Frid

Ett begrepp som vi använder, men man kanske bör fråga sig vad det betyder? Frid handlar om att vara till freds precis som det är. Det handlar om att vara närvarande, lugn, inte försöka försköna eller pressa på. Vi har ofta behov att jaga efter saker. Det är inte från Gud. För att uppleva frid måste vi acceptera vår trasighet. Endast Gud kan ju hela den och fulla vår absoluta tomhet. Frid är att acceptera situationen. Att observera utan att interagerara är något av det som vi männislor har svårast för. Vi behöver träna på att låta saker ske utan att vi behöver påverka allt.

Vi känner inte full frid om vi har behov av att diakutera i allt, om vi behöver fixa till vårt yttre för att få en bättre självbild eller köpa för att tillfredställa oss.

Det är lätt att säga att friden är i Jesus. Men det är inget vi till fullo får på en gång när vi tar emot Gud i våra liv. Det där något som kan växa med tiden genom att bygga en relation med Gud. Det går inte att stressa på, utan låta den komma.

En vecka kvar till loppet

Ser fram emot att cykla runt Siljan och Orsasjön. Det ska bli roligt. Där finns nog många fina vyer. Förhoppningsvis så når jag ut med min blogg. Vi behöver nog alla våra “lopp” i livet, utmaningar som får att att motiveras till att växa. Framförallt i tron. En passiv tron svalnar lätt. Man lär hålla sig aktiv. Att läsa bibeln är som att träna. Utan att vi rör på oss tappar snart muskler, spenderar vi inte tid med Gud så mattas tron. Vad kan vara ett “lopp”? Flera saker som t.ex mission eller engagemang i kyrkan. När vi utmanar oss så växer vi. Utan utmaningar så växer vi inte. Hur kan du utmana dig i din tro?

Pingstdagen

Idag är det pingstdagen! Vi firar idag i mässan dagen då apostlarna och Maria fylldes med anden. Se Apostlagärningarna 2:1-11.

En dag att påminna oss om vårt löfte att följa Jesus, en dag att meditera över hur vi kan ge mer plats åt anden. Hur säger bibeln att det bör märkas? Jag tänkte ta ett av dagens stycken:

Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen. Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike. Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg. Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varandra, inte avundas varandra.
Galaterbrevet 5:16‭-‬26 (Bibel 2000)

Låt detta får vara en enhetens dag! Vi sr att vi är tvugna att ha tålamod med varandra son Guds barn. Detta är utmanande budskap. Vi är kallade att älska som Jesus, som fick stå ut med mycket.

Övning:

Låt oss, speciellt på nätet, träna på atr inte utala oss för fort, utan tänka efter mer och visa mer tålamod och kärlek. Istället för att skriv onödiga kommenterer, t.ex. bara tala om att den andra har fel.

Det är lätt att tänka att om vi har kraft att hela sjuka och driva ut onda andar, då är vi mycket andefyllda. De två sakerna gåvor som är bra. Men de främsta tecknen är hur vi älskar varandra.

Det är också en tid att reflekterar över hur vi lever som Jesu vittnen (ett annat av dagens stycken):

När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början.
Johannesevangeliet 15:26‭-‬27 (Bibel 2000)

Vi får vara Jesu vittnen också. Vi bör i första hand inte dela andra erfarenheter utan våra egna. Vi bör guvetvis sträva efter art leva i fullkommlig kärlek, men också vittna vad Gud i våra liv. Detta är komplext, för min erfarenhet är att det bästa vittnesbördet är att leva som man lär. Jag menar inte att jag lyckas, men när människor ser ena tro i handling så är det det starkaste vittnesbördet. När vi bjuder in anden att vara närvarande i våra liv är han med oss som när Jesus gick med lärjungarna. Då får vi förvandlas så vi kan vara ljus. Gud kallade Moder Theresa: “Kom, var mitt ljus!”. Kallelsen gäller dig och mig idag, vi behöver bara hitta vad vi ska göra.

