Bön i fastetid

I Faderns, Sonens och den Helige Andens namn. Amen

Herre Jesus Kristus, tack för fastetiden!
Låt det blir en tid av självförnekelse för oss.
En tid då vi får komma allt närmre dig.
En tid då hungern efter dig få bli ännu större.
Då vi inser vårt behov av dig ännu mer.
Låt det även bli en tid då vi lär oss se andras behov ännu mer,
så sätter deras behov framför våra egna.
Hjälp oss att se mer av vår egen synd och att bli allt mer heliga.

Helige ande, fyll oss ännu mer.
Uppenbara allt mer av Jesu kärlek.
Led oss i allt och gör oss mer mottagliga för Herrens fostran.
Ge oss kraft att gå igenom alla prövningar som vi skänks.

Fader, tack för fastetiden!
Tack för att vi får vara dina barn.
Tack för att du vill att vi kommer nära dej.
Tack för att du inte överger ditt folk.
Tack för din oändliga kärlek
och din oändliga nåd.
Tack för det hopp vi har.

Ära vare Fadern, Sonen och den Helige Anden.
Så som det var i begynnelsen, som är och skall vara i evigheters evighet. Amen

Han led och dog för våra brott och synd

Han blev sårad för våra överträdelsers skull, krossad för våra missgärningar. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid. Genom hans sår blir vi helade.
Jesaja 53:5 (nuBibeln)

Jesus korsvandring var ett avårt lidande. Låt oss under fastetider reflektera över våra synder. Allt som vi gör mot våra nästa. Allt lidande som vi tillskansar människor som plågar Jesus, liksom under hans vandring till korset. Låt oss fokusera på bot och bättring så vinkan bli allt mer Jesus.

Korsfäste Herre Jesus Kristus, tänk på alla arma syndare när du kommer till ditt rike.

Andligt liv

En del tycker det är konstigt att man vill spendera flera timmar med Gud varje dag. Men det skulle jag vilja påstå är för man inte förstår att uppskatta relationen med Gud. Alla kan inte göra det, men vissa kan. Det är inte alls ett krav utan en ynnest. På senare tid har min tid med Gud varje dag blivit mer och mer. Det är bibelläsning, böner (fria och lästa), meditationboken (Korsvägen) har jag använt lite. Det känns som längtan finns till att spendera hur mycket tid som helst med Gud ibland, men det är så mycket annat som behövs också. Mat som ska fixas, tvätt som ska skötas, handling och annat. Ni vet? Att komma in i ett lin där man längtar efter Gud är sunt. En hjälp kan vara att åka på en retreat och bara vara med Gud, det rekommenderar jag verkligen. Det finns så många sätt man kan umgås med Gud på och upptäcka mer om honom. Vi har ju oftast tid, skippa timmen eller timmarna vid TVn, datorspelet eller liknande. Ge dem till Gud. Datorn, mobiler och TV tar så mycket tid från Gud idag, allt skräp som sänds är bortslösad tid som vi kunde lägga på Gud. Tro mig, det är välinvesterad tid! Tänk på att vi har en kamp att utkämpa (med Kristus i överlåtelse) mot vår egen synd och själviskhet. Tiden med Gud formar hjälper vårt Kristus-jag att växa.

Det allmänneliga prästerskapet – vi ska leva heligt

Ni kommer till honom, den levande stenen som inte dög åt människor, men som är utvald av Gud och ärad inför honom. Därför är ni nu själva levande byggnadsstenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap som kan bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje på grund av Jesus Kristus. Det står ju i Skriften: ”Se! Jag lägger i Sion en utvald och ärad hörnsten. Och den som tror på honom ska inte stå där med skam.” Den är alltså värdefull för er som tror, men för dem som inte tror har ”den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna blivit en hörnsten,” och ”en stötesten och en klippa som man faller på.” De stöter emot därför att de inte lyder budskapet. Så var det också bestämt för dem. Men ni är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, Guds eget folk, som ska förkunna hans storverk.” Han har ju kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk, får nu vara Guds eget folk. Ni som tidigare inte fick någon barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.

