan ha en strävan i att göra rätt, men det det är bara Gud som kan förlåta oss när det blir fel. Synd har vi alla i våra liv mer eller mindre, vi kan se det som en sjukdom som Gud kan hela oss från. För många tar det ett långt liv, det kallas helgelse. Vi behöver förstå att syndanöd är bra, insikten om vår synd. Ju bättre relation vi får med Gud får vi större insikt i vårat egen synd, men då får vi komma ihåg att det är något bra att få insikt om det. För då kan vi lämna den till Gud. Vi får dag för dag, timme för timme, sekund för sekund lämna allt till Gud. Det är bara i honom och genom honom som vi kan bli fria från vår synd.

I Katolska Kyrkan så är sakramenten indelade i tre grupper. Dopet, konformationen och eukaristin är en grupp. Äktenskapet och ämbetsvigningen i en grupp. De sjukas smörjelse och bikten är i en grupp. Smörjelse och bikten är båda helande sakrament. Vi får komma med det som tynger oss och helas från det. Bikten är inte till för att man ska kunna synda utan att bry sig och sedan får förlåtelse, inte heller så är det för att någon ska skuldbeläggas. Bikten är till för att vi ska helas från vår synd i relation till Gud och vår nästa/hela kyrkan (Kristi kropp). Därför är bikten så viktig.

För dig som känner dig full av syndanöd: Herren ser din nöd och han väntar bara på att du ska överlämna allt till honom. Jesus dog för oss för att vi ska kunna få förlåtelse för alla synder. Vi behöver leva i tro, strävan mot Jesu fullhet och i Gud nåd. Så prata med din präst eller pastor för att samtal för bikt, om du har en frikyrkopastor som inte praktiserar det så kan du boka ett samtal för bikt hos en präst i Svenska Kyrkan.

Det dubbla kärleksbudet

»… “Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.”«  Matteusevangeliet 22:37-40 (Bibel 2000)

Jesus sammanfattar hela lagen på dess två bud. Utan dem buden kan vi inte leva kristen tro, för hela tron vilar på dem två buden. Det kanske verkar självklart, men är det alltid det? Det är lätt att säga att man ska göra det, men hur praktiserar vi det? Och hur kan Jesus säga så när Guds Budord är 10?

 

Tio Guds bud

Hur kan Jesus säga att det bara är två bud när det bara är tio? Och i så fall kanske man tänker, “Jag kan ju älska Gud och min nästa fast jag tar kassarna på Ica. Det är ju inte så märkvärdigt”. Vi kanske tänker “Om jag har en Buddha hemma gör väl inte så mycket, jag älskar ju Gud och min nästa?”. Det gör mycket! Guds bud är en heliga stadga och de kan sammanfattas av det dubbla kärleksbudet för att 10 Guds bud är kärlek, det finns inget vi kan plocka bort. Man kan inte heller särskilja kärleken till Gud och till nästan för det går hand i hand. Inte ens sabbatsbudet (som idag gäller mässan/gudstjänsten, de viktiga högtidsdagarna och fastetider). Allting hänger emot med det dubbla kärleksbudet.

Lagen har inte på något sätt upphävt, inte heller sabbatsbudet.

» Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket. «

Matteusevangeliet 5:17-19 (Bibel 2000)

Att gå till kyrkan på söndagar tar man på sina håll ganska lätt på. Men om bibeln lär oss att vi faktiskt har kyrkoplikt så långt det är möjligt. Det är jobbigt i dagens samhälle att prata om plikter för vi gillar inte det, det är trevligare att prata om rättigheter. Men nu är det så som gäller. Samma sak med hur vi se på någon av det andra könet, det kan nog vara en utmaning för oss alla. Men vi får tänka på att många av oss i västvärlden får många år på sig att bli hela heliga, tror det är så att vi behöver det. Kan vi älska Gud om vi lever okyskt? Nej, det kan vi inte. I alla fall inte helhjärtat. Alla bud hänger ihop med kärleken.

 

Du skall älska Herren, din Gud

… av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd…” Det är hissnade när man tänker på det kanske. Men det handlar ju om att (som Wetterlund uttrycker) sekunderligen ha blicken på Herren. Ingenting annat bör spelar roll. Herren är en nitälskande och en svartsjuk Gud (2 Mosebok 34:1420:5). Ibland verkar folk tro att det är en annan Gud som det skrivs om i Gamla Testamentet. Det är fel, att tänka så var det som man menade var gnosticism (som jag tänkte komma in på här framöver, vi håller på att läser om det på bibelskolan). Att älska Gud tar sig också uttryck i att vill undvika synden. Vi vet att Gud hatar synd, så det bör vi också göra. Älskar vi Gud så vill vi ju fira mässa(/gudstjänst) till Herrens ära, vi vill ta tid med honom. Hela relationen byggs upp av kärleken till honom och leder till att vi också älskar nästan. Det handlar om att bli ett med Gud, förenas som Gud. Då blir vi också den Gudslika varelse vi är skapade till att vara. Kärlek förvandlar oss.