Detta är något vi kan ta med oss under veckan.

Thérèse of Lisieux, den “lilla vägen” och en andlig övning i kärlek

Lilla Thérèse är verkligen någon som fascinerar mej, många helgon har fått vara med om att vara goda lärare, hjälpt människor och förmedlat mycket helande som de fått mycket uppskattning av. Dessa saker är fantastiska och vi har mycket att lära från dem. Men Lilla Thérèse visar oss något annat. Hon blev inte känd för något stort. Tvärt om, den var hennes “Lilla väg” som är fascinerande med hennes liv.

»Jesus designed to show me the road that leads to this Divine Furnace [of God’s love] and this road is the surrender of the little child who sleeps without fear in its Father’s arms.« Thérèse of Lisieux
(Jesus utformade för att visa mig vägen som leder till denna gudomliga ugn [av Guds kärlek] och den här vägen är överlämnandet av det lilla barnet som sover utan rädsla i sin faders armar.)

Hon insåg tidigt insåg som barn sitt totala beroende av Gud, det andliga barnaskapet. Av henne kan vi lära oss var det innebär att släppa allt till Gud. Hon förklarar det inte på ett sätt som känns betungande utan snarare befriande.

När hon som ung önskade i sitt kloster vara evangelist, präst, martyr och doktor. Så förstod hon “hur kan jag vara det i mitt lilla kloster”. Hon slogs av det Paulus skriver om Kärlekens väg:

»Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.« Första Korinthierbrevet 13:4-7 (Folkbibeln 98)

»Miss no single opportunity of making some small sacrifice, here by a smiling look, there by a kindly word; always doing the smallest right and doing it all for love.« Thérèse of Lisieux
(Missa inte en enda möjlighet att göra något litet offer, kom med en leende blick, ett vänligt ord; gör det minst viktiga rätt och gör allt för kärlek.)

Vi kan tänka på detta i vårt vanliga liv. Ibland kanske vi kan tänka att vi inte kan göra så mycket. Men vi kan vara Kristi hjältar, som är olik världens hjältar. Vi kan leva i överlåten kärlek varje dag. Den lilla vägen handlar om att göra allt vi gör i vardagen med stor kärlek. Små uppoffringar som får betyda så mycket för något. “Det är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35, nuBibeln), Något som vi absolut kan ha som en andlig övning. Låt oss försöka möta alla människor vi möter med stor kärlek och respekt. Att vara ivrig att tjäna, lyssnas och vara en god medmänniska. När någon gör något som vi tycker är irriterande kan vi bita och och le så vi inte sårar människan. Kärlek är den lilla vägen, att vilja allt gott för sin nästa!

»When one loves, one does not calculate.« Thérèse of Lisieux
(När man älskar, så beräknar man inte)

Här är en kort film på 15min om hennes liv:

Förnyad relation

Att få en djupare insikt över påskens mysterium år för år är viktigt. Det är ju det viktigaste inom kristen tro. Jag upplever att jag fått en förnyad relation. Genom fastan i begrundade av Jesu lidande för att sedan fira påskens glädje så får vi väl ihop det. Jesus visade sig bara för dem som trodde på honom. För att visa att följer vi honom så kommer vinner vi segerkronan. Vi kan se på de ärorika martyrerna utan att sörja deras öde för vi vet vad de fått betyda för Guds rike.

Job vittnar tydligt om vilken inställning vi kan ha, han är optimistisk trotts allt han får gå igenom. Några ord som är trösterika i den boken: »Jag vet att min befriare lever och till sist skall träda fram på jorden.« Job 19:25 (Bibel 2000) Han höll blicken högt trotts vad han gick igenom. En viktig sak är att att apostlarnas fick en förnyad relation, de fick liksom samma relation som vi har idag. Jesus är inte längre här i sin person och gör saker åt oss. Det är nu upp till oss att vara påskens vittnen! Efter 40 dagars fasta så känns påsken som en total befrielse och vi kan glädja oss åt vårt hopp. När vi delar Kristi lidande här innan de nya riket så är det inte förgäves. Det är oerhört viktigt att vi får rätt relation. Att vi inte fastnar i Jesu lidande och ser allt är mörkt. Det är också viktigt att vi förstår att lidande är en del av vägen, men det är inte slutet. Job lär oss att vi ska höja blicken och tänka på det hopp vi har.