1 Petrusbrevet 2:4-10 (nuBibeln)

Innan läste jag detta stycke och trodde det handlade om att vem som helst skulle predika Guds ord till församlingen. Men jag har insett att det inte handlar om det. Efter att jag studerat bibeln så insåg jag att vi är kallade att leva i ljuset så vi kan stå fläckfria när Jesus kommer tillbaka.

Vi är kallade till att leva heligt för Jesus, så vi behagar han som skapat oss. Att bortförklara synda gärningar och prata om att “Gud förlåter” är så farligt, Jesus själv säger till kvinnan vid Sykars brunn att “synda inte mer”. I praktiken menar han “synda aldrig mer”. Nu finns givetvis förlåtelse för synder, om vi ångrar oss. Men vi ska också visa för Gud att vi vill leva för honom. Det handlar inte om att Gud vill straffa, det handlar om att skola oss för vårt nästa liv. Präster läser länge på och i första hand ska dem leva som ett exempel för andra. Vi har ansvar för hur vi lever. Om vi stjäl och någon ser oss och vet att vi är kristen, då syndar vi inte bara mot Gud utan vanärar Kristus så han får skämmas för oss.

En del förklarar detta som “gärningslära”, jag rekommenderar er att läsa bibeln själva. Vi pratar om “politisk korrekthet”, jag vill hävda att det finns en “religiös korrekthet” som definierar vad som är okej att tycka. Vi pratar mycket om rättigheter idag. “Jag har rätt till det” & “Jag behöver inte göra det”. Men vi tycker det är jobbigt att Gud skulle förvänta oss något av oss. En tro utan gärningar är död (Jakobsbrevet 2:14f). Gud tvingar ingen, det är ett som är sant! Men vi får också ta konsekvenserna av vårat handlande. Vi tror på en allsmäktig Gud, men han har på jorden överlämnat makten till människor som har gett den till Satan. Då är det upp till oss att ta oss tillbaka till Gud. Gud sände inte till son för att vi skulle kunna fortsätta leva i synd och slippa ta konsekvenserna. Han sände Jesus för att förlåta och omvända oss. Det var ju därför han blev korsfäst. För han sa till folk att de levde i synd. Som Johannes beskriver så behöver vi sträva efter att leva heligt för att få del av förlåtelsen:

Detta är det budskap som vi hörde från honom och som vi förkunnar för er: Gud är ljus och det finns inte minsta mörker i honom. Om vi påstår att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, då ljuger vi och lever inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi påstår att vi är syndfria, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi påstår att vi inte har syndat gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.

1 Johannesbrevet 1:5-10 (SvenskBibeln)

Det jag sagt förut säger jag igen. Jag älskar er alla och vill göra vad jag kan för att stötta er på er vandring. Eftersom jag själv har syndat och fått tagit konsekvenser av det vill jag varna er för konsekvenserna. Jag önskar med hela mitt hjärta att ni ska bli fullkomliga.

Krucifix – varför är det viktigt?

En symbol som inte används inom frikyrkovärlden så mycket, men som har ett oerhört värde för hur man ser på sin kristna tro. Den farliga “myskristendomen” får människor att vilja “fokusera på att Jesus är uppstånden” bara. Det är sant att han är uppstånden, men det är på grund av att han gick den väg han gick. Liksom som det beskrivs i bland annat Filipperbrevet 2 (Se söndagsinlägget om det). Ett rent kors är bra men det säger inte samma sak som ett krucifix. Vad han gjorde på korset var så stort! Det är på grund av det vi gjort som han fick gå igenom lidandet.

Detta stycke läser vi vid jul, men kanske vi borde påminna oss oftare om att lidandets väg är den som leder till upphöjelse?

Vem trodde vår predikan? För vem blev Herrens arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg. Men all vår skuld lade Herren på honom. Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte betänker att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks brott? Han fick sin grav bland de ogudaktiga men var hos en rik vid sin död, för han hade inte gjort något orätt, och inget svek fanns i hans mun. Det var Herrens vilja att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer , får han se avkomlingar och leva länge, och Herrens vilja ska ha framgång genom hans hand. Genom den möda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och han bär deras skulder. Därför ska jag ge honom de många som hans del, och de starka ska han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och räknades bland förbrytare, han som bar de mångas synd och gick in i överträdarnas ställe.