 

Älska din nästa

I detta fall tycker jag om att ta upp människor som samhället ser ner på. Olika politiska ledare, som Hitler. Det innebär också grupper i samhället, som människor med an avvikande sexuell läggning, invandrare, politiska grupper och människor med diagnoser eller handikapp. Det innebär inte att vi måste älska det dem gör. Det handlar om att lära sig se den unika människan i varje ansikte. I varje människa finns något fint som är skapad av Gud. Under en föreläsning så sa föreläsaren som var Ortodox att vi alla är ikoner (vi är ju skapade till Guds avbild). Alla har vi fått allt som krävs för att bli det Gud har tänkt (liksom helgonen) men vi har olika mycket smuts. Vi är alla människor och behöver putsa på våran egen ikon. Och vi behöver se alla människors “ikon” bakom smutsen. Så får vi försöka se förbi alla smuts.

 

Nästa vecka

Då tänkte jag dela lite tankar om något annat än vad jag brukar, då blir temat “Gnosticism”. Det handlar om att förstå vad gnostismen är, hur den för oss ifrån en sund Gudsrelation. Så som läror som lär oss att Kristus skulle vara något spirituell guide som skulle lära oss att hitta vårt inre sanna Gudsjag, utan att Jesu frälsning skulle vara viktig. Det kan utvecklar mycket mer, jag hoppas ni är med!

“Frambär er själva som levande offer”

> Därför uppmanar jag er nu, syskon, vid Guds barmhärtighet, att ge era kroppar som ett levande och heligt offer till Gud, till hans behag. Det ska vara er andliga gudstjänst.<
Romarbrevet 12:1 (nuBibeln)

En del påstår att offrens tid är förbi i och med Jesus. Men vad sa han? “Barmhärtighet vill jag se, inte offer”. Hur hänger det ihop med alla offer i gamla testamentet som Gud själv sa åt dem att utföra? Hur hänger det det Paulus skriver i Romarbrevet? För de bibliska texterna säger väl inte wmot sig själv? Nej, det gör dem inte. Att visa barmhärtighet är ett del i att vara ett välbehagligt offer. Gud vill fortfarande att vi ger det bästa av oss. Så när vi i eukaristin (nattvarden) går fram så täni på att det är dej själv du frambär. I flera kristna traditioner faller människor på knä vid eukaristin, för man vet att vi är alla ovärdiga av Guds nåd. Det är också så att är konungens måltid. Att sitta ner och äta med en konung är en ynnest, icke förunnat alla. Men han vill göra det med alla sina trogna. Vi ska pröva oss själva så vi gör det på ett värdigt sätt (1 Korinthierbrevet 11:28). Vi vet från Bergdpredikaren att den som har något oförlåtet på sig när han/hon går fram till altaret för att offra drar på sig en dom. Därför måste vi se till att vi bett om förlåtelse för allt innan vi går fram. Allt det vi gör under veckan påverkar oss när vi går fram till och tar emot brödet och vinet.

Att säga att Gud inte vill se offer är inte helt sant och att säga att det inte handlar något om gärningar är fel. Men det är inte genom våra prestationer vi blir rena, det är genom Jesu blod (med förlåtande kraft). Det handlar om om att leva överlåten och i Guds vilja. Som kristna förväntas vi göra vårt yttersta för att leva heligt. Vi får också se eukaristin som en fest tillsammans med Gud! Vi får glädjas tillsammans med honom i den när vi firar mässan (gudstjänsten). Gud vill varje gång samlas dela måltiden med oss.

Detta bör vi tänka på ännu mer under fastan.

Brev till vänner: Förebilder i livet

I världen så är det mycket som drar i oss. Vi har ett samhälle som vill uppmana till självgodhet. Då är det viktigt med goda andliga förebilder. Dem kan vi hitta i Bibeln, personer som har levt och personer i våran vardag. Det är lite av det jag tänkte resonera kring. Att vi har Jesus som största förebild som kristna tar jag för givet, därför kommer jag inte direkt skriva om honom som person.

» Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er.«

Filipperbrevet 3:17 (Bibeln 2000)

  1. Inledning
  2. Nära förebilder
  3. Helgon
    • Lucia
    • Nikolaus
    • Franciskus av Assisi
    • Moder Teresa
    • Helgon-litteratur
  4. Bibliska förebilder

 

1. Inledning

Behöver vi förebilder eller ska vi bara till på Jesus och bara lyssna på vad andra av bibelns författare om honom? Eller har vi något att lära av andra personer?

» Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er. Många — jag har ofta sagt det och säger det nu med tårar — är fiender till Kristi kors, de lever så att de slutar i fördärvet, deras gud är buken och sin ära får de genom könet, dessa som bara tänker på det jordiska. Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.« Filipperbrevet 3:17-21 (Bibeln 2000)

Vi ska lära oss av dem som levt som exempel, eftersom vi annars lätt följer världen. Det är svårt idag att hitta bra föredömen. Vi bör akta oss för alla som som vill splittra, då menar jag inte bara i församlingen. Utan kristenheten. Men det är svårt utan bra förebilder, något att luta sig mot.

» Så sade Herren: Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. …« ‘ Jeremia 6:16 (Bibel 2000)

Ibland så tror vi att vi ska uppfinna hjulet på nytt, man pratar om förnyelse. Det kan vara bra att se problem och behoven idag. Vi ska se tillbaka för att lära av dem som gått före och visat.