Att ha Job som förebild är gott, fast jag har nog tidigare fastnat i hans lidande. Det är oerhört viktigt för berättelsen, men ändå så kan jag nu se Jobs bok som en positiv bok. Även om livet är mycket lidande så har vi ett hopp. Vi behöver lära oss att Gud vill hjälpa oss att se det. Det är viktig lärdom av den boken.

Är vi tidsmänniskor eller evighetsmänniskor? Vilket perspektiv har vi? Tidsmänniskan tittar ner i marken som djuren och ser inte framåt. Gör vi så fastnar vi lätt i världsliga problem, jag vet hur lätt det är. Men vi är skapade till att vara gudomliga varelser (Guds avbilder), som skall liva i evighet. Så vi bör få vårt evighetsperspektiv på livet. Vi lever bara en kort tid och vi har ett uppdrag att bära under denna korta tid. Jag hoppas att vi kan förnya vår relation till Kristus och se framåt. För VI VET ATT FÅR BEFRIARE LEVER!

Synd, sjukdom, förlåtelse och helande

I evangelierna så ser vi att Jesus ger förlåtelse och helar vid samma tillfälle oftast. Förlåtelse och helande går hand i hand. Detta ger oss ett perspektiv på synd som förklarar vad det är.

När man tänker på synd är det något som kan kännas betungande, men jag tror att vi lätt få fel perspektiv på. Synd förstör vår relation med Gud, vi kan ha en strävan i att göra rätt, men det det är bara Gud som kan förlåta oss när det blir fel. Synd har vi alla i våra liv mer eller mindre, vi kan se det som en sjukdom som Gud kan hela oss från. För många tar det ett långt liv, det kallas helgelse. Vi behöver förstå att syndanöd är bra, insikten om vår synd. Ju bättre relation vi får med Gud får vi större insikt i vårat egen synd, men då får vi komma ihåg att det är något bra att få insikt om det. För då kan vi lämna den till Gud. Vi får dag för dag, timme för timme, sekund för sekund lämna allt till Gud. Det är bara i honom och genom honom som vi kan bli fria från vår synd.

I Katolska Kyrkan så är sakramenten indelade i tre grupper. Dopet, konformationen och eukaristin är en grupp. Äktenskapet och ämbetsvigningen i en grupp. De sjukas smörjelse och bikten är i en grupp. Smörjelse och bikten är båda helande sakrament. Vi får komma med det som tynger oss och helas från det. Bikten är inte till för att man ska kunna synda utan att bry sig och sedan får förlåtelse, inte heller så är det för att någon ska skuldbeläggas. Bikten är till för att vi ska helas från vår synd i relation till Gud och vår nästa/hela kyrkan (Kristi kropp). Därför är bikten så viktig.

För dig som känner dig full av syndanöd: Herren ser din nöd och han väntar bara på att du ska överlämna allt till honom. Jesus dog för oss för att vi ska kunna få förlåtelse för alla synder. Vi behöver leva i tro, strävan mot Jesu fullhet och i Gud nåd. Så prata med din präst eller pastor för att samtal för bikt, om du har en frikyrkopastor som inte praktiserar det så kan du boka ett samtal för bikt hos en präst i Svenska Kyrkan.

Martin Luther Kings dödsdag

Idag är det Martin Luther Kings dödsdag. Sedan innan vet jag inte jättemycket om honom, men jag har tagit reda på lite och delat med er. Då jag vill inspirera till heliga liv så vill jag lyfta fram människor som kan lära oss hur vi kan leva som kristna. Inom protestantismen finns flera människor som har gett oss ett bra exempel hur vi praktiserar Jesu undervisning. Ett av dessa exempel är
Martin Luther King.
Citatet i bilden ovan: “Kärlek är den enda kraft som är kapabel att förvandla en fiende till en vän.”