Jesaja 53:1-12 (Folkbibeln 2015)

Att inte använda krucifixet är som att förminska det största han gjorde för oss. Jag gissar att det kan vara svårt att se om man inte inser sin egen synd och brist i världs-jaget vi har och vilken kamp det är att jobba med varje dag. Det påminner oss att vi inte är ensamma i lidandet och att han är vårt föredöme. När vi får lida och smädas så upphöjs hans namn.

När vi går igenom lidande och så kan vi se på krucifixet och tänka på att vårat lidande är så lite mot vad Jesus fick gå igenom om och att kristen tro handlar om att bära sitt kors och förneka sig själv (Se Markusevangeliet 8:34). När vi får lida bör vi tänka på Jesus och tacka för att vi får dela hans lidande, det är en ära att vi får vara med och göra det.

Mina kära, bli inte förvånade över det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oförutsett ni drabbas av. Var i stället glada när ni får dela Kristus lidanden, för då får ni jubla av glädje den dag han uppenbarar sig i sin härlighet. Ni är lyckliga om människor hånar er för Kristus namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.

1 Petrusbrevet 4:12-14 (nuBibeln)

Saliga är de som förföljs på grund av rättfärdighet, himmelriket tillhör dem. Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och säger allt lögnaktigt ont om er på grund av mig. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna som fanns före er.

Matteusevangeliet 5:10-12 (SvenskBibeln)

 Upp med krucifix i hemmen och kyrkorna!

Här är en låt som ger oss ett bra förhållningssätt till vår tro:
https://open.spotify.com/track/0bqDD50uJPC4fXXj9rECrz

Det glada budskapet – fri genom Kristus

Evangeliet

Jesus betalade priset för vår synd! Hans lidande för våra synder, död på korset och uppståndelse det slutgiltiga offret som behövdes. Också det ända offret som kunde ta hela straffet. Halleluja! Det är verkligen fantastiskt, han köpt oss fria från slaveri under lagen. Det är att få friheten i Kristus.

Men det har ingenting med vår strävan att göra. Ibland känns det som man blandar ihop detta, vilket kan leda till missförstånd och ljumhet. Det upprör människor när man då tar upp att vi är Guds slavar 1 och menar att det inte går ihop, vilket det står i bibeln. Men jag upplever inte att bibeln säger emot sig själv. Om du blir frikänd från ett stort straff av en mänsklig domstol, då bör de lära oss att vi måste ändra på vårat sätt att leva och bättre oss. Inte att vi ska fortsätta att leva som förut. När Jesus talar med kvinnan vi Sykars brunn så säger han åt henne: “Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!”1.

Om vi läser Gamla Testamentet så ser vi att 10 av Abrahams stammarna har spritts ut i världen. Många övergav hoppet om att det fanns räddning för alla insåg att vi inte kan bli rättfärdiga genom lagen. Men Jesus kom med det glada budskapet om att det går att komma in i Guds rike, om vi går hela vägen med Gud så tar han emot oss. Johannesevangeliet 3:16 är underbart, men vi behöver kanske läsa de följande verserna också. Jag kommer att citera ur King James för den förklarar detta bättre:

For God so loved the world, that he gave his only begotten Son, that whosoever believeth in him should not perish, but have everlasting life. For God sent not his Son into the world to condemn the world; but that the world through him might be saved. He that believeth on him is not condemned: but he that believeth not is condemned already, because he hath not believed in the name of the only begotten Son of God. And this is the condemnation, that light is come into the world, and men loved darkness rather than light, because their deeds were evil. For every one that doeth evil hateth the light, neither cometh to the light, lest his deeds should be reproved. But he that doeth truth cometh to the light, that his deeds may be made manifest, that they are wrought in God. 

Johannesevangeliet 3:16-21 (King James Version)

För dej som inte är så bra på engelska:

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv. Det var inte för att döma världen som Gud sände sin Son, utan för att världen skulle (kunna – är ett ord som de skippat i denna översättning, men återfinns i King James) räddas genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds ende Sons namn. Och detta är domen, att när ljuset kom ner till världen, älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras handlingar var onda. Den som gör det som är ont, hatar ljuset. Han håller sig borta från ljuset, så att hans gärningar inte ska avslöjas. Men den som gör det som är sanningsenligt dras till ljuset, för att det ska synas att han gör det som Gud vill.