» Tänk på svunna tider, framfarna släktens år. Fråga din far, han kan berätta, de gamla, de vet att förklara.« Femte Moseboken 32:7 (Bibel 2000)

» Fråga tidigare släkten, håll fast vid vad fäderna funnit. Själva är vi födda i går och vet ingenting, som en skugga är våra dagar på jorden. Men de kan undervisa dig, de kan tala till dig och förmedla sin insikt.« Job 8:8-10 (Bibel 2000)

Lär av de som gått före, i flera generationer har kunskap förmedlas. Det är inget som man bara ska förkasta lättvindigt. “Själva är vi födda i går”, det är en lite rolig formulering men dock så sann. Vi vet så lite, vishet är att inse hur små vi är.

» Jag önskar att ni alla ända till slutet måtte visa samma iver att få se ert hopp uppfyllt. Förslöas inte, utan sträva efter att likna dem som genom tro och tålamod får sin del av vad Gud har lovat.« Hebreerbrevet 6:11-12 (Bibel 2000)

Åter igen. Vi ska försöka att följa goda exempel på en Kristlikt liv.

» Om ni än skulle ha tusentals uppfostrare i Kristus, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som i Kristus Jesus födde er till liv genom evangeliet. Därför ber jag er: bli mina efterföljare. Timoteus, mitt älskade och trofasta barn i Herren, sänder jag nu till er. Han skall påminna er om vad jag undervisar i Kristus Jesus, det jag överallt lär ut i alla församlingar. « Första Korinthierbrevet 4:14-16 (Folkbibeln 98)

Paulus uppmanar oss direkt och med att vara efterföljare till honom. Det står inte i motsättning med att följa Kristus och de andra apostlarna eller andra personer som helghjärtat följer Kristus.

» Och ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot ordet med den glädje som den helige Ande ger. Så har ni blivit ett föredöme för alla troende i Makedonien och i Akaja.« Första Tessalonikerbrevet 1:6-7 (Folkbibeln 98)

Församlingen har här fått blivit ett föredöme genom att gå igenom lidande. Så är också vi kallade till. Att vara uthålliga i lidande och i andra avseende i kampen så vi kan vara ett föredöme för våra syskon. Nu ska vi inte tro att det går på en handvändning. Kristus måste först bryta ner oss för att sen bygga upp oss.

» Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att tåligt uthärda lidanden. Vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut handlade med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet. « Jakobs brev 5:10-11 (Folkbibeln 98)

Vi bör hålla dem namnen högt på de som varit föredömliga i tron. Tyvärr så förkastas helgon på sina håll och jag tycker det är tragiskt, för de har mycket att lära oss. praktiska exempel på vad det är att leva evangelium. Istället har man lyft upprorsmakare som ställt på fasaden och hyllat. Sålunda har en splittrad kristenhet, men det är inget vi ska prata om nu.

Jesus Syrak skriver i sin bok där han hyllar dem män som gått före och visat vägen, kap 44-49. Här nämns bl.a. Noa, Abraham, Jakob, Mose, Aron och David. Här är ett citat:

» Nu vill jag lovsjunga ärorika män, våra fäder och vårt ursprung. Stor är den härlighet som Herren har skapat, stort är hans eviga majestät: härskare som styrt kungariken och män som vunnit ryktbarhet genom sin makt, kloka män som kunnat ge råd och profeter som framfört sina budskap, män som lett folket med kloka planer och med sin kunskap i folkets skrifter — visa ord finns i deras lära — män som skapat musik och sånger eller som gjort sina ord kända i skrift, förmögna och inflytelserika män som fört ett fredligt liv i sina hem. Alla dessa vann berömmelse bland sina samtida och ärades i sin livstid. Någras namn har gått till eftervärlden, så att man talar om dem och prisar dem, andra har blivit glömda och är borta, som om de aldrig hade funnits, de är som om de aldrig varit — de själva liksom också deras barn. « Jesus Syraks vishet 44:1-9 (Bibel 2000)

Poängen med en andlig förebild är det ska forma våra liv till bli mer lik Kristus eller kanske det är bättre att säga “hitta vår identitet i honom”. Vi har var och en olika kallelser och olika perspektiv vi ska visa på. Vissa är kallade till att leva ett kontemplativt liv, vissa att undervisa, vissa att jobba socialt, osV. Men många är också kallade att leva ett Kristus-likt ute i världen på vanliga arbetsplatser. Men alla har någon uppgift i församlingen. Det kan vara svårt att se hur man kan i praktiken leva Kristus-likt, men då är det bra med förebilder.

 

2. Nära förebilder

Det finns några människor jag kan se som förebilder, givetvis kan jag inte kalla dem helgon än för dem är inte färdiga med sin kamp. Men dem har nått långt på sin vandring. Många av er har säkert också kristna kärleksfulla människor ni ser upp. I världens mening är dem nog lite “konstiga”, dåraktiga eller liknade.

Ett exempel som jag nog nämnt en gång innan är en man som har träffat på samlingar här i Borlänge. En av dem som inte hörs och syns, men ändå så varm och finns där när man behöver pratar. Han ställer upp och fixar och grejer i den kyrka han tillhör. Han är klok och varm. En sån som inte talar illa om alla.