Martin Luther King Jr.

Martin Luther King föddes 1929 i Atlanta, Georgia (USA) och led martyrdöden 1968 (bara 39år gammal) i Memphis, Tennessee (USA). Han var amerikansk baptistpastor och ledare för den afroamerikanska medborgarrättsrörelse. Han levde sitt liv för utvecklingen av medborgerliga rättigheter i USA och andra länder i världen med fredliga metoder År 1957 var King med och bildade Medborgarrättsrörelsen Southern Christian Leadership Conference och var rörelsens ordförande 1957–1966. År 1662 med hans mest kända tal, “I have a dream”. Här är citat ur talet:

Jag har en dröm, att nationen en vacker dag skall resa sig och göra den verkliga innebörden av sin troslära till verklighet: “Vi anser att dessa sanningar är självklara, att alla människor skapats som likar.” /…/ Jag har en dröm, att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation där de inte blir dömda efter sin hudfärg, utan efter deras karaktärs innehåll.

År 1964 blev den då yngsta personen att mottaga Nobels fredspris för sitt arbeta mot rasdelning och diskriminering. Vid sin död fokuserade han sig på att stoppa fattigdomen. Mordet skedde på ett hotellrum när han planerade en demonstration. Genom hans kamp så kan vi idag se radikala förändringar av historien som gett ett rättigheter och ett bättre liv för många av samhällets utsatta. Minnet av Martin Luther King lever starkt idag och vi minns honom för hans kamp. En kamp som inte var fruktlös. En kamp som han gjorde helhjärtat, för Gud och sin nästa.

Ett annat känt tal är detta:

Jag har varit uppe på bergets topp. – Nja, jag vet inte vad som kommer att hända nu. Vi har några jobbiga dagar framför oss. – Men det spelar i sanning ingen roll för mig nu, för jag har varit uppe på bergets topp. Och det har jag inget emot. – Precis som alla andra skulle jag vilja leva ett långt liv. Ett långt liv har sin värdighet. Men jag bryr mig inte om det nu. Jag vill bara följa Guds vilja. Och Han har tillåtit mig att bestiga berget. – Och jag har skådat över till den andra sidan och jag har sett det Förlovade landet. – Jag kanske inte kommer dit med er, men jag vill att ni ska veta här ikväll att vi som ett folk kommer att komma till det Förlovade landet. – Så jag är lycklig här ikväll. – Jag oroar mig inte för något. Jag fruktar ingen människa. – Mina ögon har skådat saligheten i Herrens ankomst.”

This slideshow requires JavaScript.

Han fick dela Herrens lidande på många sätt. Men han slutade inte kämpa. Han blev t.ex. utsatt för ett knivdåd så han nästan dog. Hur många gånger klagar inte vi över mindre? Jag vet att jag har gjort det. Denna man lär oss detta: “Quietly endure, silently suffer and patiently wait” (Tyst uthärda, tyst lida och tålmodigt vänta). En del säger att det var bara Jesus och Apostlarna som skulle få lida, men vi ser att leva som kristen är den smala vägen fortfarande.

Han hade förmåga att hålla inspirerande tal, han ordnade marscher för svartas rättigheter. Det jag tycker är fascinerande med en sån här människa är han enda längtan att tjäna Herren. Vi kan alla lära oss något av sådana människor. Om lärde oss något av dem så är det att sluta tänka på oss själva som vi ofta gör och axla vårt kors utan att klaga och gå.

Vid hans dödsdag så satt han inte och dagdrömde om himlen, han var i full aktion med sin kallelse. Det är att vara redo för att ta emot Kristus. Att ta vara på vår tid, om den är kort eller lång vet bara Herren.

This slideshow requires JavaScript.

 

Hur kan vi leva Martin Luthers Kings vision?