Johannesevangeliet 3:16-21 (nuBibeln)

Se grundtexten.

Det är evangeliet, det glada budskap! Det finns en port som står öppen, alla kan nå dit  genom överlåtelse och den börjar här och nu. Det som ligger bakom är det som ligger bakom. Men vänta inte! För imorgon kan vara försent, du kan vara helt uppslukad av världen igen. “Myskristendom” är inte en sann bild! Nåden är oändlig, ja, ingen synd är för stor för att förlåtas. Men det är upp till dej att omvändas dagligen. Paulus som är en stor förebild för en lärjunge skriver själv:

Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus. Det är så vi skall tänka, alla vi fullkomliga. Och har ni en annan mening på någon punkt skall Gud upplysa er även där. Men låt oss fortsätta på den väg som fört oss hit. Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er. Många — jag har ofta sagt det och säger det nu med tårar — är fiender till Kristi kors, de lever så att de slutar i fördärvet, deras gud är buken och sin ära får de genom könet, dessa som bara tänker på det jordiska. Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.

Filipperbrevet 3:13-21 (Bibel 2000)

Paulus var innan omvände sig en stor syndare, så det handlar inte om vad vi gjort. Det handlar om att ta emot den oändliga nåden och sträva efter Jesu fullkomlighet:

Det här är ett trovärdigt budskap som förtjänar fullt erkännande: Kristus Jesus kom till världen för att frälsa syndare, och bland dem är jag den störste. 

1 Timotheosbrevet 1:15 (SvenskBibeln)

Vilka har Gud valt ut som dem största? Syndare, stora syndare. Som har fått inse sina fel och ett nytt liv i Jesus. Ett liv som handlar om att älska Gud och andra, med kraft av anden och det pris som Jesus betalade på korset. Det är det största och viktigaste beslutet att ta och även om det kräver att vi överlåter oss helt och omvänder oss dagligen, så har Gud lovat att vi ska få det vi behöver! Han lämnar oss inte i sticket även om det är jobbigt.

Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Matteusevangeliet 6:31-34 (Folkbibeln 2015)

 

Vad tron betyder för mig och hur jag ser på den?

Det jag säger till er är inget nytt. Visserligen så kan min mänsklighet ha en inverkan på det jag skriver. Ni kan läsa Bibeln själv och bedöma det jag skriver. Min iver för att sprida sanningen är stor, ibland går det för fort och det blir fel. Jag våndas över hur mina misstag kan skada andra. Min önskan är att allt ska bli till det bästa. Alla böner jag får är jag djupt tacksam över, jag behöver dem i mitt arbete! Jag strävar i min dagliga omvändelse att ständigt blicka mot Jesus och överlåta mej så jag kan fyllas av hans fullkomlighet.

Jag längtar så efter att bryta upp och komma möta Jesus! Men samtidigt så vet jag att det finns många som inte har tagit emot budskapet. Det är en stor välsignelse att få dela gemenskapen och glädja och glädjas med trossyskon här! Jag vet också att efter all möda här så kommer uppskatta segerkronan som jag hoppas vinna. I mitt hjärta har jag stor nöd för alla som är vilse, eftersom jag vet hur det är att få komma åter till Jesus efter att gått min egen väg.

Ty att leva, det är för mig Kristus, och att dö, det är för mig en vinning.

Filipperbrevet 1:21 (1917års översättning)

Om du är osäker och kanske rädd, så säg bara: “Gud, låt mig lära känna dig!”, “Låt mig förstå vem du är!” och “Visa vem du är!”.

  1. Se inlägget om att vi är Guds slavar
  2. Johannesevangeliet 8:11 (Folkbibeln 2015)

Brev till syskon: Filipperbrevet kap 1

Detta kommer förhoppningsvis en spännande resa genom ett kort men innehållsrikt brev. Till hjälp har jag använt b.la. en bibelhandbok och biblehub. Hoppas ni finner det intressant och uppmuntrar till egna studier! Diskutera gärna utifrån frågorna i inlägget.