 

3. Helgon

Vad är ett helgon? Är det en människa som är som Gud? Är det en människa som aldrig har syndat och behövt be om förlåtelse om något? Verkligen inte! Det är människor som på ett heroiskt sätt levt dygderna (tro, hopp, kärlek, klokhet, själsstyrka (uthållighet i prövning), måttlighet och rättfärdighet. Detta handlar om överlåtelse, inte att de presterat av egen kraft.

Några av de kända är framför allt Maria, men också Lucia, Nikolaus och Franciskus av Assisi. I vår tid är det bl.a. Maximilian Kolbe som gav sitt liv i nazisternas koncentrationsläger. Moder Teresa från Calcutta, som fick Nobels fredspris 1979. Vi kan självklart se upp till apostlarna och andra bibliska personer. Helgonen är som personerna i bibeln, de har haft sina prövningar, sina dåliga dagar och så. Men de har litat och följt Gud, därför har kan vi idag se dem som föredömen för vårt kristna liv.

Begreppet “helgon” kan vara förvirrande. Vi är alla kallade till att leva heligt, att blir helgon. Det innebär inte att alla blir kallade helgon officiellt. Men alla som kommer inte i himlen är helgon, eftersom dem har blivit heliga.

 

Lucia

» Den unga kristna jungfrun Lucia led troligen martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon därutöver en Palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen. «
Lucia (helgon) – Wikipedia

 

Nikolaus

Han levde ca år 280-343 e.Kr, det finns inte mycket uppgifter som går att säkra helt historiskt.

» Framför allt blev Nikolaus känd för sin givmildhet, och för att han vinnlade sig om att inte framhålla att han själv var givaren. När hans föräldrar dog skänkte han bort hela sitt arv till de fattiga, och han räddade tre döttrar till en skuldsatt man från att prostitueras genom att i tre nätter i rad kasta in en väska med guld till dem. Den senare berättelsen ligger till grund för dagens Sinterklaas, Santa Claus och jultomten. «

Nikolaus (helgon) – Wikipedia

Det är lite intressant att han är upphovet till jultomten, för annars kan ur ett kristet perspektiv tomten verka irrelevant men traditionen har ett finns ursprung.

 

Franciskus av Assisi

Detta är en person som jag finner starkt inspirerande (även om jag inte känner till så många helgon än). Han var tiggarmunk på 1200talet. Son till en rik affärsman. Fransiskus gick med i armén. Hans far förväntade sig att Fransiskus skulle bli affärsman som honom. Men Fransiskus fick en kallelse att bygga upp kyrkan i staden han bodde. Så trotts att människor skrattade åt honom när han gick runt och tiggde sten till bygget så gjorde han det. Fler anslöt sig. Han hade bara en längtan, att komma närmare Gud. Så han övergav allt för att följa Jesus. Han levde i fattigdom för de sjuka och utsatta utan att lämna mycket spår. Ett mycket självutgivande liv. Den order han grundade finns i olika grenar över stora delar av världen.

 

Moder Teresa

» Anjeze Gonxhe Bojaxhiu, föddes i en albanskt familj i Skopje, nuvarande Makedonien 1910. Hon blev nunna som tonåring. Efter en kort tid i ett kloster på Irland skickas hon, 18 år gammal, till Indien där hon är verksam som lärare och rektor på Loretoskolan i Calcutta.

 Under 1970-talet var Moder Teresa internationellt känd som kristen humanist och förespråkare för de fattiga och hjälplösa. Det var efter att hon under en tågresa som hon fick en uppenbarelse hört en röst säga: “Kom, bär mig in i de fattigas hålor. Jag kan inte gå ensam, de känner mig inte, de vill inte veta av mig. Kom, var mitt ljus.” som hon bestämde sig för att viga sitt liv åt de fattiga och sjuka. «

Moder Teresa – Wikipedia

 

Helgon-litteratur

Det finns många böcker om helgon, som är till för att inspirera oss i vårt kristna liv. Många skönmålar dock helgonen tyvärr, vi får komma ihåg att de också var människor som vi. Men de han klart vara läsvärt, så lär vi oss mer av vad som verkligen är värt något att leva för.

 

4. Bibliska förebilder

Att se personer i bibeln som förebilder för våra liv är viktigt. Ja, Paulus säger att vi ska ta honom som ex. inte bara i citatet i inledningen utan även i 1 Korinthierbrevet 11:1 (Folkbibeln 98): »Följ mitt exempel liksom jag följer Kristi exempel.« och i 4:16. Vi förstår att Jobs bok finns med som ett föredömligt exempel för ståndaktighet i lidande. Vi kan också lära oss av vad Guds tuktan av att se på andra människor, hur Gud jobbar med oss. Om vi ser på helgonen så förstår vi mer vad överlåtelse är och att det vi presterar av egen kraft inte värt något. Vi ska agera i Guds kraft. Läser vi i bibeln så ser vi detta tydligt. Det är inte lata personer som rycker på axlarna och tänker “vad jag gör spelar ingen roll, för vi är ju frälsta av nåd”. Verkligen inte, de visar att vi kan uppnå vår fulla potential, vad Gud har tänkt med oss när vi överlåter oss till Gud.