Genom att se på hans exempel att gå den lilla kostsamma vägen. Han hade en brinnande kärlek för människor, han kunde varit tyst och accepterat förtrycket. Men kärleken drev honom, likt Paulus. Vi behöver likt dessa exempel fylla oss med Guds kärlek så vi drivs av den i allt vi gör, så vi kämpar för den vad det än kostar oss. Låt oss se dessa exempel som att det är möjligt att leva ett radikalt kristet liv i vår tid. När människor förkastas och vi bara ser på så är det som att titta till Jesus på korset med likgiltig blick. Att se på de fattiga utan empati är att se på Jesu när han kläs av med likgiltig blick. Vi får lära oss att se Jesus i varje lidande människa:

»Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.« Matteusevangeliet 25:35-36 (Bibel 2000)

Att leva i uppståndelsen

Uppståndna blev vi genom dopet, men behöver vi leva i uppståndelsen och dessutom vänta på den. Det går ju inte att säga att det är något dera utan det är alla tre. Vi vet att Kristus är uppstånden och vad har att veta om vi fullföljer vårat lopp. Han har visat att om vi går vår lilla väg med honom till slutet så väntar det eviga livet. Att leva i uppståndelsen är också att vi får “uppstå igen” när vi fallit. Vi människor tenderar till att gå vår egen väg, men vi kan vända om. Detta är ett beslut att ta beslutet varje dag. Ett konkret sätt är att morgon och kväll göra korstecknet. Det står att i korset tecken ska vi segra. Det är ett konkret sätt att visa för Herren att vi ödmjukar oss inför honom och vill ta vårt kors. Samtidigt som vi påminner oss själva om vem vi tillhör och vad vi kämpar för.

Så lev i ljuset! Låt inte bara tron bli ord. I vårt samhälle är vi så bra på att definiera vad kristen tro är med ord, men vi behöva också leva i kärlek så människor ser. Sträva efter att inte missa ett tillfälle att göra gott och sprida kärlek. När du faller, låt Kristus resa dej och fortsätt löp. Seger kronan väntar vid mållinjen.

Brev till vänner: Lidandets väg

“Varför får vi kristna lida?” frågar man sig kanske? Lidanden kan kännas meningslösa, men det är “lidandets väg” som leder till himlen, om man tror att kristen tro handlar om att leva ett bra liv då lurar vi oss själva. Vi säger ofta att vi vill bli lik Jesus, då får vi också dela hans kalk. Det gör vi genom eukaristin (nattvarden), men det är inte värt något om vi inte vill dricka av Jesu kalk i vår vardag. I detta inlägg tänkte jag ge mina infallsvinklar på lidande. Hoppas att du känner att får ut något av det.
Detta meddelandet skulle ha publicerats igår.

» Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som hände er. Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras. «
Första Petrusbrevet 4:12-13 (Bibel 2000)

» Let us remeber that love lives thourgh sacrifice and is nourished by giving. without sacrifice, there is no love.« Helige Maximilian Kolve
(Låt oss komma ihåg att kärlek lever genom uppoffring och närs genom att ge. utan uppoffring, det finns ingen kärlek.)

» Ta emot vad som än läggs på dig, och ha tålamod i alla slags lidanden. Ty liksom guld prövas i eld, så prövas Guds utvalda i lidandets ugn. «
ur Jesus Syraks vishet 2:1-11 (Bibel 2000), jfr Malaki 3:2-3.

  1. Jesus
  2. Job
  3. Botgöring genom lidande
  4. Thérèse av Jesusbarnet (Thérèse av Lisieux)
  5. Wetterlunds Uppsatser och tankar m.fl.
  6. Nästa veckas inlägg

 

1. Jesus

jesus-2437571_960_720

» Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom. Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun.  «
Jesaja 53:6-7 (Bibel 2000)

Vår Herre Jesus Kristus var en smärtornas man, han tog emot smärtornas kalk utan att klaga. Han grät, men inte för sig själv. När vi förenas med Jesus genom att dela hans lidande får vi uppleva mer av hans kärlek. Som kristen är det viktigt att förstå att relationen med den Treeniga Guden är i centrum.