 

  1. Kort bakgrund
  2. Vers 1-2: Inledning
  3. Vers 3-11: Tacksägelser
  4. Vers 12-18: Fånge för Kristus skull
  5. Vers 18-26: Martyrdöd eller fortsatt verksamhet
  6. Vers 27-30: Trons kamp
  7. Nästa veckas inlägg

1. Kort bakgrund 1

Staden var en romersk koloni vid Norra Grekland. Kolonisera var stolta över sina speciella rättigheter och fullständigt lojala mot Rom. Kvinnorna hade en hög ställning. De tog aktiv del i det offentliga livet och affärslivet – en situation som återspeglades i församlingen.

Församlingen i Filippi grundades omkring 50 år under Paulus andra missionsresa 2. När Paulus, Silas och Timoteus reste stannade läkaren Lukas kvar. Filippi var ett medicinskt centrum och kan ha varit läkaren Lukas hemstad.

  1. Fakta från Illustrerad bibelhandbok av EFS Förlag
  2. Se Apostlagärningarna 16:12-40

 

2. Vers 1-2: Inledning

Något som är intressant är att han presenterar sig är att han presenterar sig som Jesu Kristi slav 1, vilken han också gör dem andra breven, Paulus identifierar sig helt med sitt “Kristus-jag”. Att inleda med en sån vers lär oss hur vi ska tänka om Jesus. Sen så fascineras jag ofta hur mycket kärlek Paulus uttrycker till församlingarna (inte bara i detta brev), trotts att han är så hård mot vissa saker 2.

Detta är skrivet till hela församlingen, men särskilt förhandlingsledare och diakoner 3. King James Version och Illustrerad Bibelhandbok översätter också ἐπισκόποις 4 (episkopois) med “biskopar”. Efter att ha grävt lite så min bedömning är att föreståndare och pastor (som är latin och betyder herde) och verkar vara den närmaste betydelsen. Biskop och präst/äldste (vilket kommer av samma ord) är begrepp som kan tolkas in i ordet. Ordet episkopoß (diakonois)syftar på “tjänare” eller “medarbetare”. I fornkyrkan var Petrus medhjälpare Stefanos. Den rollen innebar detta praktiska göromål, ekonomi och social verksamhet. Alltså innebär det en del administrativt arbete som avlastning för Paulus. Detta ord syftar på en tjänst i församlingen till skillnad får δοῦλος (doulos)som syftar på någon som tillhör någon annan, alltså en “slav”. Detta ord översätts som “tjänare” och blandas ihop med rollen “diakon”.

  1. Se vers 1, grundtextens ord är doulos, vilket oftast har betydelsen av “slav”. Se Bible Hub: Filipperbrevet 1:1 – tryck på ordet “servant”, under “study bible”.
  2. Se Vers 27f
  3. Översättningar som som står i Svenska Folkbibeln 98.
  4. Biblestudytools: ἐπισκόποις, Wikipedia: äldste, Wikipedia: Presbyter
  5. Bible Hub: διακόνοις, Wikipedia.org: Diakon

 

3. Vers 3-11: Tacksägelser

Han börjar också med att önska dem nåd och frid (vers 3-11). Det är också något som vi behöver ha med oss. Det är lätt att sucka över när andra göra tok, det gjorde nog Paulus med. Men han hoppades och önskade alla det bästa. Han glädjer sig åt att församlingen är så aktiv i evangelisationsarbetet. I vers 6 (Svenska Folkbibeln 2015) så står det ‘Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag.‘ Jag tycker det är värt att notera för den pekar på att allt arbete som efterföljare och församlingen gör Guds rike är helt och hållet Jesus/andens verk och inte genom vår egen kraft. I versen efter så menar han att det är så viktigt att han tänker så om alla i församlingen. När vi inser att allt vi gör är endast överlåtelsen till Jesus och helgelsen som för oss in i Kristus-jaget så kan vi ödmjuka och inse att vi inte presterar något genom oss själva. Vers 9-11 talar om vikten att väx i insikt och få ett gott omdöme så vi kan förstår vad som är väsentligt och så vi kan stå rena inför Kristus när han kommer tillbaka. Vi behöver också växa hela tiden så vi kan bära rikligt med frukt. Det handlar alltså i första hand om att helga sig själv så man sedan kan se klart.