 

Paulus

Han berättar själv om hur han levde. Det finns mycket att säga om honom, själv fascineras jag hur han är hård och kärleksfull på samma gång.  Jag ska försöka att hålla mig kort.

Han framför saker på ett tydligt och bra sätt. T.ex. » Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de skall bli räddade.« Första Korinthierbrevet 10:33 (Bibel 2000). Han brydde sig inte om sig själv, hans enda mål var att vinna själar. Det är något att lära sig av. Vi bekymrar oss för så världsliga saker när bara ett spelar roll! Han gläds åt sina svagheter: » Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.« Andra Korinthierbrevet 12:9 (Bibel 2000).

» Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dåre. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fått hugg och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio gisselslag, så när som på ett, tre gånger har jag blivit piskad med spö, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn låg jag i det djupa vattnet. Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghet. Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.« Andra Korinthierbrevet 11:23-33 (Folkbibeln 98)

“Woow? Är det den man som vi ska ha som föredöme?”, tänker vi kanske när vi läser detta. Svaret är: Ja, det är det. Om man vill vara Kristi lärjunge?

Job

Har jag skrivit om i mitt inlägg “Brev till syskon: Vi är kallade som Guds slavar“.

 

5. Vi bör vara föredömliga

» Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde. « Johannes första brev 2:6 (Folkbibeln 98)

Jag vet att det kan vad vara jobbigt att vi har skyldigheter, men detta är ett direkt citat. Vi bör vara föredömen för Kristus. Det som Matteus kommer in på i evangeliet som han skrev, 5:13. Att vi ska vara jordens salt och ljus.

» Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte skall smutskastas. Nej, under alla förhållanden vill vi visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet, under lidanden, nöd och ångest, under hugg och slag, under fångenskap och upplopp, under arbete, nattvak och svält, i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, med uppriktig kärlek, med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i både höger och vänster hand, under ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Man kallar oss villolärare, men vi talar sanning. Vi är misskända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte till döds, vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi är utblottade på allt men äger allt.« Andra Korinthierbrevet 6:3-10 (Folkbibeln 98)

Ja att visa och inte bara prata är en utmaning för oss alla. Det är lätt att snacka, det behöver vi nog alla erkänna att det är. Men att handla i tron är en utmaning. Märk väl, här står inget om hur duktiga vi varit på att anmärka varandra utan att tjäna Kristus. Det är vad som spelar roll.

Vi måste tänka på att människor ser på hur vi lever, i allt. Om vi slänger skräp längs vägarna, skattefuskar, snattar (kanske matkassar eller så), lever i otukt, ovs. Folk ser det och tänker “Jasså, är det så kristna gör”. Vad ska bröder och systrar tänka som ser upp till oss? Ska vi inte vara som en storebroder/syster och föregå med gott exempel. Det är ett ansvar som är lagda på våra axlar.

 

6. Nästa vecka

Nästa vecka tänkte jag utgå från det dubbla kärleksbudet, vad det innebär att älska Herren av all sin kraft och sin nästa som sig själv. Det nämns ofta med vi behöver nog prata om det mer. Jag hoppas ni är med.
Kristi Frid!

Tankar kring abort

Efter en artikel i Dagen i fredags, “Därför är svensken emot samvetsfrihet” så tänkte jag uttrycka mina tankar kring abort. I mångt och mycket så tycker jag att det var är viktigt att vara nyanserad och alltid tänka på hur man uttrycker sig. Trotts är det viktigt att stå upp för rätten till liv och sanningen.

Som kristna vet vi att vi är skapade av Gud för att tjäna och umgås med honom, eller hur? Han känner oss bättre än oss själva. Vi förstår också att vi behöver överlämna våra liv i hans händer till fullo, eller hur? Äger vi själva rätten till vår egen kropp? Självklart inte, vår kropp är Herrens tempel. Vad gör du i ett tempel? Ska vi laga mat? Ska vi utöva Yoga? Ska vi spela pingis? Nej, vi ska be, umgås med Gud och fira Mässa/Gudstjänst till Herrens ära. Det är var vår kropp är till för. Ska vi Även om vi begått en svår synd genom otukt så blir det inte bättre av att vi dödar ett människoliv. Jag skulle säga abort är oförenligt med kristen moral. Till och med ett brott mot 5de budet: “Du skall inte dräpa” (2 Mosebok 20:13). I Katolska Kyrkans Katekes står det:

2271 Från det första århundradet har kyrkan förklarat att varje framkallad abort är något moraliskt ont. Denna lära har inte förändrats. Den förblir oföränderlig. Direkt abort, dvs, avsedd som mål eller medel, står i allvarlig motsättning till den moraliska lagen:

Du skall inte döda ett foster genom fosterfördrivning, och du skall inte låta ett nyfött barn förgås.

Gud, som är livets Herre, har åt människan anförtrott den höga uppgiften att tjäna livet, och människan skall på ett sätt som är henne värdigt fullgöra den. Livet måste därför skyddas med allra största omsorg alltifrån konceptionen: abort och barnamord är avskyvärda brott.