När du ler åt “den där dryga kollegan” och “mannen som alltid luktar svett i kyrkbänken framför”, då delar vi Jesu lidande. När vi står ut med att grannarna är uppe och låter kl 5 på morgonen så vi inte kan sova, då delar vi Jesu lidanden. När vi all din smärta glömmer oss själva och ber för dem som har de svårt, då delar vi Jesu lidande. När vi tar emot oförtjänt kritik utan att klaga, då delar vi Jesu lidande. När du väljer att umgås med dem som upplevs jobbiga och står ut med dem, då delar du Jesu lidanden. När vi lider för andra är hjälper Jesu på hans korsvandring. Det finns många sätt vi kan göra det. När vi går igenom stora kan vi be den bön som Jesus bad:

» Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: “Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.”« Matteusevangeliet 26:39 (Bibeln 2000)

Jesus vill ha vår kärlek i nöd och lust, “nöd och lust” innebär även när vi går igenom lidande. Det är då vår relation kan byggas på djupet och vi kan få upptäcka djupet och bredden av Guds kärlek.

 

2. Job

»… “Naken kom jag ur min moders liv, naken vänder jag åter. Herren gav och Herren tog, lovat vare Herrens namn.”« Under allt detta syndade inte Job och klandrade inte Gud.«
Job 1:21-22 (Bibel 2000)

En man som visar på att vara ståndaktig i lidande, det honom kan ni sedan läsa mer om i ett inlägg jag länkar till i slutet. Han var en rättfärdig man som till och med offrade slaktoffer för sina barns eventuella synder, det är mycket fromt! Men Gud låter honom oförtjänt prövas för att se om hans kärlek håller. Han var den rikaste på jorden men förlorar nästan allt. På en dag rasade hela hans liv. Hans barn togs i från honom. Hans fru säger tidigt:

» Hans hustru sade till honom: »Håller du fortfarande fast vid din oförvitlighet? Förbanna Gud och dö!« Han svarade henne: »Du talar som en dåre. Vi tar emot det goda från Gud, skall vi då inte också ta emot det onda?« — Under allt detta kom inte ett syndigt ord över Jobs läppar.«
Job 2:9-10 (Bibel 2000)

Hans vänner kommer och försöker länge förklara för honom att han måste ha syndat efter som det går så illa för honom. Men Job vet att han inte har gjort det. I slutet så belönas han av Gud för att han var uthållig i sitt lång och till synes märkliga lidande.

 

3. Botgöring genom lidande

Misströsta inte i lidandet stunder. Liksom Jesus led för vår skull och hans lidande inte var meningslöst så är inte vårat lidande det heller. När vi tar emot det lidande som ges oss genom smärtornas kalk så är till bot för oss eller någon annan. Det är viktigt att vi försöker att ta emot den kalken, liksom Jesus gjorde. Inget lidande för en Kristen i förgäves och fruktlös, det finns en mening med det.

 

4. Thérèse av Jesusbarnet (Thérèse av Lisieux)

10fa9e4fbc43d34c30f39d01190c2896.jpg

När vi är på detta ämne så finns var denna kvinna en stor förebild, hon fick verkligen dela smärtornas kalk. Men hon blev hemtagen till Herren redan vid 24års ålder. Redan då hade hon tömt sin kalk. En var karmelitnunna som inte många kände till, en sån där som inte märktes. Efter hennes död hittade man hennes dagböcker och förstod vilket heligt liv hon levde. “My little way is the way of spiritual childhood, the way of trust and absolut self-surrender.” (Min lilla väg är det andliga barnaskapets väg, vägen av förtröstan och fullständig överlåtelse). Hon var en sån där som Trotts ett liv med tuberkulos och oerhörda smärtor så klagade hon inte till Gud. Hon tog emot all smärta. För henne var Guds kärlek allt hon levde för. Hon visar på hur vi ska gladeligen i vår vardag göra små uppoffringar för Kristus. Genom hennes dagböcker kan vi läsa om hennes små uppoffringar i vardagen som hon gjorde för att inte såra någon utan i allt vara till välsignelse. Hon som fick lida mycket säger ändå:

» I know quite well all you are suffering. I know you anguish, and I share it. Oh! If I could but impart to you the peace which Jesus has put into my soul amid my most bitter tears. Be comforted – all passes away. «

(Jag känner dig ångest, och jag delar den. Åh Om jag kunde ge dig den frid som Jesus har lagt i min själ bland mina bittraste tårar. Låt dig tröstas tröstas – allt passerar bort.)

På sin dödsbädd sa hon med sitt sista andetag säger hon ”Min Gud… jag älskar dig!” och beseglar sitt liv. Dock anser hon inte själv att hon dör utan att hon ”träder in i livet”.

 

5. Wetterlunds Uppsatser och tankar m.fl

Denna bok ger en en mycket djup insikt i lidandets betydelse och hur Gud genom lidandet kan skänka oss mycket nåd och kärlek. Vi kan förstå allvaret med och kärleken som Gud har för oss. Vi kan inte bli sann kristen innan vi får dela Kristi lidanden. Det är en röd tråd som följer genom hela boken. Den hjälpen en också att förstå meningen med lidandet. I skriften Guds trälar i boken skriver han så här:

» I Gud är det som vi leva och röra oss och äro till (Apostlagärningarna 17:28). Alltså är det ock i Gud vi lida. Därmed lider ock Gud i oss, nämligen i och genom Kristus. Denna hemlighet, lidandets djupaste mysterium, antydde Kristus i liknelsen om den yttersta domen (Matteusevangeliet 25:35-40). Där uppräknar han flera slags lidanden, som han lider i sina bröder ända intill domens dag. Till dem hör ock sjukdom: Jag var sjuk och I besökte mig.«

Läs gärna hela bokrecensionen och inlägget om att vi är kallade till Guds trälar.

 

6. Nästa vecka inlägg

Då det påsk, så då blir det Jesu uppståndelse i temat! Belöningen för allt lidande. Ett härligt tema efter all fokus på lidande under fastetiden, budskapet om hoppet på ett evigt liv. Det finns en väg som leder till himlen som är möjlig för var och en!

Bön i fastetid

Allvisa härskare, vi ber för oss och alla våra syskon ge oss djupare insikt om får synd så vi kan bli mer lik din son. Låt oss förstå att det är vår synd som är skuld till Jesu väg till och uppspikade på korset. Ja, öppna våra ögon så vi ser på Jesus med dina medlidande ögon på din son som hänger på korset. Förvandla våra stenhjärtan, låt oss inte förhärda våra hjärtan utan ge oss hjärtan som blöder lika starkt som i din sons! Lär oss vända blicken mot vår egen synd istället för vår nästas. Förbarma dig Fader över oss för smärta till lägger på din son. Lär oss att älska och bli heliga så vi i allt kan göra din vilja! Herre, vi är inte värdig att du går under vårt tak men sig bara ett ord så blir vår själ helad. Abba Fader, lär oss att vara medbärare av korset genom att infogas i det universella lidandets syskonskap så vi lär oss att älska vår nästa och att älska som din son.

Jesus Kristus, tack för det du gjorde på korset. Tack för att du offrande dig för världens synder. Tack för din stora kärlek. Även om vi aldrig i detta liv kommer att förstå ditt verk på korset till fullo så ber vi om att förstå mer så vår kärlek till dig kan växa. Låt oss få dela smärtornas kalk med dej och göra det lilla vi kan för att ge lindring åt dej.

Moder Terese, lär oss att förstå Jesu kärlek på det sätt som du fick uppleva så allt annat blir oviktigt.

Teresa av Jesusbarnet, lär oss att liksom du överlåta oss fullständigt och försaka oss själva och älska Jesus med hela våra hjärtan.