 

4. Vers 12-18: Fånge för Kristus skull

I detta stycke så är det tydligt att Paulus glädjer sej åt fångenskap. Ännu ett tecken att han identifierar sig med Kristus-jaget. Han bryr sig inte något om han får lida så länge det är en framgång för evangeliet. Det har nu blivit klart för hela pretoriet1, och alla andra också, att det är för Kristi skull som jag sitter fången, 2. Idag finns det på sina håll en rädsla att stå upp för evangeliet och det som står i bibeln. Men som vi ser ska vi inte frukta att hämna i fängelse, när vi gör det gör det så är det en bekräftelse att det vi gör är rätt.

Vers 15-17 är intressanta. Vilka motiv har vi med att studera bibeln? Är det för att hävda vår egen rättfärdighet eller är det för att förstå mer av sanningen och bli mer rättfärdiga? Det är nog viktiga frågor att ställa oss själva. Men hans slutsats av resonemanget i vers 18 är också intressant. Att oavsett avsikterna så glädjas han åt att evangeliet predikas. Jag tänker att vi på något sätt ändå kan glädja oss för att evangeliet predikas och överlämna dömandet åt Gud.

 

  1. En kejserlig elitstyrka som Paulus vakt tillhörde, enligt Illustrerad bibelhandbok.
  2. Vers 13 (Bibel 2000)

 

5. Vers 18-26: Martyrdöd eller fortsatt verksamhet

Paulus är mycket självkritisk, det är mycket viktigt att notera och är något vi själva ska ge akt på. Han tar inte frälsningen för givet utan skriver själv att:

för jag vet att detta kommer att resultera i min räddning, tack vare era böner och hjälpen från Jesus Kristus Ande. Men jag förväntar mig och hoppas att jag aldrig ska behöva komma på skam, utan att jag frimodigt, nu som alltid, ska ära Kristus med min kropp, vare sig jag får leva eller måste dö.

Filipperbrevet 1:19-20 (NuBibeln)

Paulus ser Jesus som livet och hans dödsdag som en vinst. Han är fast besluten att jobba ivrigt för Kristus tills den dag han dör. Han glädja att få göra arbetet på jorden samtidigt som han längtar efter himlen. Det bör alltså vara en norm för hur det bör kännas när vi är på rätt väg. Han gör också klart att vi inte lever här för oss själva:

Jag pressas hårt från två håll. Jag längtar att få bryta upp och vara med Kristus, för det vore mycket bättre. Men för er skull är det nödvändigt att jag blir kvar i kroppen. Och övertygad om detta vet jag att jag blir kvar och förblir hos er alla till er framgång och glädje i tron.

Filipperbrevet 1:23-25 (SvenskBibeln)

 

6. Vers 27-30: Trons kamp

Här kommer kapitlets starkaste vers och en av bibelns vassaste uppmaningar, där han i vers 27 uppmanar oss att endast leva på ett sätt som är värdigt det glada budskapet om Jesus. Det är hårt och får en att fråga “Lever jag verkligen upp till det?”. Sen kommer han in på en oerhört viktig bit som pratas för lite om. Att vi ska få lida så som Paulus om vi följer Jesus:

Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.

Filipperbrevet 1:29-30 (Svenska Folkbibeln 2015)

Bort med idéer om “mys-kristendom” och “billig nåd”, att vara Jesu lärjunge är att nöja sig med hans nåd och kunna glädja sej när vi delar hans lidanden. Att uppoffringar för Gud är gott och inte något att klaga över!

 

7. Nästa veckas inlägg

Hoppas du fick mersmak av detta inlägg! Nästa veckas inlägg kommer handla om kap 2 som handlar om att vi upphöjs när vi ödmjukar oss, att arbeta på sin frälsning och att Timoteus och Epafroditus sänds till Filippi.

Dikt om social rättvisa

Om vi nu menar oss följa Jesus,
så måste vi visa vår näste kärlek.
Man frågar kanske: Vem är vår nästa?
Skriften säger att vi inte längre är jude eller grek.

En fattig kvinna eller man i länder som Kina
som jobbar hårt för andra och underkastas.
Dom arbetar för en otillräcklig lön
det kan inte vara kärlek att låta dem belastas.