2272     Formell medverkan till abort är en svår synd. Kyrkan bestraffar detta brott mot det mänskliga livet med det kanoniska straff som kallas ”exkommunikation”1. Den som utför en abort ådrar sig exkommunikation latae sententiae, ”genom själva faktum att brottet begås”, i enlighet med de villkor som kyrkorätten föreskriver. Kyrkan vill inte på detta sätt inskränka utrymmet för barmhärtigheten. Kyrkan visar på allvaret i det brott som begåtts och på den obotliga skada som tillfogats den oskyldiga mänskliga varelse som blivit dödad, dess föräldrar och hela samhället.

  1. Exkommunikation = Uteslutning

Ur Katolska Kyrkans Katekes

Hur kan det komma sig att vi har kommit till denna punkt där kristna börjar acceptera detta? Det är som mycket annat, man pratar om att “följa med samhället”. Vad menar man med det? Hur motiverar man det? Bibeln är tydlig med att vi ska hålla oss till Guds stadgar.

Bröder, jag uppmanar er därför vid Guds barmhärtighet att överlämna era kroppar som ett levande offer, heligt och välbehagligt för Gud. Det ska vara er andliga och förnuftiga gudstjänst. Anpassa er inte efter den här världen utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja – vad som är gott och fullkomligt och välbehagligt för honom.

Romarbrevet 12:1-2 (SvenskBibeln)

Jag tror detta blir ett problem när man i vissa sammanhang förkastar kyrkohistoria och kyrkofädernas lära. En del säger vi bara behöver bibeln, det är lätt att säga så tills man inser vad kyrkofäderna har att lära. De har i många fall redan bemött problemen. Det ser vi i katekesen att Kyrkan bevarat lärdom från den tidiga perioden i Kyrkans historia hur man handlade i vissa situationer.

Sex utanför äktenskapet

Håll er därför borta från all sexuell omoral. All annan synd som en människa begår sker utanför kroppen, men den som ägnar sig åt sexuell omoral syndar mot sin egen kropp. Vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den heliga Anden, som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva. Ni har köpts fria, och priset är betalt. Ära därför Gud med er kropp.

1 Korintierbrevet 6:18-20 (nuBibeln)

Detta är någon en av de mest luriga av alla synder. Det är så lätt att rättfärdiga den för sig själv. Jag vet, för jag har varit där. “En kyss gör väl inget”, sedan går det längre och längre. En del säger “Vi har ju tänkt att leva med varandra så då är det okej”. Är det så bibeln lär? Nej, det är inte så. Med denna synd är det allt för många som förhärdar sitt hjärta. Samboskap är inte ett hälsosamt leverne och absolut inte sex av något slag utanför äktenskapet. Jag skriver det är här jag det gör ont i mitt hjärta och höra hur man förringar denna allvarliga synd. Syftet är inte att få er att må dåligt, utan att få er att förstå allvaret att det inte är godtyckligt att leva på det viset inför Gud. Slutar ni med detta så uppmanar jag till att bikta detta. Vi ska inte leva som världen, om vi lever som världen skall vi då dö med världen. Men när vi nu fått ett nytt liv genom Jesus skall vi gå leva i ljuset så inte behöver skämmas för Herren. Synden förstör vår relation med Gud och hindrar oss från full gemenskap. Därför måste vi leva fullt överlåtna.

Detta ställe har använts för att fördöma människor, det är inte mitt syfte. Men det ligger ett allvar i det:

Ni vet väl att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller män som ligger med män

Några av er var sådana. Men ni blev rentvättade, ni blev helgade, ni blev förklarade rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

1 Korinthierbrevet 6:9,11 (SvenskBibeln)

Personligen har jag bestämt mej för att inte gå in i ett förhållande utan om jag träffa någon endast dejta tills man bestämmer sig för att gifta sig. För att “vara ihop” har inget med bibeln att göra, egentligen så har vi inte rätt någon ber beröring i ett partnerskap än som vänner.

Ni vet nog att jag sagt det förut: Det är min önskan att vi alla ska stå fläckfria på Herrens dag.

 

Det allmänneliga prästerskapet – vi ska leva heligt

Ni kommer till honom, den levande stenen som inte dög åt människor, men som är utvald av Gud och ärad inför honom. Därför är ni nu själva levande byggnadsstenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap som kan bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje på grund av Jesus Kristus. Det står ju i Skriften: ”Se! Jag lägger i Sion en utvald och ärad hörnsten. Och den som tror på honom ska inte stå där med skam.” Den är alltså värdefull för er som tror, men för dem som inte tror har ”den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna blivit en hörnsten,” och ”en stötesten och en klippa som man faller på.” De stöter emot därför att de inte lyder budskapet. Så var det också bestämt för dem. Men ni är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, Guds eget folk, som ska förkunna hans storverk.” Han har ju kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk, får nu vara Guds eget folk. Ni som tidigare inte fick någon barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.

1 Petrusbrevet 2:4-10 (nuBibeln)

Innan läste jag detta stycke och trodde det handlade om att vem som helst skulle predika Guds ord till församlingen. Men jag har insett att det inte handlar om det. Efter att jag studerat bibeln så insåg jag att vi är kallade att leva i ljuset så vi kan stå fläckfria när Jesus kommer tillbaka.

Vi är kallade till att leva heligt för Jesus, så vi behagar han som skapat oss. Att bortförklara synda gärningar och prata om att “Gud förlåter” är så farligt, Jesus själv säger till kvinnan vid Sykars brunn att “synda inte mer”. I praktiken menar han “synda aldrig mer”. Nu finns givetvis förlåtelse för synder, om vi ångrar oss. Men vi ska också visa för Gud att vi vill leva för honom. Det handlar inte om att Gud vill straffa, det handlar om att skola oss för vårt nästa liv. Präster läser länge på och i första hand ska dem leva som ett exempel för andra. Vi har ansvar för hur vi lever. Om vi stjäl och någon ser oss och vet att vi är kristen, då syndar vi inte bara mot Gud utan vanärar Kristus så han får skämmas för oss.

En del förklarar detta som “gärningslära”, jag rekommenderar er att läsa bibeln själva. Vi pratar om “politisk korrekthet”, jag vill hävda att det finns en “religiös korrekthet” som definierar vad som är okej att tycka. Vi pratar mycket om rättigheter idag. “Jag har rätt till det” & “Jag behöver inte göra det”. Men vi tycker det är jobbigt att Gud skulle förvänta oss något av oss. En tro utan gärningar är död (Jakobsbrevet 2:14f). Gud tvingar ingen, det är ett som är sant! Men vi får också ta konsekvenserna av vårat handlande. Vi tror på en allsmäktig Gud, men han har på jorden överlämnat makten till människor som har gett den till Satan. Då är det upp till oss att ta oss tillbaka till Gud. Gud sände inte till son för att vi skulle kunna fortsätta leva i synd och slippa ta konsekvenserna. Han sände Jesus för att förlåta och omvända oss. Det var ju därför han blev korsfäst. För han sa till folk att de levde i synd. Som Johannes beskriver så behöver vi sträva efter att leva heligt för att få del av förlåtelsen:

Detta är det budskap som vi hörde från honom och som vi förkunnar för er: Gud är ljus och det finns inte minsta mörker i honom. Om vi påstår att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, då ljuger vi och lever inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi påstår att vi är syndfria, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi påstår att vi inte har syndat gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.

1 Johannesbrevet 1:5-10 (SvenskBibeln)

Det jag sagt förut säger jag igen. Jag älskar er alla och vill göra vad jag kan för att stötta er på er vandring. Eftersom jag själv har syndat och fått tagit konsekvenser av det vill jag varna er för konsekvenserna. Jag önskar med hela mitt hjärta att ni ska bli fullkomliga.

Brev till syskon: Filipperbrevet 4

Då går vi in på den sista kapitlet i Filipperbrevet. Förmaningar, tack och hälsningar. Att gå in så här och analysera en bok är intressant för man upptäcker mer än man gjort när man bara läser rakt igenom.

  1. Vers 1-9: Förmaningar
  2. Vers 10-16: Apostelns tack för gåvan
  3. Vers 17f: Paulus som föredöme

Ibland får man höra att man inte ska ta ur saker i sitt sammanhang och det är viktigt, men vi får inte glömma att varje vers i bibeln är viktig och har något att lära oss.

 

1. Vers 1-9: Förmaningar

“Stå fast vid tron” och sen kommer det som är mest intressant. Som jag läser den så tänker jag att Paulus ser församlingens och framstegen i tron som hans ära. Där har vi det andliga ledarskapet. Att den som är ledare är den som ödmjukar sig. Det säger något om vad ledarskap är. Att det inte handlar om att ta plats. Sedan ser bi hur han än en gång (denna gång personligt) uppmanar oss att hålla sams. Jag skriver oss? Som jag ser det så är det i allra högsta grad riktigt personligen till dem syskon som bråkar med varandra.

“Gläd er alltid i Herren”, ett budskap vi ska pränta in. Så vi får glädja oss i Herren i allt, det kan behövas träning. Försök att sträva mot att alltid vara glada i Herren och inte klaga. Låt alla se hur vänliga ni är. Vi ska vara annorlunda och vänliga! Därför är det helt fel att gå till “strid” mot politiska grupperingar som sprider hat t.ex. Vad säger Jesus när han hänger på korset? “Fader förlåt dem, för dem vet inte vad dem gör”. Älska människor så som Jesus har älskat oss redan när vi var syndare. “Gör er inga bekymmer”, något som vi läser i olika skrifter i bibeln. Människan verkar i alla tider haft en förmåga att klaga över allt möjligt, väder och vind. Vi ska inte ens klaga när vi råkar ut för något allvarligt om vi förtröstar på Gud. Vi vet att allt är förgängligt. Våra pengar, saker och även vår kropp. “Även i dödskuggans dal fruktar jag inget ont” (Skriver Davir i Psalm 23). Det ända som är viktigt är det som består. Tacka Gud i allt och för allt som händer det. Se också allt som en lärdom. Detta är också viktigt! Guds löfte är att om VI står fasta då står han fast. Det är lätt att glömma att vi har ett ansvar. Vi måste hålla oss nära Kristus och hans vilja.