Visst ska vi ha mat för dagen och bra kläder?
Är inte andras liv värt mer än lyx och en semesterresa till något land.
Vi har mycket prylar, nöjeskonsumtion och dyra intressen
och medans några svälter kanske vi ligger på en solig strand.

Är det världslig underhållning som ger
sann och bestående lycka och mening till livet?
Nej, äkta glädje kommer att få ge till andra,
att bära Kristi kors och tjäna hängivet.

Det överflöd jag har försöker jag minska i allt,
det är svårt i ett i-land, men finns det något val?
Kristi kärlek manar mig till att tänka på andra,
så jag får var dag utkämpa samvetets kval.

Nyårsbön

Vår herre, tack för att vi får kallas dina barn.
Tack för det goda vi har fått detta år av dig.
Tack för att du inte slutat fostra och leda oss.
Tack för att du älskar var och en med ditt stora hjärta.

Himmelske fader, lär och mana oss att ta vår vandring på större allvar.
Ge oss större insikt om rättfärdighet och sanning.
Låt inte vår, utan din vilja få ta sig uttryck i våra liv.
Lär oss att älska varandra så som du älskat oss.

Ja, du som rannsakar vars och ens hjärta.
Tänd nya eldar och låt de som brinner brinna starkare.
Ta större plats i våra liv och visa på kraften som vi har fått.
Led oss på rätt väg så vi inte går vilse eller faller.

Isreals gud, välsigna ditt utvalda folk och omvänd fler till Jesus.
Ge oss hednakristna starkare band med Israel.
Välsigna landet och ge dem frid, fred och frihet.
Tack för att vi får vara en del av ditt folk.

Älskade pappa, jag vill be om att du ger oss verktyg och kraft att vara ditt vittne.
Att du lyser genom vår svaghet så människor ser ditt ljus överallt.
Var med oss i vardagen och när vi gör det du kallat mig till.
Låt oss få upptäcka mer av dig och få leva närmare dig.

Allsmäktiga härskare, se till oss ringa människor och förlåt oss alla för dem fel vi gör.
Ge oss mer tid så fler får chans att vänta sig till dig.
Sluta inte mana till omvändelse ännu finns människor som behöver dig.
Låt många få uppleva din frid, kärlek och nåd.

Min väg till sann lycka – prosadikt

När jag var ung sökte jag lyckan på allehanda sätt
Jag ägnade mig åt allsköns dårskap
När jag var ung sökte jag glädjen i världsliga nöjen
Men det gav mig ingalunda något som bestod

Jag sökte mig till de starka dryckerna
Men ack vilka bekymmer det gav mig
Jag sökte min till otukt med kvinnor för glädjen
Det gav blott ett korn av lycka för stunden

Jag sökte mig till att påverka samhället
Genom att politik skulle finna lycka
Jag sökte mig till minska världbekymmerna
Men intet sann bestående lycka fann jag där

Jag sökte mig till att hitta min “inre kraft
Genom meditation skulle jag finna svaren
Jag sökte mig till något bortom mig själv
Men ingalunda heller där fann jag lycka

Sedan släppte jag in Gud och allt blev annorlunda
Sedan dess har ögonen öppnats mer och mer
Sedan jag då vände om har jag fått nya perspektiv
Sedan den dagen har jag sett vad sann lycka är

Jag fann att lycka är att förstå Guds kärlek
Att inse att detta lidande har en mening
Jag fann att lycka är att var Guds träl
Att i allt få tjäna honom som älskat mig först

Jag fann att lycka är att älska medmänniskor
Att dela gemenskap och finnas för sin näste
Jag fann att lycka är att få tjäna andra
Att få ge av det man har och att förlåta

Jag fann att lycka är att dela Jesu kärlek
Att glädjas tillsammans med medvandrare
Jag fann att lycka att ha Gud med i allt i livet
Att glädjas åt att ha ett namn i livets bok

Att få del av Guds kärlek gör det möjligt se
Att gå med Gud och ge hans kärlek ger glädje
Att få del av Guds nåd gör allt slit värt
Att gå med Gud och ge hans nåd ger lycka