Vers 8 är är också jätteviktig. Lev nu bara för rättfärdighet, sanning, renhet och kärlek. Ja, allt som är värt att uppskatta. Sen skriver Paulus om dygder (Se taggen). Någon som jag aldrig hört pratas om i det sammanhang jag kommer från, men något som bibeln är tydliga med. De mänskliga dygderna är klokhet, rättfärdighet, själsstyrka (uthållighet genom svårigheter), måttlighet. De teologiska dygderna är tro, hopp och kärlek. Taggen kommer finnas mer inlägg om det framöver. Om vi lever på detta sätt ska Gud alltid vara med oss (det motsäger inte Guds stora nåd, kärlek och förlåtelse).

 

2. Vers 10-16: Apostelns tack för gåvan

Den första versen i detta stycke säger oss hur viktigt det är att via uppskattning och även mot församlingens ledare. Det kanske är lätt att vi förväntar oss mycket av dem, men vi måste tänka på dem också. Än en gång kommer han in på att vi ska vara nöjd med det vi har, så vi inte saknar något. Detta är svårt, jag har att jobba med på den biten. Men jag börjar förstå vad Paulus menar med att “Jag kan leva enkelt och jag kan leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen”. Det ska inte spela någon roll om vi är panka eller ligger i obeskrivliga plågor eller har det jättebra så får vi inte glömma att ha vår glädje i Herren. Franciskus av Assisis motto var “Min Gud – mitt allt”, han visste att han hade allt hos Gud. Detta är något jag själv upptäckt mer av och det är en underbar känsla att slippa se onödiga bekymmer, att i allt känna att man är buren av Gud.

Vers 15-20 är ju ett väldigt personligt tack. Det kan nog säga oss flera saker. Hur vi ska behandla som sitter fängslade för tron. Har ni några tankar om det?

 

4. Nästa vecka

Nästa vecka blir det ett nytt ämne! Då tänkte jag skriva lite om bön! Bön kan vara mycket, tala och lyssna. Vi glömmer lätt det sista. Bönen är också en grundsten för relationen, våra bönevanor påverkar hela vårt liv. Det handlar om att alltid vara bedjande och att avsätta tid för bön, det ena utesluter inte det andra.  Hoppas ni är med då också.

Guds frid!

 

Krucifix – varför är det viktigt?

En symbol som inte används inom frikyrkovärlden så mycket, men som har ett oerhört värde för hur man ser på sin kristna tro. Den farliga “myskristendomen” får människor att vilja “fokusera på att Jesus är uppstånden” bara. Det är sant att han är uppstånden, men det är på grund av att han gick den väg han gick. Liksom som det beskrivs i bland annat Filipperbrevet 2 (Se söndagsinlägget om det). Ett rent kors är bra men det säger inte samma sak som ett krucifix. Vad han gjorde på korset var så stort! Det är på grund av det vi gjort som han fick gå igenom lidandet.

Detta stycke läser vi vid jul, men kanske vi borde påminna oss oftare om att lidandets väg är den som leder till upphöjelse?

Vem trodde vår predikan? För vem blev Herrens arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg. Men all vår skuld lade Herren på honom. Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte betänker att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks brott? Han fick sin grav bland de ogudaktiga men var hos en rik vid sin död, för han hade inte gjort något orätt, och inget svek fanns i hans mun. Det var Herrens vilja att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer , får han se avkomlingar och leva länge, och Herrens vilja ska ha framgång genom hans hand. Genom den möda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och han bär deras skulder. Därför ska jag ge honom de många som hans del, och de starka ska han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och räknades bland förbrytare, han som bar de mångas synd och gick in i överträdarnas ställe.

Jesaja 53:1-12 (Folkbibeln 2015)

Att inte använda krucifixet är som att förminska det största han gjorde för oss. Jag gissar att det kan vara svårt att se om man inte inser sin egen synd och brist i världs-jaget vi har och vilken kamp det är att jobba med varje dag. Det påminner oss att vi inte är ensamma i lidandet och att han är vårt föredöme. När vi får lida och smädas så upphöjs hans namn.

När vi går igenom lidande och så kan vi se på krucifixet och tänka på att vårat lidande är så lite mot vad Jesus fick gå igenom om och att kristen tro handlar om att bära sitt kors och förneka sig själv (Se Markusevangeliet 8:34). När vi får lida bör vi tänka på Jesus och tacka för att vi får dela hans lidande, det är en ära att vi får vara med och göra det.

Mina kära, bli inte förvånade över det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oförutsett ni drabbas av. Var i stället glada när ni får dela Kristus lidanden, för då får ni jubla av glädje den dag han uppenbarar sig i sin härlighet. Ni är lyckliga om människor hånar er för Kristus namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.

1 Petrusbrevet 4:12-14 (nuBibeln)

Saliga är de som förföljs på grund av rättfärdighet, himmelriket tillhör dem. Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och säger allt lögnaktigt ont om er på grund av mig. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna som fanns före er.

Matteusevangeliet 5:10-12 (SvenskBibeln)

 Upp med krucifix i hemmen och kyrkorna!

Här är en låt som ger oss ett bra förhållningssätt till vår tro:
https://open.spotify.com/track/0bqDD50uJPC4fXXj9rECrz